- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
947

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Odi profanum vulgus et arceo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Odi profanum vulgus et arceo—OEil

947

Odiö’s (lat, odio’sus), förhatlig, vidrig,
olidlig; förtretlig.

0’di profa’num vu’lgus et a’rceo, lat., jag
avskyr den oinvigda hopen och håller den
borta från mig. (Horatius.)

Odisputa’bel, lat., oomtvistlig, obestridlig.
)( Disputabel.

0’dium, lat., hat. — O. implaca’bile,
oförsonligt hat. —■ O. me’dicum, medicinskt hat. —
O. theolo’gicum, teologiskt hat, prästhat;
oförsonligt, fanatiskt hat.

Odiö’s, se under Odiosa.

Odji, Oji, Otshi, det i Asjanti på Guldkusten
härskande språket.

Odo’l, fabriksnamn på ett hygieniskt
munvatten.

Odome’ter, se Hodometer.

Odon, bot., se Vaccinium.

Odontago’gum (av gr. odii’s, gen. odo’ntos,
tand, och a’gein, draga, utdraga), med.,
ett tandutdragningsinstrument, tandtång.

— Odo’ntagra (av gr. a’gra, jakt),
tandvärk, åtföljd av kindens ansvällning; även
tandtång. — Odontalgi’ (av gr. a’Ig os,
smärta), tandvärk. — Odonti’asis, svår
tandsprickning hos barn. — Odo’ntica, pl.,
medel mot tandvärk. — Odonti’n, namn på
olika medel mot tandvärk och på
tandkonserveringsmedel. —■ Odontinoi’d,
mindre Odontom (se nedan). — Odonti’tis,
tandinflammation. —• Odontobla’ster (av
gr. bWste, grodd), de celler, som bekläda
tandpulpans yttersida och förmedla
övergången till det omgivande tandbenet. —
Odontogeni’ (av gr. ge’nesis, uppkomst,
bildning), tändernas och tandsäckarnas
bildning 1. uppkomst. — Odontoi’disk (av
gr. ei’dos, utseende), tandlik, tandformig.

— Odonto’1, munvatten och värkstillande
medel. — Odontoli’t (av gr. Wthos, sten),
tandsten, vinsten. —• Odontologi’ (av gr.
logos, lära), läran om tänderna. —
Odon-to’m, tandsvulst. — Odontoplastfk (av gr.
pla’ssein, bilda), konsten att förfärdiga
tandproteser, d. v. s. tänder
sättningspjäser. — Odontopo’ros (av gr. po’ros, por),
medfödda 1. förvärvade onormala
hålighe-ter i tandbenet. — Odonto’rnithes (av gr.
o’rnithes, fåglar), paleont., tandfåglar, en
grupp utdöda fåglar, vilka voro försedda
med tänder. — Odontotekni’k (av gr.

• te’chne, konst), tandläkarkonst,
företrädesvis med avseende på den mekaniska
behandlingen. — Odontote’kniker,
tandläkare, den ti st. — Odontote’knisk, som hör
till tandläkarkonsten. — Odontoterapi’ (av
gr. therape’ia, hot), tandläkarkonst.

Odonte’lla, hot., småtandad.

Odonti’tes, hot., växtsläkte av fam.
Scrophu-laria’ceæ. — O. ru’ber, rödkulla, åker,
gräsmark. —■ O. litora’lis, strandkulla,
strandängar vid havet.

Odonto’ceti, zool., däggdjursordn.
Tandvalar (Spermacetivalar och delfiner).

Odontoglo’ssum, hot., orkidésläkte i Syd-

amerikas bergstrakter. — O. cri’spum och
O. gra’nde, odlas allmänt i växthus för sin
rika blomsterskrud.

Odontoli’t, Benturko’s, Tandturkos,
Occiden-taTisk turkos, turkosliknande stenar,
förfärdigade av fossila ben och tänder, vilka
vid fossilifieringen blåfärgats av
järnfosfat.

Odonto’pteris, paleont., fossilt
ormbunks-släkte från stenkols- och permiska
systemet.

Odonto’pteryx, paleont., släkte utdöda
fåglar med sågtandlika naggar i såväl
över-som. underkäken.

Odontospe^rmum pygmæ’um, hot., Jerikoros.

0’dor, lat., lukt; vällukt; även stank. —
Odora’nt, välluktande, doftande. —
Odo-ra’ta, pL, välluktande saker. —
Odorati’s-sima, hot., högst välluktande. —
Odori’-ferum (neutr. av odo’rifer, luktförande),
hot., artnamn för vissa växter; farm.,
bestämning för vissa tinkturer m. m. —
Odorifice’ra, göra välluktande.

Odry’ser, ett forntraciskt folk.

Odrörer, nord. myt., ett av de trenne kärl,
vari skaldemjödet förvarades.

Odscha’k, turk., janitschartrupp.

Odsji, se Odji.

Odysséen (gr. Odysse’ia), den grekiske
skalden Homeros’ berömda hjältedikt om
sagohjälten Odysseus’ underbara och
äventyrliga hemfärd från Tröja och hans
hemkomst till Ithaka.

Odysse’us (lat. UWxes 1. Uly’sses), gr. sag.,
Ithakas för tapperhet och förslagenhet
ryktbare konung, en av de mest frejdade
hjältarna under trojanska kriget,
huvudperson i hjältedikten Odysséen (se föreg.
ord).

Odö’r, se Odeur.

0’dört, hot., se Coniiim.

(E-, se även Ö.

O. E. B. Q., förk. för lat. 0’ssa e’jus he’ne
quie’scant, må (hans, hennes) ben vila i
frid.

(Ecus, lat. (1. e’kus), praktfull matsal i
förnämare romerska boningshus.

(Ede’ma 1. CEde’m (Z.ed- 1. öd-; av gr. o’ide7na,
svulst), med., ödem, lokal vattusot. —
(Ederna cardia’le, ödem på grund av
hjärtfel. —• CE. fu’gax, hastigt uppkommande
och övergående ödem av nervösa orsaker,
— CE. mali’gnum, sårinfektion med brand
och ödem kring såret. — (Edemati’
hud-svullnad. — QEdemsjuka, uppträdande av
Ödem än här, än där men av andra orsaker
än hjärt- 1. nervlidanden.

CEdicne’mus ædicne’mus, zool., tjockfoten,
en vadarfågel, som lever på torra fält.

(Edipus (1. e’dipus), se Oidipus.

(Eil, fr. (1. öj), öga. ~ CE. de bæuf (1. - dö
böff), oxöga, runt 1. ovalt fönster
(särskilt takfönster). — CE. de perdrix (1.
-perdri’), eg. rapphönsöga; ett slags
ljus-rött champagnevin; även ett slags fransk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0959.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free