Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nomanti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nomanti—Non a quo, sed quo modo
931
under världskriget benämning för området
mellan de fientliga skyttegravarna.
Nomanti’ (av gr, mante’ia, spådom),
spådom efter ett namns bokstäver.
Noma’rk, Nomarki’, se under Nomos.
Nom de guerre, fr. (1. nång dö gär [hårt g]),
eg. krigsnamn, soldatnamn; diktat,
antaget namn, artistnamn. — Nom de plume
(Z. - dö plymm), eg. penn-namn;
författarnamn, pseudonym (se d. o.).
Normen, pl. No’mina, lat., namn, benämning
(jfr Agnomen, Cognomen, Prænomen);
språkv.y benämningsord (som säger vad
eller hurudan en sak är), gemensam
benämning på substantiv (nomina
substan-ti’vd) och adjektiv {nomina adjecWva).
—• N. appellatfvum, se under Appel. —
N. collectiWum, se under Kollekt. — N.
est o’men, namnet är ett förebud eller
varsel. — N. et omen, namn och på samma
gång ett förebud (säges då en persons
namn och yrke överensstämma). — N.
genti’le, folkslags namn, t. ex. svensk,
fransman. — N. materia’le, ämnesnamn,
t. ex. guld, kol, luft. — N. ne’scio, förk.
N. N., jag känner icke namnet, namnet är
mig obekant. — N. patrony’micum,
fadersnamn, tillnamn efter fadern. — N.
pro’-prium, egennamn, namn på en person, en
ort, ett land o. s. v. — Nomenklatu’r (lat.
nomenclatu’ra), eg. namnförteckning;
förteckning på de till en konst eller
vetenskap hörande tekniska uttrycken. —
No’-mina {pl. av Nomen, se ovan), jur.,
penningar, summor. — Nomina actfva,
han-delst.y tillgångar, utestående penningar,
fordringar. — N. inexigibflia,
fordringar, som ej kunna indrivas. — N.
passiVa, skulder. — N. sunt odio’sa,
namn äro förhatliga, d. v. s. inga namn
böra nämnas (i straff predikningar,
offentliga förmaningar, skandalhistorier o. d.).
— In no’mine De’i 1. Jesu, i Guds eller
Jesu namn. — In nomine sa’nctæ
trinita’-tis, i den heliga treenighetens namn. —
Nomina’1-, som har avseende på namnet,
ej på saken. )( E e a 1 —
Nominalböj-ning, språkv.y — Deklination (se d. o.). —
Nominaldefinition 1. Formaldefinition, en
definition, som angiver den allmänna
formen av ett föremål. Jfr Realdefinition. —
Nominalkatalog, förteckning på böcker i
alfabetisk ordningsföljd efter
författarnas namn. )( Realkatalog.
—Nomi-nalvärde, namnvärde, fast, åsätt varde,
som mynt, obligationer, aktier o. d.
representera, det belopp, varå de lyda.)( R e a 1
-värde. Jfr Pari. — Nominali’sm, fil.y
åsikten att de allmänna begreppen
{uni-versa’lia), icke äro verkliga ting (rea^lia)
utan blott abstraktioner eller namn. —
Nominali’ster, anhängare av
nominalis-men. — Nomina’tim, namngiven, nämnd.
— Nominatio’n (lat. nomina’tio),
namngivande ; utnämning. — Nominati’v 1. No-
minati’vus, se Kasus. — No’mine, vid
namn; i (någons) namn. — Nomine’11 1.
Nomine’1 (lat. nomina’lis), som angår
namnet; till namnet men ej i verkligheten
förefintlig. — Nominellt pris, obestämt
pris. — Nominellt värde = Nominalvärde
(se ovan). — Nomine’ra, nämna,
benämna; utnämna. — Nominfsm, etisk
åskådning, som åt yttre, statuariska lagar
tillerkänner den absoluta auktoritet, som
blott tillkommer den i människans inre
andliga väsen nedlagda sedelagen. —
No-mim’stisk, som avser nominism.
No’mion, gr., sång, i synnerhet kärlekssång.
Nomofylax, pl. Nomofy’lakes, Nomodida’lat,
Nomografi’ m. fl., se under Nomos.
No’mos, gr., lag; tonk., tonart; tondikt jämte
text. — Nomoca’non (av ^rr. kano’n,
tros-och levnadsregel), samling av stats- och
kyrkolagar — Nomodida’kt, lagkunnig
person. — Nomofy’lax, lagväktare,
lagbeskyddare. — NomograT (av gr. gra’fein,
skriva), lagskrivare, lagsamlare. —
No-mografi’, den skriftliga laggivningen. —
Nomoka’non, gr., levnadsregel. —
Nomo-krati’ (av gr. krate’in, härska, styra),
lagherravälde, en författning, i vilken lagen
härskar. X Autokrati. — Nomologi’
(av gr. lo’g os, lära), lagstiftningslära. —
Nomoteleti’k, läran om uppfyllandet av
lagarna; kyrkotukt. — Nomotesi’ (gr.
nomothesia, av tithe’nai, sätta,
bestämma), lagstiftning; den givna lagen. —
Nomote’t, lagstiftare. — Nomotetfk,
regeringens rätt att giva lagar;
laggiv-ningskonst.
Nomo’s, gr. (av ne’mein, beta), eg.
betesplats; distrikt i det gamla Egypten;
förvaltningsområde i våra dagars Grekland.
—• Noma’rk, styresman för något av dessa
slags distrikt. — Nomarki’ Nomos (se
ovan).
Non, lat. (fr. non [Z. nång]), icke; nej. —
Nonacce’pt, handelst., vägrad accept å en
växel. — Nonlikvi’d, Nonpagame’nto,
vägrad likvid för en växel.
No’na, lat. (av no’nus, den nionde), tonk.,
nionde tonen från grundtonen; i katolska
kyrkan kl. 2—3 e. m. och den vid denna
tid sjungna sången (jfr Horæ canonicæ);
gr. myt., en av parcerna (se d. o.).
Nona, ital, med., en form av sömnsjuka i
Italien.
Nonacce’pt, se under Non.
No’næ, lat. (av no’nus, den nionde), pl., hos
de gamla romarna sjunde dagen i mars,
maj, juli och oktober, den femte i de
övriga månaderna.
Nona’gium, mlat. (av lat. no’nus, den
nionde), niondedelen av en avliden persons
lösegendom, som under medeltiden
krävdes av prästerskapet för välgörande
ändamål.
Non a quo, sed quo mo’do, lat., icke av vem,
utan på vad sätt, ej anseende till personen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
