Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Njamplungolja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nj am plungol j a—Nobili
929
Nja’mplungolja, dets. som Takamahaka. Se
Calophyllum,
Njargga, lapsk., halvö, udde, näs.
Nja’veolja, Nja’vesmör, en olja ur fröna av
Ba’ssia Dja’ve 1. toxispe’rmey från
Kamerun och Nigeria.
Njord, se Njärd.
Njorun, nord. myt., en åsyn ja.
Njåls saga, se Nials saga.
Njärd 1. Njord, nord. myt., det farbara och
fiskrika kusthavets gud, urspr. en av
va-nerna. Han var fader till Frö och Frö ja.
Hans gemål hette Skade och hans boning
Noatun.
Njörun = Njorun (se d. o.).
Njörvasund, fornnord. geogr., Gibraltar
sund.
N. K. A., förk. för Nordiska Kullager A.-B.
Se Kullager.
n. L, förk. för lat. non licet, ej tillåtet; non
liquet, ej tydligt, låter sig ej avgöra.
nlj., fys.y förk. för normalljus.
N. M., förk. för nordamerikanska staten
New Mexico.
N. n., förk. för lat. no’men ne’scio, jag
känner ej namnet; namnet är mig obekant;
note’tus nomen, här bör namnet antecknas.
N. N. E., internationell förk. för
nordnordöst. Jfr N. E.
N. N. W., internationell förk. för
nordnordväst. Jfr N. W.
N:o, n:r, n:ro, pl. n:is, n:ris, förk. för lat.
nu’merOy pl. numerisy numrerad med,
under det eller det numret.
N. O., förk. för nordamerikanska staden
New Orleans.
No, japan., skådespel med talad dialog, som
under 1300-talet utvecklades ur de heliga
danserna, kagura, mimiska framföranden
av gamla myter.
No’a, No’anamn, religionshistorisk term,
uttryckande motsatsen till tabu (se d. o.).
Noa (melanesiska) äro magiskt ofarliga
namn för ting 1. varelser, vilkas vanliga
benämningar äro tabu, t. ex. "gullfot" 1.
"gråben" för varg, "svett" för blod.
No’a, äldre form No’ak, mansnamn (av hehr.
noach, vila). Buret av människosläktets
andre stamfader, som för sin fromhet
skonades från syndafloden. — Noaki’d, en
hjältedikt över Noaks historia. —
Noaki’-der 1. Noakfter, Noaks söner, Sem, Ham
och Jafet, och deras efterkommande. —
De noakska, noakiska 1. noaki’tiska buden,
sju rabbinska föreskrifter (förbud mot
avguderi, gudsförsmädelse,
blodsutgjutelse och mord, otukt, stöld och rov,
olydnad mot överheten, blods förtärande).
Noaidde-gaddse, lapsk, myt., "Nåidföljet",
andar, som enligt lapsk tro stodo i nåidens,
trollkarlens, tjänst.
Noaks ark, se Ark; meteor., folkligt namn
på fjädermoln, vilkas långa smala band
konvergera mot horisonten så att de likna
bordläggningen på ett jättefartyg;
satiriskt skaldeverk av Kr. E. Fahlcrantz.
Noaks ark, zool., se Area Noe.
No’anamn, se Noa.
Noatun, se Njärd.
Nob, eng. (1. nåbb; förk. av nohleman),
adelsman. Jfr Mob och Snob.
Nob., förk. för lat. no’bilis, adelsman.
nob., vid växtnamn förk. för lat. no’bis, "av
oss", d. v. s. namngiven av den citerande
författaren.
No’bel {fr. noble, av lat. no’bilis [se d. o.]),
ädel, högsint, ädelmodig; adlig, hög,
förnäm. — No’bel {eng. noble), engelskt
guldmynt, först präglat på 1300-talet.
Kallades sedermera rosenoöeZ (se d. o.). —
No’-bili, ital., pl., i det gamla Venedig de adliga
släkter, vilka deltogo i regeringen. —
No’bilis, lat., namnkunnig; förnäm,
högättad; adlig, adelsman. — Nobilise’ra 1.
Nobili t e’ra, upphöja i adligt stånd. —
Nobflitas, ämbetsadel i det gamla Rom;
adligt stånd, adel. — Nobilite’t, adelskap,
adelsstånd; ädelhet, berömdhet. —
No’-biles, medlemmar av nobilitas, ättlingar
av dem, som beklätt något av de högre
statsämbetena. — Nobili’ssimus {superi.
av nobilis, se ovan), den mest högättade,
i det gamla Rom titel för kejsarens
anhöriga. — Noble’ss {fr. noblesse), adel,
adelskap, adelsstånd; ädelhet; högsinthet,
värdighet. — Noblesse oblige, fr. {t.
nå-blä’ss åbli’sj), adelskap förpliktar,
adelskap ålägger förpliktelser, den franska
hertigliga ätten de Levis^ valspråk.
Nobelbiblioteket, se Nobelinstitut och
Nobelstiftelsen.
Nobelinstitut, se under Nobelstiftelsen.
Följande Nobelinstitut finnas f. n.: Svenska
akademiens Nobelinstitut, varmed är
förenat Sv. akad:s Nobelbibliotek (framför
allt omfattande modern vitterhet).
Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för
fysikalisk kemi samt Det norske Nobelinstitut
(i Oslo).
Nobelstiftelsen {1. -bä’ll-), institution, bildad
på grundval av Alfred Nobels
testamen-tariska donation (25 nov. 1895), med upp- ,
gift att främja donationens syften, som
främst äro att genom pris, Nobelpris,
belöna dem, som inom fysikens, kemiens,
medicinens, litteraturens och
fredssträvandenas områden "gjort mänskligheten
den största nytta". Prisutdelningen sker
genom "Nobelkommittéer^^ en för varje
prisgrupp. Stiftelsen har även genom
inrättandet av olika institutioner,
Nobelinstitut, sökt främja donators avsikter.
Nobe’Is krut = Ballistit (se d. o.). — Nobels
sprängolja, benämning på nitroglycerin
(se d. o.), efter den svenske uppfinnaren
Immanuel Nobel, vilken upptäckte detta
ämnes explosiva kraft.
No’biIi, No’biIis, Nobilite’t m. fl., se under
Nobel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
