Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nereiderna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nereiderna—Nescit artem, qui nescit martem
921
Användes även som rengöringsmedel i
st. f. såpa.
Nerei’derna, gr, myt., havsguden Nerevs
döttrar, välvilliga havsnymfer. Jfr
Najader.
Nerei’der, hot., samfund av vattenväxter på
fasta underlag nära stranden, t. ex.
klippor och stenar.
Nere’vs {lat. Ne’Teus), gr. myt., en havsgud,
fader till nereiderna.
Nergal, assyr.-babyl. myt., en stridsgud,
framställd som ett vingat lejon med
människoansikte.
Neri’cius, lat., från Närke.
Nerii’n, kem., giftig glykosid ur bladen på
Nerium oleander (se d. o.), möjligen
identisk med digitaleinet i digitalis.
Ne’rio, rom. myt., en äktenskapsgudinna.
Neri’tiskt plankton, hot., zool., kusternas
plankton (se d. o).
Ne’rium, hot., ett till fam. Apocy’naceæ
hörande släkte av buskar eller lågväxta
träd. — N. olea’nder, rosenlagern, en
narkotiskt giftig växt med vita eller ljusröda,
doftande blommor, växer vild i södra
Europa och i Afrika och odlas hos oss
som krukväxt. Jfr Neriin.
Nernstlampa, en metalloxidglödlampa,
uppfunnen av tyske nobelpristagaren W.
Nemst.
Ne’ro anti’co, ital. (av lat. ni’ger, svart, och
anti’quus, gammal), geoL, en svart
marmorart.
Nero’l, kem., en alkohol i Neroliolja.
Neroli’n 1. Yara-Yara, kem.,
betanaftol-metyleter (stundom även
betanaftoletyl-eter). Användes i parfymeriet.
Ne’roliolja, farm. — Aqua aurantii (se d. o.).
Nero’nisk, grym och tyrannisk som den
romerske kejsaren Ner o.
Nero’phis, zool., havsålar, ett släkte fiskar
av ordn. Tofsgälar. Tre arter på
västkusten.
Ne’ro Straffno, ital., ett slags mycket
mörkröda ädelkoraller.
Ne’rtera, hot., växtsläkte av fam.
Ruhia’-ceæ. — N. depre’ssa, i Anderna, odlas
som krukväxt för sina dekorativa röda
bär.
Nerterologi’ (av gr. ne’rteros, ned inunder,
och. lo’g os, lära), läran om underjordiska
kroppar, om underjorden i allmänhet. —
Nerteromorfi’, underjordisk gestaltning.
Nerthus = Hertha (se d. o.).
Ner un g, ty., se Nehrung.
Nerv (av lat. ne’rvus, sena, muskel, gr.
ne’v-ron, sena, nerv), anat., benämning på de
vita trådar, som hos högre djur utgå från
hjärnan och ryggmärgen, utgrena sig till
muskler och äro verktyg för intryck och
rörelse; hot., bladens kärlsträngar. —
Nervatio’n, Nervatu’r, Nervering, hiol.,
nervernas fördelning i en kropp. —
Nervdroppar 1. Bångs nervdroppar, kamferdrop-
par, ett livande medel, som består av
kam-fer, löst i Hoffmanns droppar (se d. o.).
— Nervenhet, dets. som Neuron (se d. o.).
— Nervfeber, svenskt namn på ty’phus
ahdomina’lis. Se Tyfoidfeher. —
Nervflätor, förenings- eller utgångspunkt för
vissa nervpartier. — Nervi’na, pl., med.,
nervstärkande medel. — Nervknutar, se
Ganglier. — Nervosite’t, nervsvaghet,
slapphet i nerverna. — Nervsystem,
sammanfattningen av alla nerverna i de högre
djurens kropp. — Nervö’s (av lat.
nervö’-sus, senig, kraftig), som angår nerverna;
nervsvag, nervretlig, sjukligt otålig och
häftig.
Nervali’ntabletter, farm., ett lugnande
medel av natriumbromid och
vändelrot-extrakt.
Ne’rvier, ett fornkeltiskt folk.
Nervo’sa, hot., nervig.
Nervosite’t, Nervsystem m. fl., se under
Nerv.
Ne’rvus, pl. Ne’rvi, lat., sena muskel; styrka,
kraft. — N. abdu’cens, ögats utåtförande
nerv. — N. accesso’rius, binerv. — N.
acu’sticus, hörselnerven. — N.
buccinato’-rius, nerv till kindens hud och slemhinna.
— N. cardi’acus, hjärtnerv. — Nervi
Cere-bra’les, hjärnnerverna. — Nervi
cervica’-les, halsnerverna. — Nervus coccyge’i,
svansnerven. — N. co’cchleæ,
hörselsnäckans nerv. — Nervi cuta’nei, nerver till
huden. — Nervus depre’ssor, hj ärtnerv. —
N. facia^lis, ansiktsnerven. — N.
femo-ra’lis, lårnerven. — N. glossopharynge’us,
tungsvalgnerven.. — N. hypergIo’ssus,
undertungnerven. — N. ischia’dicus,
höftnerven. — N. lacrimalis, tårnerven. —
N. liena’Iis, mjältartärens nerv. — Nervi
Iumba’les, ländnerver. — Nervi
nervo’-rum, de minsta artärernas kärlnerver. —
Nervus oculomoto’rius, ögats rörelsenerv.
— N. olfacto’rius, luktnerven. — N.
o’pti-cus, synnerven, — Nervi palati’ni,
svalgnerver.— Nervus pneumo-ga’stricus, dets. som
N. vagns (se d. o.). — Nervi sacra’les,
korsnerverna. — Nervi spina^les, ryggmärgens
nerver. — Nervus spla’nchnicus, nerv till
tarmens kärl och muskler. — N.
sym-pa’ticus, gangliesystemet, sympatiska
nervsystemet. — Nervi thoraca’les,
bröstryggmärgens nerver. — Nervus
trige’mi-nus, trillingnerven. — N. trochlea’ris,
örats rörelsenerv. — N. va’gus,
lungmag-nerven. — N. re’rum (gerenda’rum),
huvuddrivfjädern för mänskliga företag
(penningen); drivkraften i en sak (citat
från Cicero). — Pecu’nia est nervus be’lli,
pengar är det viktigaste för att kunna
föra krig.
Nervöns, se under Nerv.
Nerz, se Närts.
Ne’schi, se Neski.
Ne’scio no’men, se Nomen nescio.
Ne’scit a’rtem, qui nescit ma’rtem, lat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
