- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
940

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nymphæaceæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

940

Nymphæaceæ—Nätvingar

ofta i växthus och dammar som
prydnadsväxter.

Nymphæa’ceæ 1. Nymfeacéer, bot.,
näckrosväxter, växtfamilj tillhörande de
chori-petala dikotyledonerna. Svenska släkten
Nymphæ’a och Nuphar,

Nymphæoi’des, bot, lik näckros (Nymphæ’a)
till bladen.

Nymphæ’um, lat., helgedom, invigd åt
nymferna.

Nympha’lidæ, zooL, en familj dagfjärilar.

Ny-platoni’sm, se Neo-platonism, —
Ny-pla-to’niker, anhängare av nyplatonismen.

Nypon, bot., se Rosa.

Ny-proven?alska skolan, se
Félibreförbundet.

Ny-pythagorei’sm, se Neo-pythagoreism.

Ny-rationali’sm, teol., en med rationalismen
(se d. o.) besläktad riktning, vilken
verkar förnämligast genom kritik över och
utläggning av de bibliska skrifterna.

Nyrenässansen, se Renässansen.

Nürnbergerdockan, tonk., enaktsopera av
Adam.

Nürnberggrönt, kem., kromoxid. —
Nürn-bergrött, kem., röd bolus.

Nürnbergkram, leksaker och galanterivaror
från den tyska staden Nürnberg.

Ny’roca, zool., dykandsläkte. — N. feri’na,
brunanden. — N. fuli’gula, viggen. — N.
ma’rila, berganden.

Nyromantik kallas hos oss romantikens
efterblomstring, särskilt inom vitterheten
i början av 1800-talet, i Sverige företrädd
av Nya eller Nyromantiska skolan. Jfr
Romantik.

Nyråd, nord. myt., en dvärg.

Nysa, astr., en av småplaneterna.

Nysa’iska nymfer = Hyader (se d. o.).

Nysblad, bot., namn på hästfibla. Se Arnica.

Nysebastfn, tekn., ett sprängämne, som
består av nitroglycerin, natronsalpeter och
träkol.

Nysilver 1. Argenta’n (av lat. arge’ntum,
silver), en till hushållsartiklar mycket
använd, gulaktig och smidig legering av
koppar, nickel och zink. Bland olika slags
nysilver märkas alfenid och alpaka (se
d. o.).

Nyspulver, bot., se Veratrum.

Ny’ssa, bot., växtsläkte av fam. Corna’ceæ i
Ostindien, Östasien och atlantiska
Nordamerika. Ur rotveden av nordamerikanska
arter förfärdigas s. k. typelostift,
vilka i kirurgien användas som Stipites
Laminariæ (se d. o.).

Nysta’gmus 1. Nysta’xis, gr. (av nysta’zein,
nicka, inslumra), eg. nickande,
inslumrande; med., krampaktigt rullande med
ögonen.

Nysört, bot., se Achillea.

Nyviole’tt, tekn., en anilinfärg, beredd
genom inverkan av jodmetyl eller jodetyl
på rosanilin.

Nyx, gr. (lat. Nox), natt; myt., nattens
gudinna.

Ny’xis, gr. (av ny’ssein, sticka), med., styng,
stickning.

Nyyrikki {1. ny-), fi. myt., skogsgudens son,
en jaktgud.

Ny-zeeländska linet, fås av bladen av den å
Nya Zeeland inhemska beklädnadsväxten
Pho’rminm te’nax, linliljan. —
Ny-zee-ländsk spenat, se Tetragonia.

N. Z. 1. N. ZeaL, förk. för Neiv Zealand (Nya
Zeeland).

Någrind = Nagrindama (se d. o.).

Nåid, lapsk., trollkarl, lapparnas
"scha-man".

Nåidföljet, lapsk myt., se Noaidde-gaddse.

Nål {fornn. Nal), nord myt., Lokes moder.
Kallas även Löfö.

Nålginst, bot., se Genista.

Nålkörvel, bot., se Scandix.

Nåstrand = N astr and (se d. o.).

Nålsärv, bot., se Scirpus.

Nålzeoli’t = Natrolit (se d. o.).

Näbbdjur, zool., till kloakdjuren hörande
däggdjur, Omithorhy’nchus anati’nus, i
södra Australien. Djuret lägger ägg, som
ruvas i boet.

Näbbgäddan, zool., en havsfisk, Belo’ne
belo’ne, av fam. Makrillgäddor.
Den har gott kött men dess grönaktiga
skelett avskräcker mången.

Näbbmöss, zool., se Sorex.

Näbbvalen, zool, Hypero’odon restra’tus 1.
H, di’odon, förekommer flockvis i
Atlanten. Ett förirrat exemplar strandade vid
Furusund i Stockholms skärgård 1879. —
Näbbvalolja, Döglingolja, Döglingtran,
tran av Hyperoodon restratus. Användes
bl. a. i salvor.

Näcken {isl. ny kr), enligt folktron en
ele-mentarande, som lever i sjöar och
strömmar.

Näckhår, bot., se Cladophora.

Näckros, bot., se Nymphæa och Nuphar.

Näckrosväxter, bot., se Nymphæaceæ.

Näktergalen, zool., se Aedon.

Närts, Närz, Nerts {ty. Nörz), handelsnamn
på flodillerns päls.

Näsbjörnar, zool., ett släkte björndjur,
Na-sa lis, i Mexiko, Mellan- och Sydamerika.

Nässelsilke, bot., se Cuscuta.

Nästepify’ter, se under Epifyter.

Nästrot, bot., se Neottia.

Nät gurka, bot, se Luffa.

Nättelduk {ty. Nesseltuch, av Nessel, nässla,
och Tuch, tyg), av brännässlornas
stjälkar vävt tyg; ett slags löst muslin.

Nättingen, zool., dets. som nejonöga (se
d. o.).

Nätvide, bot, se Salix.

Nätvingar 1. Florvingar, zool, en
insektordning, Neuro’ptera. Hit höra bl. a.
natt-sländor, myrlejonsländor, florsländor
m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0952.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free