- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
934

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Norma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

934

Norma—Nota

i stjärnbilden Vinkelmåttet på s.
hemi sfären.

No’rma, tonk., opera av Bellini.

Norma’nder 1. Norma’nner (mlat. normanni,
fr. normands) f nordmän, skandinaviska
vikingaskaror, särskilt de, som intogo det
efter dem uppkallade Normandie samt
södra Italien och England.

Norma’ndiska hästen, en hästras, bördig
från Normandie. — Normandiska svinet,
en ras av det långörade europeiska
landsvinet, som förr förekom i Normandie.
Numera högt förädlad. — Normandisk
boskap, slaktboskap från ovannämnda
trakt.

Normativ, Norme’ra, se under Norm.

Norn 1. Norna, sing. av Nornor (se d. o.).

Norna, hot., se Calypso.

Norna-Gäst, fornnord. sag., en hjälte, som
det i vaggan spåddes av en norna, att han
ej skulle leva längre, än ett bredvid
honom brinnande ljus räckte. Ljuset
släcktes och förvarades, tills Norna-Gäst själv
efter 300 års levnad åter tände detsamma
och dog, då det brunnit ut.

Norniki, se Norki.

No’rnor, nord. myt., ödets och tidens
gudinnor, av vilka de förnämsta voro Urd (det
förflutna), Ve’rdandi (det närvarande),
och Skuld (det tillkommande), vilkas
orubbliga beslut själva åsarna måste
hörsamma. De vattnade världsträdet
Yggdra-sil med vatten ur Urdsbrunnen.

Norrbagge (möjl. förvrängning av norva’gi,
latinisering av norrmän), urgammalt
spe-namn på norrmännen.

Norræn tunga 1. Norrænt mål, se följ. ord.

Norrönaspråket 1. Norröna tunga {isl.
norrænt mal 1. norræn tunga), nordiskt språk,
våra förfäders benämning på det äldre
norsk-isländska tungomålet.

Nors 1. Slom, zool.y se Osmerus.

Norske Veritas, se Bureau Veritas.

Norther (Z. nö’thö), meteor.y se Blizzard.

Norvagi’sm (av norva’gi, latinisering av
norrmän), norsk språkegendomlighet,
brukad i ett annat språk än norskan.

Norve, nord. myt., se Nörve.

Norve’gia, latinskt namn på Norge.

Nosa’irier 1. Nusa’rier (av arab. nusairi’jje,
småkristna), ett i Syrien boende folk, vars
religion innehåller element av
kristendomen, muhammedanismen och soldyrkan.

Nosbliser, jaktt., allmoge- och
jägarbenäm-ning på sälarnas andhål i isen. De större
hål, genom vilka de gå upp och ned, kallas
sälbrunnar.

No’sce te i’psum, latinsk översättning av det
grekiska ordspråket gnothi seavton^ känn
dig själv.

Nosea’n, miner., en grågrön till svart
beståndsdel i vissa fonoliter. Utgöres av
natriumsulfat och
natriumaluminiumsili-kat.

Noshörning, zool., se Rhinoceros.

Nos numeru’s sumus et fruge’s consu’mere
nati, lat., "vi äro blott ett tal och födda
att äta och dricka", d. v. s. det är ej
mycket bevänt med oss. (Horatius: Epistolæ.)

Nosoco’mium, lat., se Nosokomium.

Nosodo’chium, gr. (av no’sos, sjukdom, och
doche’ion, förvaringsrum, gömsle),
sjukhus, lasarett. — Nosofe’n, farm.,
tetrajod-fenolftalein, in- och utvärtes
antisepti-kum. — Nosofobi’ (av gr. fo’hos, fruktan),
med., överdriven fruktan att bliva sjuk.

— Nosoge’nesis 1. Nosogeni’ (av gr.
ge’-nesis, födande, uppkomst), uppkomsten
och utvecklingen av en sjukdom. —
Noso-geografi’, medicinsk geografi,
framställning av sjukdomarnas geografiska eller
klimatiska utbredning. — Nosografi’ (av
gr. grajein, skriva),
sjukdomsbeskrivning. — Nosogra’f, sjukdomsbeskrivare.

— Nosoko’m, sjukvaktare. — Nosokomi’,
sjukvård. — Nosokomia’lfeber,
lasarettsfeber. — Nosoko’mium, sjukhus,
lasarett. — Nosolo’g (av gr. Wgos, lära) =
Patolog (se d. o.). — Nosologi’,
sjukdomslära. — Nosomani’ (av gr. mani’a, raseri),
sjuklig föreställning att man lider av
någon sjukdom. — Nosonomi’ (av gr.
no’-mos, lag), läran om sjukdomslagarna. —
Nosotrofi’, sjukkost.

Noss, se Hnoss.

Nossairier, se Nosairier.

Nostalgi’ 1. Nostomani’ (av gr. no’stos,
hemresa, och a’lgos, smärta, 1. mani’a, raseri),
sjukligt stegrad hemlängtan. —
Nostalgisk, som angår hemlängtan.

No’stoc commu’ne, hot., en till fam.
Nosto-ca’ceæ hörande egendomlig, geléartad,
blå-grön alg, skyfallsalg, grönt slem.

No’stoi, gr. (pl. av no’stos, hemresa), namn
på flera dikter, skildrande grekernas
hemfärd från Tröja.

Nostomani’, se Nostalgi.

No’stra æta’te, lat. i vår tid.

Nostra’t (lat. no’strås), en av de våra;
landsman. — Nostrifice’ra, göra till en av
de våra, upptaga i vår gemenskap,
tilldela medborgarrätt. — Nostrifikatlo’n,
tilldelande av medborgarrätt.

No’stro co’nto, se Conto nostro.

No’strum, med., liktydigt med Arcanum (se
d. o.).

Not (av lat. nota, se d. o.), anteckning; en
merendels under texten tryckt
anmärkning eller förklaring rörande ett ställe
i en bok; diplomatisk skrivelse (jfr
Kollektivnot); tonk., tontecken; ton. —
Not-plan, linjesystem, de 5 linjer, varpå
noterna skrivas. — Notväxling, utbyte av
diplomatiska skrivelser.

No’ta, lat., märke, tecken, bokstav; handelst.,
räkning över köpta och betalda varor,
vilken tillställes köparen; förteckning
(t. ex. tvättnota). — Nota characteri’stica,
utmärkande kännetecken. — Taga något
ad no’tam, se Ad notam. — Com no’tis,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0946.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free