Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nobility ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
930
Nobility—-No mans land
Nobi’lity, eng. (L -ti), adelskap, förnäm
börd; adel, adelsstånd; Englands högadel
(duke, marquis, earl, viscount och baron).
Jfr Pseudonobility.
No’bis (av ty. Nobiskrug, helveteskrog, av
ital. nabisso, avgrundssvalg, av lat. in, i,
och aby’ssus, avgrund), skämtsam
benämning på krog eller utskänkningsställe.
Noble’ss, Noblesse oblige, se under Nobel.
Nobody, eng. (1. nå’böddi), ingen; en
obetydlig eller karaktärslös person.
Noces vermeilles, fr. {1. nås verme’j), "röda
bröllopet", fransk benämning på
Bartolo-meinatten (se d. o.).
Noch, ty., ännu. — Noch einma’1, ännu en
gång.
Noch ist Polen nicht verloren, ty., än är
Polen ej förlorat, begynnelseorden till
Dombrowskimarschen, Polens
nationalsång. Jfr Jeszcze Polska etc.
Noch nie da gewesenes, se Was noch nie da
gewesenes.
Nock, holL, sjöv., yttersta änden av ett
föremål.
Nocka, bot., se Senecio.
Noctiflo’ra, lat. (av no’ctus, natt, och fWs,
blomma), bot., blommande om natten.
No’cturna’ versa’te manu’, versa’te diu’rna,
lat. hexameter, "bläddren i böckerna natt
och dag". {Horatius: De arte poetica.)
Nocturne, se under följ. ord.
Noctu’rnus (näml. ca’ntus), lat., tonk.,
nattlig sång i klostren. — Noctu’rnum
media’-num, klostersång vid midnatt. —
Nocturne, fr. (1. nåckty’rrn, ital. nottu’rno),
nattlig kyrksång; nokturn, nattstycke,
musikstycke av en drömmande karaktär.
Nod, pl. Noder (av lat. no’dus, se nedan),
fys., svängningsknut; astr., den punkt,
där himmelssfären träffas av
skärningslinjen mellan två banplan. — No’di, pl.,
benknölar. — Nodi articula’res, led- eller
giktknölar. — Nodosite’t, med.,
knutfor-mig svulst. — No’dus, lat., knut, ledknöl;
med. — Nodositet (se föreg. ord). — Nodus
Go’rdius, gordisk knut (se d. o.).
Nodo’sa, bot., knutig.
No’dulus, Zai., liten knut. Jfr Nodus. — N.
lymfä’ticus, anat., lymfkörtel.
No’dum in sci’rpo quæ’rere, lat., "söka knut
(led) på ett vasstrå" (som inga leder
har), d. v. s. söka svårigheter, där inga
finnas.
No’dus, lat., knut, led; bot., bladfäste. Jfr
Nod.
Noel, fr. (1. nåä’ll, av lat. nata’lis, näml.
Do’mini. Herrens födelsedag), jul,
juldagen; även julsång, julhymn.
Noetia’ner, anhängare av Noe’tos, en
sektledare i^ ^^myrna omkr. 230 e. Kr.
Noetis, ung., étt slags pannkaka.
Noga’ier, ett turkiskt tatariskt folk i
Sydryssland.
Nohli’t, miner., ett slags samarskit (se d. o.).
Noir, fr. (1. nåa’r), svart. — Noir beige (1.
- bälsj), miner., svart marmorart från
Belgien. — Noir grand antique {1. -
grangd-anti’ck), snövit marmorart med svarta
brottstycken (från Pyrenéerna).
Noktambu’1 (av lat. nox, gen. no’ctis, natt,
och ambula’re, gå omkring),
nattvandrare, sömngångare. Jfr Somnambul. —
Noktambulfsm, nattvandring,
sömnvandring. Jfr Somnambulism.
Noktu’rn, se Nocturne.
Nola’na, bot., ett Solanum-liknajide örtsläkte
av fam. Nolana’ceæ. Havsstrandväxter i
Chile och Peru. Under namnet
cymbal-blomster odlas flera arter som
prydnadsväxter.
Nola’sker, en munkorden. Se Mercedarier.
No’lens vo’lens, lat., icke viljande eller
viljande, antingen du vill eller ej, med godo
eller ondo.
No’li me ta’ngere, lat., rör mig icke!
översättning av Jesu ord till Maria Magdalena
vid deras möte efter uppståndelsen;
benämning på konstnärliga framställningar
av detta möte; med., gammalt namn på
elakartade ansiktssår; bot., namn på
Im-,pa’tiens noli tangere, Mimo’sa pudi’ca och
Mimosa sensiti’va (se d. o.).
Nolis, fr. {1. nåli’) 1. Nolissement (Z.
nåliss-ma’ng, av ital. nolo, lat. na’ulum, frakt),
handelst., hyra för skepp eller båt;
be-fraktning, certeparti (se d. o.). —
Noli-se’ra, hyra ett skepp.
No’li turba’re cfrculos me’os, lat., rubba
icke mina cirklar! den grekiske
matematikern Archime’des^ rop till de i hans rum
inträngande fienderna.
Noll (av lat. nu’llum, intet), ingenting;
aritm., tecknet O, som utmärker ett intet,
frånvaron av någon talstorhet, gränsen
mellan positiva och negativa tal.
Nolli, astr., en av småplaneterna.
Nollkryss-spant, skeppsb., det spant, där ett
fartyg är bredast.
Nollmeridia’n, godtyckligt vald meridian,
från vilken geografiska längder räknas.
No’lo, ital., spelt., nolla, bud, som anger att
man icke ämnar taga något stick.
Nom {1. nå’m), se Nomos.
No’ma {gr. nome’), med., munbrand,
vattenkräfta, ett slags fuktig brand, som från
munvinklarna utbreder sig i ansiktet.
No’mada, zool., getingbin.
Noma’der (gr. noma’des, av nome’, bete),
herdefolk, folk, som förnämligast idka
boskapsskötsel, vandra omkring med sina
hjordar och ej hava fasta boningsplatser.
— Nomadise’ra, leva som nomader. —
Noma’disk, kringvandrande, saknande fast
boningsplats. — Nomadskolor äro särskilt
inrättade för de nomadiserande lapparnas
barn.
No mans land, eng. {1. nå männs länd),
"ingen mans land", obebodda områden,
som ej tagits i besittning av någon stat;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
