- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
946

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Octavius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

946

Octavius—Odiosa

Octa’vius 1. Octavia’nus och Octa’via,
mans-och kvinnonamn (av lat. octa’vuSy den
åttonde). Mansnamnet buret av den förste
romerske kejsaren (Augustus),
kvinnonamnet av triumviren Antonius’ maka och
kejsar Neros gemål.

Octidi’, fr. (av lat. o’cto, åtta, och di’es, dag),
åttonde dagen i den franska republikanska
veckan.

Octrduum, lat.j en tid av åtta dagar. —
I’ntra octiduum, inom åtta dagar.

Octopeta’la (av gr. octo’, åtta, och pe’talon,
kronblad), hot., med åtta kronblad.

0’ctodon (av gr. okto’, åtta, och odu’s, tand),
zool, gnagarsläktet buskråttor.

0’ctopus (av gr. okto’, åtta, och pus, fot),
zool., ett släkte huvadfotingar bland
blötdjuren. — O. vulga’ris, havspolypen,
allmän i Medelhavet, saluföres i Italien bland
"frutti di mare" (havsfrukter).

Octroi, fr. {1. åcktråa’), oktroj (se d. o.);
accis (se d. o.).

Ocu’bavax, ett växtvax, som erhålles av ett
brasilianskt träd, Myri’stica officina’lis
1. M. seba’cea. Användes vid
ljusfabrikationen.

0’culi, lat., pL, ögon; tredje söndagen i
fastan, så kallad efter början av
ingångspsalmen till den på densamma brukliga
katolska mässan. — Oculi mei semper,
"Mina ögon se alltid till Herran" (Ps.
25:15).

0’culi ca’ncri, farm., kräftstenar.

Oculumoto’rius, lat., anat., ögats
rörelsenerv.

0’culus a’nimi in’dex, lat. ordspr., ögat är
själens spegel.

O cu’ras ho’miiium, o qu’antum est in re’bus
ina’ne, lat. hexameter, "strunt är
människornas id och tomma världens
intressen" (Persius’ satirer).

Ocymoi’deæ, bot., underfamilj av fam.
La-hia’teæ. Hit hör Ocimum.

0’cymum, bot., syn. Ocimum (se d. o.).

Od, nord. myt.. Fröjas make, som drog bort
från henne till främmande land.

Od, benämning på ett magnetiskt
ljusfenomen, som tysken Reichenhach trodde sig
ha upptäckt och som skulle förnimmas av
vissa, särskilt känsliga personer.

O. D., förk. för studentsångsällskapet
Or-phei Drängar i Uppsala.

Oda’, turk., ett kompani soldater.

Odainsakr, nord. myt., odödlighetsåkern,
odödlighetslandet, vars inv. sades leva i
evighet.

0’dal 1. Odaljord, fornsv., med full
äganderätt innehavd fastighet på landet. —
Odal-bonde, ägare av odaljord. — Odalby,
gammal by. — Odalfasta och Odalgods,
odaljord (se ovan). — Odalman, odalbonde (se
ovan); lantman.

Odalfn, ett hårväxtmedel, som innehåller
glycerin, borax och garvsyra; ett medel
mot sträv och söndersprucken hud.

Odali’sk {turk. odalik, av öda, rum), eg.
rumskamrat; vit slavinna, som står i
intimt förhållande till sin herre. Föder hon
ett barn åt denne, blir hon frigiven och
barnet räknas som äkta. — I sultanens
harem benämning på slavinnor, vilka
betjänade de över dem i rang stående
haremsdamerna. Bland odaliskerna
ut-togos härskarens legitima hustrur.

Odaxe’smus, gr., med., smärta vid
tand-sprickningen.

Odd, fornnordiskt mansnamn, udd, spets,
spjut, pil.

Oddfeilows, eng. (Z.åddfellås), eg.
besynnerliga bröder 1. underliga kurrar; ett i
England under förra hälften av 1700-t. stiftat,
hemligt ordenssamfund, vars organisation
påminner om frimurarordens.

Odds, eng. (1. ådds), ojämnhet, olikhet,
åtskillnad; sportt., ojämnt vad (då den ene
håller 1. riskerar mera än den andre). Jfr
Totalisator.

0’de {lat. o’de, gr. ode’), hos de gamla sång;
lyrisk dikt i allm.; numera högstämd
lyrisk dikt av världsligt 1. religiöst
innehåll. — Odesymfoni, tonk., symfoni (se
d. o.), med kör. — Ode’um 1. Ode’on {gr.
ode’ion), pl. Ode^er, eg. sångsal; hos de
gamla grekerna en byggnad, vari
musikaliska tävlingar anställdes; i
medeltidskyrkorna den upphöjning, där sångkören hade
sin plats; i nyare tider benämning på
vissa teatrar och konsertlokaler, stundom
även på en diktsamling. — Odéon, fr. {1.
ådeå’ng), odeum (se föreg. ord); även
namn på en av de förnämsta teatrarna i
Paris.

Odelsrätt, äganderätt.

Odelstinget, no., den ena avdelningen av
norska stortinget.

0’den 1. 0’din {isl. Oöinn, fhty. Wodan,
Wuotan), nord. myt., gudars och
människors fader, vishetens och stridens gud,
den högste och mäktigaste av åsarna.
Gudinnan Frigga är hans maka. Hans
högsäte heter Lidskjalf, hans borg
Gladshem. I salen Valhall samlar han i strid
fallna hjältar.

Ode’on, Odéon, Ode’urrt, se under Ode.

0’derint, dum me’tuant, lat., må de hata mig,
blott de frukta mig, yttrande av den
romerske kejsaren Cali’gula. — Oderint,
dum pro’bent, må de hata, om de blott
godkänna.

0’desymfoni, se under Ode.

Ode’um, se under Ode.

Odeur, fr. {1. ådö’r, lat. o’dor), lukt; vällukt;
även stank.

Odile (Z. ådiai), franskt, Odi’lia, forntyskt
kvinnonamn = Ottilia (se d. o.).

0’din, se Oden.

Odim’t, petrogr., gångbergart av basaltisk
sammansättning.

Odio’sa, lat., pl., förhatliga, vidriga saker. —
No’mina sunt odiosa, se under Nomen. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0958.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free