- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
919

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nemet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nemet—Neopon

919

Guds hämnande vedergällning. —
Neme’-sius, mansnamn, hämnaren.

Ne’met, ung., tysk (i sammansatta
geografiska namn).

Ne’mine contradice’nte, laU jur,, om (1. när)
ingen bestrider.

Ne’mo, lat., ingen. — N. a’nte mo’rtem
bea’-tus, ingen må anses lycklig före sin död.

— N. 3u’dex, nemo te’stis ido’neus in
pro’-pria ca’usa, ingen kan vara domare eller
passande vittne i egen sak. — NemoliY
(av gr, Wthos, sten) = Dendrit (se d. o.).

— Nemo me impu’n lace’ssit, lat., ingen
utmanar mig ostraffat. Tistelordens
devis. — N. na’scitur a’rtifex, ingen födes
mästare. — N. ni’si mors, ingen utom
döden (inskrift i Katarina Jagellonicas
vigselring). — N. prophe’ta in pa’tria,
ingen är profet i sitt eget land. — N. pr
uddens pu’nit, ut a’it Pla’to, qui’a pecca’tuin
est, sed ne pecce’tur, ingen förnuftig män^
niska straffar, som Platon säger, emedan
det syndats, utan för att hindra att det
syndas. (Seneca.) — Nemorö’s (lat. nemo^
ro’sus), skogig. — Nemo sa’Itat so’briui^
ingen dansar, så länge han är nykter.

N. si’ne cri’mine vi’vit, ingen är född utan
fel.— N. su’a so’rte conte’ntus, ingen äi’
nöjd med sin lott. — Neminem læ’de, såra
ingen. — Neminem ti’me, frukta ingen.

Nemohæ’dus, zool., se Goralen.

Nemo’phiIa, bot., kärleksblomster,
Prins Gustavs öga, växtsläkte av
fam. Hydrophylla’ceæ. Flera arter från
Kalifornien odlas som prydnadsväxter. —
N. atoma’ria, har vita, svartprickiga
blommor. — N. insi’gnis, har blå blommor.

Nemora’lis, Nemoro’sus, Nemo’rum, lat.,
hot., växande i lundar.

Nene’tta, astr., en av småplaneterna.

Nengo, jap., sammanfattande benämning
för viss följd av år, t. ex. en kejsares
regeringstid; devis; årsnamn.

Ne’nia, lat., begravningssång, klagosång,
sorgekväde; vaggsång; rom. myt.,
veklagans gudinna.

Neo- {gr. ne’os), i sammansättningar: ny,
ung.

Neoanti’k, "nyantik", nutida efterbildning
av antiken.

Neo-aristoteli’sm, fys., ny-aristotelism, en
filosofisk riktning, grundad på den
forn-grekiske filosofen Aristo’teles’ lära.

Neocrinoi’dea, paleont., zooL, grupp av
sjöliljor, som började under triastiden och
ännu fortlever.

Neodamo’der (gr. neodamo’des), på grund
av tapperhet i fält frigivna heloter (se
d. o.).

Neody^m, kem., en av de sällsynta
jordmetallerna.

Neofi’ber AIIe’ni, zooL, sibetråttan.

Neofobi’ (av gr. ne’os, ny, och fo’hos,
fruktan), avsky för nyheter, fasa för allt, som
strider emot det gamla vanliga. X N e o -

t er i sm. — Neofy’t (av gr, fy’ein, låta
växa), eg. nyplanterad; nyinvigd,
nyom-vänd, nydöpt. — Neogæ’a (av gr. ga’ia,
jord), benämning på den neotropiska
växtregionen (se d. o.). — Neoge’n
(av gr. ge’nein, födas), eg. nyfödd; geoL,
en grupp av tertiär systemet (se d. o.). —
Neogra’f (av gr. gra’fein, skriva),
nysta-vare, person, som avviker från det vanliga
stavsättet. — Neo gr af i’, ny stavning. —
Neograffsm, nyhet på rättskrivningens
område.

Neofo’rm, farm., trijodfenolvismutoxid,
strö-pulver vid sårbehandling.

Neo-greci’sm, konstt., framställning av
kultur- och genrebilder från antiken. —
Neo-greker, en grupp franska målare från
1800-talets mitt.

Neohexa’I, farm.,
hexametylentetraminsulfo-salicylat, användes mot njur- och
blåssjukdomar.

Neo-kantiani’sm, fil, ny-kantianism, den på
den tyske filosofen Kants lära direkt
grundade filosofiska riktning, som
efterträdde hegelianismen.

Neoko’m 1. Neokom-etagen (1. - eta’sjen),
geoL, en av kritsystemets bildningar.

Neoko’rer, gr., "tempelfejare", tjänare, som
ombesörjde rengöring o. d. i de grekiska
templen.

Neokubi’sm, se under Kubism.

Neoli’tiska perioden, ark., den yngre
stenåldern.

NeoIo’g (av gr. ne’os, ny, och lo’g os, ord,
lära), nyhetskrämare; språkv., person,
som brukar nya ord och talesätt;
nysta-vare; teoL, person, som på
förnuftsgrunder bestrider den heliga skrifts dogmer;
rationalistisk teolog. — Neologi’, strävan
efter nyheter på det språkliga området;
benämning på en under 1700-talet
framträdande teologisk riktning i
rationalistisk anda. — Neologfsm, nybildat ord
eller talesätt; i ny betydelse brukat
gammalt ord; språkvidrigt bildat nytt
språkuttryck.

Neo-malthusiani’sm, ny-malthusianism (se
under Malthusianism).

N’eomy’s, zooL, vattennäbbmussläktet,
tillhörande däggdjursordn. Insektätare. —
N. fo’diens, vattennäbbmus.

Nec/n, kem., ett till ädelgaserna hörande
grundämne.

Ne’ophron pereno’pterus, zooL, asgamen,
förekommer i Afrika, södra Asien och
södra Europa.

NeopIa’sma (av gr. ne’os, ny, och pla’sma,
bildning), med., svulstartad nybildning.

Neoplatoni’sm, fil. nyplatonism, en filosofisk
skola, grundad på den forngrekiske
filosofen Platons lära. — Neoplato’nisk,
ny-platonisk, som hör till neoplatonismen.

Neopo’n, farm., ett lecitin-mjölkpreparat.
Dietiskt, stärkande medel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0931.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free