- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
916

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nebuliter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

916

Nebuliter—Neftys

mör, vresighet. — Nebulö’s {lat.
nebuW-sus)y töcknig, dimmig; oklar, svårfattlig.

Nebuirter, petrogr., se Migmatit.

Nece’ssitas, lat. (av nece’sse, nödvändigt),
nödvändighet (motsvarar grekernas
anan-ke [se d. o.]). — N. absolu’ta, absolut
nödvändighet. — N. a’nte ratio’nem est,
nödvändigheten står över förnuftsgrunder. —
N. ca’ret le’gibus 1. N. non ha’bet le’gem,
nöden har ingen lag. — N. solle’rtem
fa’cit, nöden gör fintlig. — Necessita’ti
pare’ndum est, man måste böja sig för
nödvändigheten. (Cicero.) — Di’ra
neces-sitas, den grymma nödvändigheten.
(Ho-ratius.) — In ca’sum necessita’tis, i
nödfall.

Necessitatio’n, Necessite’ra, se under följ.
ord.

Necessite’t (lat. nece’ssitas), nödvändighet.
— Necessite’ra, nödga, försätta i
nödvändighet (att göra något), tvinga, driva. —
Necessitatio’n, nödgande tvång.

Necessä’r {fr. nécessaire), eg. nödvändig;
etui, skrin eller påse till förvarande av
toalettsaker (särskilt på resor).

Nec est qui’dam etc., se under Sub sole.

Nec fa’sces nec o’pes, so’la a’rtis sce’ptra
pere’nnant, Zat., varken makt eller
rikedom, endast vetenskapens spira är
oförgänglig. (Tycho Brahes inskrift över
Uranienborg.)

Nechbet, egyp. myt., Övre Egyptens
skyddsgudinna. Framställes vanligen som en
gam.

Nec plu’ribus i’mpar, lat., ej för svag (att
göra motstånd) mot flera.

Nec plus u’ltra — Non plus ultra (se d. o.).

Necrolo’gium, lat., nekrolog (se d. o.).

Necro’sis de’ntium, se under Nekros.

Necta’ndra, bot., trädsläkte av fam.
Laura’-cex i tropiska och subtropiska
Sydamerika. — N. Puchu’ry, kryddböna. — N.
Ro-diæ’i, grenheartträ {1. grinhart-),
ger ett ypperligt, oerhört hårt
skeppsvirke. Barken, berbeerubark,
innehåller den kinaalkaloiderna närstående
alkaloiden berberin.

Necta’rium, se Nektarium.

Ne’ctria, bot., ett släkte av små i
konidie-formen vårtlika, gula 1. röda
kärnsvam-par. Vissa arter äro svåra parasiter på
barrträd och kulturväxter. — N. Sola’ni,
förorsakar vitröta på lagrad potatis.

Nedda’be, arab., hyrd gråter ska.

Nede 1. Nide, nord. myt., en dvärg, som
reglerar månskiftet nedan.

Nederlag, handelst., rättighet att i riket
införa och i magasin under statens kontroll
upplägga vissa utländska varor, utan
er-läggande av införseltull och andra
därmed förenade avgifter, förrän varorna till
förbrukning eller export uttagas. —
Nederlagsgods, på nederlag upplagda varor.

Nederländska lejonorden, se Lejonorden.

Nedersa’chsiska, plattyska, lågtyska (se
d. o.).

Nedjd 1. Nedschd, arab., högslätt.

Neefs hammare (1. nefs -) 1. Wagners
hammare, fys., en automatisk strömavbrytare.

Nefa’lier (gr. nefa’lia, av ne’fein, fasta), pl.,
dryckesoffer utan vin.

Ne’fas, lat., gudlös handling, brott, orätt;
orättmätig inkomst. — Per nefas, med
orätt, genom ohederliga medel. Jfr Per
fas et nefas (under Fas). — Nefa’stus
di’es 1. Dies nefastus, olycksdag.

Nefeli’m, hebr., "jättar", ett kanaanitiskt
folk, omtalat i 1 Mos. 6: 4.

Nefeli’n, miner., ett av aluminium, natrium
och kalium bestående ortosilikat. En av
dess varieteter kallas elæolit. —
Nefelin-basalt, petrogr., en varietet av basalt (se
d. o.). — Nefelindoleri’t, ett slags dolerit
(se d. o.).

Nefelome’ter (av gr. ne fe’le, moln, och
me’-tron, mått), fys., instrument för
bestämning av färgintensiteten hos lösningar.

Ne’fisk vindros (av gr. ne’fos, moln),
meteor., en framställning av molnigheten. —
Nefosko’p (av gr. skope’m, se), apparat
för iakttagande av molnens rörelser.

Nefralgi’ (av gr. nefro’s, njure, och a’lgos,
smärta), med., njurlidande. — Nefratoni’,
svaghet eller förlamning i njurarna. —
Nefrektomi’ (av gr. ektome’, utskärning)
Nefrotomi (se nedan). — Nefrelko’sis,
svulst, böld i njurarna. — Nefremfra’xis,
förstoppning av njurkärlen. — Nefri’dier,
utsöndringsorgan hos ringmaskarna. —
Nefri’t Nefritis (se nedan); miner., en
stenart, som består av talk och kalkjord.

— Nefri’tika, med., pl., botemedel mot
njurlidande. — Nefri’tis,
njurinflammation. — N. apostemato’sa, varig
njurinflammation. — N. caseo’sa,
njurinflammation med tuberkulös ostvandling. —
N. gravida’rum, njurlidande hos havande.

— N. tuberculo’sa, tuberkulös nefrit. —
Nefroce’le, njurbråck. — Nefro’disk,
njur-formig. — Nefrofti’sis, njurtvinsot. —
Nefrolft (av gr. Wthos, sten), njursten.

— NefrolitWasis, njurstenslidande. —
Nefrologi’ (av gr. lo’g os, lära),
njurbe-skrivning. — Nefro’ncus, njursvulst. —
Nefropara’lysis, njurfÖrlamning. —
Ne-fropexi’, fixation av s. k. vandrande njure.

— Nefropto’sis, njurens nedsjunkande
mot bäckenet. — NefropyeIi’t,
inflammation i njurbäckenet. — Nefropyo’sis,
varbildning i njurarna. — Nefrorhafi’ (av
gr. rhafe’, hopsyning), fastsyning av en
njure på dess rätta plats. — Nefrorragi’
blodflöde ur njurarna. — Nefro’s,
njurlidande. — Nefrosklero’s, njurskrumpning.

— Nefrostomi’, operativ fistelanläggning
på njuren. — Nefrotomi’ (av gr. te’mnein,
skära), njurstenssnitt (kirurgisk
operation å njurarna).

Ne’ftys, astr., en av småplaneterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0928.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free