- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
914

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nauark ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

914

Nauark—Navajo

avser naturdyrkan. — Naturlära, den del
av naturvetenskapen, som förklarar
naturfenomenen och naturlagarna i
allmänhet, således fysiologi, kemi och fysik, —
Naturprodukt, råämne; naturalster. —
Naturreligion, benämning på religioner,
vilkas gudar äro personifierade
naturkrafter och naturföreteelser. —
Natur-rätt {lat. Jus natura’le)y den människan
av naturen tillerkända rätten till skillnad
från den henne av samhällslagarna
medgivna. — Natursjälvtryck = Fysiotypi (se
d. o.). — Naturtoner, tonk., kallas å
blåsinstrument de toner, som frambringas
ütan förkortning eller förlängning av
ljudröret, blott medelst olika anblåsning.

— Naturvetenskap, vetenskapen om
naturen, omfattar naturalhistoria och
naturlära samt beskrivande astronomi,
fysisk geografi, geologi m. fl. vetenskaper.

— Natura’l-, betecknar i
sammansättningar, att något lämnas i naturligt
tillstånd. — Naturalförplägning, krigsk.,
utdelning av otillagade födoämnen. —
Naturalhistoria, den del av
naturvetenskapen, som beskriver naturföremålen,
således zoologi, botanik och mineralogi, —
Natura’lia non su’nt tu’rpia, naturliga
ting äro icke skamliga, behöver man icke
blygas för. — Naturalier, pL, naturalster,
sådana som preparerade djur och växter,
mineral, petrifikat m. m. —
Naturalie-kabinett, samling av naturalier. —
Na-turalisatio’n, tilldelandet av
medborgarrätt åt en utlänning. — Naturalise’ra,
tilldela en utlänning medborgarrätt; göra
inhemsk. Jfr Nationalisera. — Naturali’sm,
fil., den åsikt, att människan blott genom
ett förnuftsmässigt betraktande av
naturen utan övernaturlig uppenbarelse kan
komma till insikt av de religiösa
sanningarna. )( Supernaturalism; estet.,
utövandet av en konst eller vetenskap, icke
efter givna regler, utan efter medfödda
anlag; den åsikt, enligt vilken konstens
uppgift är att så troget scm möjligt, utan
idealisering, efterbilda naturen. —
Naturalist, anhängare av naturalismen;
na-turdyrkare. — Natural selection, eng. {1.
nä’tjöröl sile’ksjön), naturligt urval (se
Darwinism). — Natu’ram expe’llas fu’rca,
ta’men u’sque recu’rret, utdriv naturen
med en högaffel, hon skall likväl alltjämt
komma tillbaka. (Horatius.) — Natu’ra
natu’rans, naturens skapande kraft. —
Natura natura’ta, den skapande naturen.

— Natura non fa’cit sa’ltus (1. sa’ltum),
naturen gör inga språng, allt i naturen
utvecklas sakta och gradvis. — Natura
pa’ucis conte’nta, naturen nöjer sig med
litet nog. — Natura sa’nat, non me’dicus,
naturen, icke läkaren botar. — Nature
mor te, fr. {1. naty’r mårrt), eg. död natur;
målark., stilleben (se d. o.). — Nature’l
(fr. naturel) 1. Nature’ll, människans na-

turliga tendenser, naturanlag, medfödda
individualitet, som utvecklar sig efter en
bestämd, lagenlig form. — Au naturel, fr.
(1. å natyre’11), i naturlig storlek; efter
naturen; på enklaste sätt (om tillagning av
vissa maträtter). — Naturi’sm, åsikten att
jorden har uppstått av sig själv. —
Naturlig, som tillhör eller överensstämmer med
naturen, medfödd, av naturen frambragt;
okonstlad; oäkta (son eller dotter). —
Naturlig religion, religion, som innehåller
det gemensamma och väsentliga i alla
religioner. — Naturligt system, se
Artificiellt system.

Naua’rk {gr. nauaWkos, skeppsbefälhavare),
titel på högste befälhavaren över Spartas
flotta.

Naucle’a, bot., växtsläkte av fam. Rubia’ceæ
i tropiska Asien. — N. grandiflo’ra på
Java ger ett fast, rött virke, a t i.

Naukraria, se Navkraria.

Naumachia, se Navmachia.

Naumanni’t, miner., selensilver, ett mineral,
som består av selen, silver och bly.

Naumbu’rgia thyrsi’flora {syn. Lysima’chia
th.), bot., topplösa, vid vatten, i diken o. d.
växande ört, tillhörande fam. Primiila’ceæ.

Naupathi’, med., sjösjuka.

Na’uplios, gr. myt., son av Poseidon och
Amymone.

Nauru^z = Nevrus (se d. o.).

Nauscopy, eng. {1. nå’skåpi; av gr. navs,
skepp, och skope’in, skåda), sjöv., konsten
att upptäcka skepp eller land på långt
håll. — Nausko’p, instrument, medelst
vilket man kan upptäcka skepp eller land
på långt avstånd.

Na’usea, lat. {gr. navsi’a, navti’a), med.,
kväljning, äckel; sjösjuka. — Ad
na’u-seam u’sque, ända till äckel. —
Nauseo’-sum, pl. Nauseo’sa, medel mot sjösjuka.

Nausika’a, se Navsikaa.

Nautch, eng. {1. nåtsj, av hindost. natch),
balett av bajadärer. — Nautchgirl {1.
- görl), bajadär.

Nauti’k (av gr. navs, skepp), skeppsväsende,
sjöväsende, sjövetenskap. — Nautili’t,
paleont., förstenad nautilussnäcka. —
NVutilus, lat., zooL, pärlbåtsnäcka. —
Na’utisk {lat. na’uticus), till sjöväsendet
eller sjövetenskapen hörande. — Nautisk
mil, sjömil. Se vidare Mil. — Nautisk
astronomi, med sjövetenskapen
sammanhängande astronomi. — Nautisk
meteorologi, med sjövetenskapen
sammanhängande meteorologi. — Nautodikai, se
Nav-todikai. — Nautomani’ (av gr. mani’a,
raseri), med., ett slags vattuskräck.

Nawa’b, ind. (av arab. nuwa’b, pl. av na’ib,
ställföreträdare), urspr.
provinsstyresmän i Stora Moguls rike. Numera av
angloindiska regeringen åt
muhammedaner förlänad hederstitel. Jfr Nabob.

Navaja, sp. {1. nava’sja), kniv.

Nava’jo, en nordamerikansk indianstam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0926.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free