- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
933

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Non-resident ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Non-resident—Norma

933

Non-resident, eng. (L nànn-re’ssident),präst,
som håller vikarie och själv bor utom sin
församling.

Non-rumina’ntia, lat., pL, zooL,
icke-idiss-lande klövdjur, t. ex. svinet.

Non scholæ, sed vi’tæ di’scimus, lat., vi lära
icke för skolan, utan för livet.

No’nsens (fr. nonsens \l. nångsa’ng 1.
-sa’ngs]; av lat. non, icke, och sens,
förstånd, mening), omening, orimlighet, tomt
prat.

Non, si ma’le nunc, et o’lim sic e’rit, lat., det
skall icke alltid gå så illa som nu.

Non sine, förk. för lat. Non sine la’ude
ap-probatur, icke utan beröm godkänt.

Non sum qua’lis e’ram, lat., jag är icke den
jag var. (Horatius.)

Non ta’nto 1. Non tro’ppo, ital., tonk., icke
för mycket.

Non tibi per ve’ntos a’ssa colu’mba ve’nit,
lat. ordspr., stekta duvor flyga icke någon
i halsen.

No’num prema’tur in a’nnum, lat., ända in
på nionde året böra de (näml. litterära
verk) gömmas, d. v. s. brådska ej med att
offentliggöra en skrift, begagna lång tid
till att putsa och fila den. ("De arte
poe-tica" av Horatius.)

Nonvale’ns, lat., oförmögen att betala.

Nonvaleur, fr. {1. nångvalö’r), vanvärde,
värdelöshet, brist på avkastning; förlorad
eller osäker fordran.

Non vo’lat in bu’ccas tu’as a’ssa colu’mba,
lat., inga stekta duvor flyga dig i munnen.

Noocheri’ (av gr. no’os,
förnimmelseförmåga, förstånd, och chei’r, hand),
undertryckande eller förstöring av själskrafter.
— Noogoni’, kännedomen eller läran om
begreppens uppkomst. — Noologi’ (av gr.
lo’gos, lära), läran om de rena
förnuftsbegreppen. — Noolo’gisk, kallas den
bestämdhet, som ett väsende har i sin
egenskap av förnimmande. — Noologi’st,
anhängare av noologien. — Noostere’sis,
med., berövande av medvetandet genom
dövande medel.

Nopine’n, kem., en terpen (se d. o.).

No-popery, eng. (1. nå-påpöri), icke något
påvevälde, en lösen för de episkopala i
England.

Noppa, hot., se Gnaphalium.

Nor, nord. myt., en broder till Goe.

Nor, sund 1. å mellan två större vattendrag.

No’ra, kvinnonamn, förkortning av
Eleonora (se d. o.).

Norberti’ner, medlemmar av
Premonstra-tenserorden (se d. o.).

Nordkaparen, zool., se Balæna.

Nordmannsgran, hot., ett barrträd från
Kaukasus, A’hies Nordmannia’na. Odlas
som prydnadsträd upp till Mälaren.

Nordre, nord. myt., en av de fyra dvärgar,
som uppbära himlavalvet.

Nore, nord. myt., en dvärg; i litteraturen
stundom en personifikation av Norge.

No’reg (av fomnord. Noregr ur den äldre
formen Norvegr), Norge (på landsmålet).

Norfolkgran (1. nå’fök-), hot., namn på den
allmänt odlade krukväxten Arauca’ria
exce’lsa.

Norfolkrasen (Z. nå’fök-), engelsk helröd,
kullig nötbokskapsras.

Norgesalpeter, se Kalksalpeter.

No’riska hästrasen, ett slags grova
österrikiska hästar.

Nori’t, se under Gahhro.

No’rium, kem., hypotetiskt grundämne i
nor jord. — Nor jord, benämning på en
förmodad ny metalloxid som (av Svanberg
1846) antogs förekomma i vissa, särskilt
norska varieteter av zirkon.

No’rki 1. No’rniki, rysk benämning på skinn
av unga rävar.

Norm (lat. no’rma), regel, rättesnöre,
mönster; boktr., en boks förkortade titel på
första sidan av varje ark. — Ad no’rmam,
efter föreskrift. — Norma’1, regelriktig,
enligt föreskrift; som tjänar till mönster
eller rättesnöre; felfri; frisk. .X
Abnorm och Anomal; mat., en mot en
rät linje eller ett plan vinkelrät linje;
meteor., ett meteorologiskt instrument. —
Normalarbetsdag, den för vuxna personer
i annans tjänst genom lagen fastställda
längsta dagliga arbetstiden. —
Normaldräkt, av den tyske zoologen Gustav Jäger
(jfr Jägerian) föreskriven, fullständig
beklädnad av ylle. — Normal gas, kem.,
en ideell (tänkt) gas, vars normalvikt
(molekylarvikt) är = 1. — Normalgift,
toxinlösning, som i 1 kbcm innehåller 100
doser dödliga för marsvin. —
Normali-se’ra, genomföra enhetlighet inom något
område, särskilt språkets. — Normalite’t,
regelrätt beskaffenhet. — Normalljus,
ljuskälla, som brukas vid ljusmätningar.
Jfr Parlamentljus. — Normallösning,
kem., lösning, som på 1 liter innehåller 1
ekvivalentvikt av något ämne. —
Normal-metod, föreskriven lärometod. —
Normalmått, de lagligen fastställda enheterna för
längd-, yt- och rymdmåtten (i Sverige
meter, ar och liter). — Normalrätt,
naturrätt, förnuftsrätt. — Normalse’rum,
serum, varav 1 kbcm äger förmåga att
oskadliggöra 1 kbcm normalgift (se d. o.).
— Normalskola, mönsterskola, för
utbildande av lärarkrafter avsett läroverk. —
Normaltemperatur, medeltemperatur. —
Nor mal ton, tonk., stämtonen, ettstrukna a
(a^), den ton, efter vilken de andra
tonernas höjd bestämmes. — Normalur,
kronometer (se d. o.). — Normalvikt, den
lagligen fastställda enheten för vikten (i
Sverige kilogram); kem., dets. som
molekylarvikt. — Nor ma ti’v, tjänande till
mönster eller rättesnöre. — Norme’ra,
fastställa såsom norm, föreskriva,
reglera.

NoVma, astr., en av småplaneterna; stjärna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0945.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free