- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
937

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nubilös ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nubilös—Numismatik

937

Nubilö’s (lat, nuhiWsuSy av nu’bes, moln),
molnhöljd; dunkel, mörk.

Nu’biska språket, se under Nuba.

Nucamenta’ceæ, bot., underfamilj av fam.
Cruciferæ (se d. o.).

Nucellus, bot., fröämneskärna.

Nuces, lat, (av sing. nux), hot., nötter.

Nucha, anat., nacke.

Nuci’fraga caryocata’ctes, zooL, nötkråka.

Nuci’n, kem., ett kristalliniskt ämne, som
framställes ur de gröna valnötsskalen.

Nucle’olus, bot,, kärnkropp.

Nu’cleus, lat., kärna; cellkärna. — N.
cauda’-tus, anat., stora hjärnans svanskärna. —
N. lentifo’rmis, stora hjärnans linskärna.

— N. le’ntis, ögonlinsens centrala del. —
Nuclei ori’ginis, neuronernas
ursprungskärnor. — N. termina’les, neuronernas
ändkärnor. — N. tha’lami o’ptici,
synhögarna.

Nucolfn, ett namn på renat kokosfett för
hushållsändamål.

Nuculi’feræ, bot., grupp av växtfamiljer av
serien Tubiflo’ræ med klyvfrukt, bildande
fyra små nötter.

Nudatio’n (av lat. nu’dus, naken), blottande,
avhöljande. — Nu’da ve’ritas, lat., nakna
sanningen. — Nu’dis ve’rbis, lat., "i nakna
ord", den osminkade sanningen. —
Nudi-te’t {lat. nu’ditås), nakenhet; målark.,
naken människofigur eller blottad
kroppsdel; ohöljd skildring av något anstötligt.

Nudica’ulis, bot., med naken stjälk.

Nu’dlar (av isl. hnuÖla, krama, pressa
genom), makaroner i form av trådar.

Nu’dus, lat., bot., naken.

Nue’r, ett av neger språken.

Nueva, Nuevo, sp. {1. noeV-), nya (i
sammansatta namn).

Nuggets, eng. (1. na’ggits), miner.,
benämning på de hopsvetsade klumpar av guld,
som ofta förekomma i guldsand.

Nuisance, eng. (1. nju^säns), skada, oförrätt;
offentlig förargelse.

Nujo’l, farm., namn på paraffinolja,
använd som milt avföringsmedel.

Nuklea’r, som avser en kärna.

Nuklea’ser, enzymer (se d. o.), som spjälka
nukleinsyra.

Nuklei’n, kem., en klass av i cellkärnor och
jästsvampar förekommande proteider. —
Nuklefnsubstanser, äggviteämnen, som
innehålla fosforsyra. De viktigaste äro
nukleoproteider och nukleoproteiner. —
Nuklei’nsyror, syror i nukleoproteider. —
Nukleoalbumfner och Nukleoglobuli’ner
äro nukleoproteiner som stå nära
albu-miner, resp. globuliner. —
Nukleoproteider, äro nukleinsubstanser, som spjälkas i
äggvita och nukleinsyra. —
Nukleopro-tei’ner äro enkla proteiner och indelas i
nukleoalbuminer och nukleoglobuliner (se
d. o.).

Null, ty. (av lat. nu’llus, ingen), mat., noll.

— Null und nichti’g, ogiltig, intetsägande.

Nu’lla cala’mitas so’la, lat., ingen olycka
kommer ensam.

Nu’lla di’es si’ne li’nea, se under Linea.

Nullah, hindust., eg. vik, vattendrag, trång,
brant fjälldal, som blott efter stark
nederbörd får något vatten. Jfr arab, Wadi,

Nu’lla poene si’ne le’ge, lat, (I, - pe’ne -),
jur., intet straff utan stadgande därom
i lagen.

Nulla ratio’ne, lat., på intet vis.

Nu’lla re’gula si’ne exceptio’ne, lat., ingen
regel utan undantag.

Nullifie’ra, Nullifikatio’n, se under Nullitet.

Nullipa’ra, lat., med,, kvinna som ej fött
barn.

Nulli si’ne ma’gno ve’nit fa’ma labo’re, lat.,
utan mycken möda skördas föga ära.

NuIli’ssimo, ital. (1. no- -må), spelt., bud i
flera spel, varigenom man förklarar sig
icke skola taga något stick.

Nullite’t (fr. nullité, av lat. nu’Hus, ingen,
betydelselös), ogiltighet; intighet,
obetydlighet, bagatell; obetydlig människa. —
NuIIifie’ra, upphäva, förklara för ogiltig.

— Nullifikatio’n, upphävande,
ogiltighets-förklaring. — Nulli’us mome’nti, av ingen
vikt, obetydande.

Nullum viole’ntum diutu’rnum, lat., stränga
herrar regera icke länge.

Nu’llus stu’ltus tace’re po’test, lat., ingen
narr kan hålla munnen på sig.

Nu’men, lat., försyn, gudamakt, gudaväsen.
Jfr Noumenon,

Nume’nius, zool., spovsläktet. — N.
arqua’-tus, storspoven. — N. phæ’opus,
småspo-ven.

Nu’menon, se Noumenon.

Numera’lia, Nu’meri, Nume’risk, Nu’mero
m. fl., se under följ. ord.

Nu’merus, lat., nummer, tal, antal, mängd;
språkv., talform, den grammatiska
kategori, som betecknar ett antal. Jfr
Singula-ris. Pluralis, Dualis. — Numerus
rotu’n-dus, runt tal, ett tal, som lätt låter dela
sig. — Numera’lia, pL, språkv., räkneord.

— Numeratio’n, räkning. — Numera’tor,
aritm., tälj aren i ett bråktal. — Nu’meri
{pl. av nu’merus, se ovan), talen; fjärde
Mose bok, vari det berättas om den
judiska folkräkningen. — Nume’risk, som
har avseende på bestämda tal eller som
kan bestämmas genom tal. — Numeriskt
förhållande, talförhållande. — Numeriskt
värde, blotta talvärdet. — Nu’mero, pl.
Nu’meris, numrerad med, under det eller
det numret; på recept: antal det eller
det. — Numerosite’t, stort antal, mängd;
rytmiskt välljud i tal eller musik. —
Nu-merä’r, antal; som har avseende på
tal-eller blotta penningvärdet. — Numerö’s,
talrik, som förekommer i mängd;
välljudande.

Nu’mida, zool., pärlhöns.

Numismati’k (av lat. numi’sma, gr.
no’mis-ma, mynt), vetenskapen om mynt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0949.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free