Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Œkologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
948
CEkologi—Officium
likör. — Chronique de Tæil de bæuf (1.
kråni’ck dö löj -), skandalhistorier (efter
hovkavaljerernas genom ett oxöga
upplysta väntsal i Versailles). — CEillade (Z.
öja’dd), förstulen blick, sidoblick,
blinkning åt någon. — CEillère {L öjä’r),
skygg-lapp (på hästar).
CEkoIogi’ (1. eko-), se Ekologi,
(Ela’ndicum, lat., hot., öländsk.
CEn, nord, myt., en dvärg.
CEna’nthe, bot., vattenörtsläkte, tillhörande
fam. UmhelWferæ. —• CE. aqua’tica, stäkra,
anses giftig. Frukterna användas
flerstädes i medicinen. — CE. fistulo’sa,
pip-stäkra.
CEna’iith-€ter (1. en-; av gr. o’inos, vin,
a’nthos, blomma, och lat. æther, eter),
vin-blommeeter 1. vinblommesprit, bildas vid
jäsning av vin samt betingar till en del
dettas smak och bouquet.
CEneus {1. e’neus), se Oinevs.
CEnoca’rpus, bot., palmsläkte i tropiska
Sydamerika. — CE. bata’na,
patavapal-m e n, har i hemlandet mångsidig
användning. Fruktoljan drickes. Bladskaftens
kärlsträngar användas till pilar o. s. v.
(Enografi’ (Z. en-; av gr. o’inos, vin, och
gra’-fein, skriva), beskrivning om viner. —
CEnologi’ (av gr. lo’gos, lära), läran om
vinodling samt om viners beredning och
behandling. — CEnolo’g, vinkännare. —
GEnomani’ (av gr. mani’a, raseri), med.,
periodiskt supbegär. — CEnome’ter (av gr.
me’tron, mått), vinmätare, instrument till
att pröva vinets styrka. — (Enopo’t,
vin-drickare.
CEnone {1. enå’ne), astr., en av
småplaneterna.
CEnothe’ra, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Onagra’ceæ. Många arter odlade som
prydnadsväxter. — CE. bie’nnis, gulltrav,
vår enda inhemska art, med stora gula
blommor i ax, är även den ofta odlad.
Rötterna ätliga.
CEnothera’ceæ, bot., syn. Onagraceæ (se
d. o.).
CEno’trer {1. en-), grekernas benämning på
ur-invånarna i sydvästligaste Italien,
Oinotria, "vinlandet".
CEso’phagus, gr.-lat., 1. (Esofag (Z. es-), anat.,
matstrupe. — CEsofagi’sm, med., kramp i
matstrupen. — CEsophagftis 1. CEsofagft,
inflammation i matstrupen. —
CEsofago-malaci’, uppmjukning och upplösning av
matstrupens slemhinna. —
CEsofagopIa-sti’k, plastisk operation på matstrupen. —
CEsofagosko’p, instrument för okulär
undersökning av matstrupen. —
CEsofago-spa’sm, dets. som æsofagism. —
CEsofago-to’m, instrument för operativt ingrepp i
matstrupsstrikturer. — CEsofagotomi’
(av gr. tome’, skärning), kirurg.,
inskärning i matstrupen för avlägsnande av
någon främmande kropp.
CEstridæ (Z. e’str-), zooL, styngflugor, ett
slags flugor, vilkas larver leva som
parasiter hos vissa däggdjur.
CEuf, fr. (Z. öff), vi. (Eufs (Z. ö), ägg,
äggrätt.
CEuvre, pl. CEuvres, fr. (1. övr), pl., verk,
skrifter.
O. F., förk. av Oddfellows (se d. o.).
Offa Helluantii, farm., består av
ammonium-bikarbonat. Nyttjas till pastiller,
pulverblandningar etc.
Offenbachia’d, lätt och uppsluppen operett,
i samma stil som den tysk-franske
kompositören Offenbachs alster.
Offende’ra (lat. offe/ndere), angripa,
förolämpa, såra. — Offensio’n, angrepp,
anfall; förolämpning. — Offensi’v,
angripande; krig sk., till anfall tjänlig, anfalls-;
anfall. — Offensiva, fr. (Z. offangsiV),
anfall. — Offensiv- och defensivallians,
an-falls- och försvarsförbund. —
Offensiv-krig, anfallskrig. — Offensivställning,
anfallsställning, d. v. s. en sådan, som
förbereder ett plötsligt anpepp; även en
sådan, varigenom man vill locka fienden
att anfalla.
Offe’ntlig (ty. öffentlich), allmän. )(
Privat. Offentlighet (ty. Öffentlichkeit),
allmänhet.
Offer (av lat. offe’rre, fr. offrir), som religiös
handling åt en övernaturlig makt 1. gudom
framburen gåva. — Offere’ra, tillbjuda,
erbjuda, hembära. — Offe’rt, handelst.,
erbjudande, anbud, förslag. — Offertbrev,
brev, vari något utbjudes. — Offerto’rium,
offerpenningar; offerskål; det i katolska
mässan förekommande upplyftandet och
framvisandet av den heliga hostian; den
sång, som ledsagar denna ceremoni.
Office, eng. (1. à’ffiss), kontor, byrå.
Office’r (fr. officier, av lat. offi’cium, se
d. o.), krigsk., gemensam benämning för
härens och flottans högre befäl.
Officia’1, Officia’nt, Officie’11, Officie’ra,
Offi-ciö’s, se under Officium.
Officier, fr. (1. åffisie’), officer. — O. de
Tacadémie (Z. - dö lackademi’), en
hederstitel, som utdelas för förtjänster på
vetenskapligt område. — O. de santé (Z. - dö
sangte’), militärläkare. — O. du jour (1.
- dy sjor), tjänstgörande officer.
Offici’n (lat. offici’na), eg. verkstad, fabrik;
lokal, där fabrikat av annan beskaffenhet
än hantverksprodukter framställas (i
synnerhet apotek och boktryckeri). —
Offici-na’lia, pl., läkemedel, apoteksvaror. —
Officina’lis, -e, bot., använd som
läkemedel. — Officine’l 1. Officine’ll (lat.
offi-cina’lis), som enl. lag finnes och
tillhanda-hålles på apotek; som tjänar att användas
till läkemedel. — Officinell formel, farm.,
i farmakopén meddelad föreskrift rör.
beredningen av läkemedel. Jfr
Magistralformel.
Offi’cium, pl. Offi’cia, lat., plikt, åliggande;
tjänst, ämbete, ämbetsplikt, ämbetsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
