- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
961

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Optabel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Optabel—Or

961

ger blodets opsoninhalt. — Opsonoge’n,
stafylokokkvaccin mot furunkulos.

Opta’bel {laU opta’hilis), önskvärd. —
Opta-tia’n, önskan. — Optati’v 1. OptatiWisk,
önskande; önskad; se även följ. ord. —
Optati’vus 1. Optati’v, se Modus.

Optaiini’n, farm., medel mot diarré av basisk
garvsyrad kalk.

Opta’nt, se under Optera.

0’ptat epWppia bos pi’ger, optat ara’re
ca-ba’llus, lat., lat oxe önskar sig sadeln, lat
häst önskar sig för plogen.

Optatio’n, OptatiV m. fl., se under Optabel.

Opta’tus, latinskt mansnamn (av opta’re,
önska), den önskade.

Opte’ra {lat, opta’re)y välja, utvälja, önska;
begagna sig av optionsrätt (se nedan). —
Opta’nt, person, som opterar. — Optio’n
{lat. o’ptio)y val, fritt val; valrätt,
valfrihet. — Optionsrätt {lat. jus optio’nis),
valrätt; särskilt rättigheten för inv. i en
annekterad provins att välja vilket land,
det gamla 1. det nya, de för framtiden
önska tillhöra.

0’ptica, 0’pticus, se under följ. ord.

Opti’k {gr. optike’ te’chne), fys., ljuslära,
läran om ljuset och lagarna därför. —
0’ptica, pl., med., läkemedel för ögonen. —
0’pticus, anat., synnerven. — 0’ptikus 1.
0’ptiker, person, som är kunnig i optiken;
person, som förfärdigar optiska
instrument. — Optilo’gion, apparat, varigenom
man sättes i stånd att meddela sig med
dövstumma. — 0’ptisk, till optiken hörande;
som avser ljuset och seendet. — Optiska
instrument, instrument, som förstärka
seendet, såsom kikare, glasögon m.. fl. —
Optisk axel, se under Axel. — O. telegraf,
telegraf, som använder tecken för synen.
— O. villa, synvilla. —Optome’ter (av gr.
me’tron, mått), instrument för
bestämmandet av synförmågan. — Optoty’per
(av gr. ty’pos, skrivtecken), stilskala för
prövning av synskärpan.

Optima’ter 1. Optima’tes, se Boni viri.

0’ptime, lat., på bästa sätt, mycket bra. —
Optime cogita’ta pe’ssime sæ’pe ca’dunt,
välment får ofta skam till tack. —
Optimism, fil., den tyske filosofen Leibnitz’
lära om den bästa världen, d. v. s. åsikten
att denna värld är den bästa möjliga;
böjelsen att se allt i den ljusaste dagern. Jfr
Pessimism. — Optimi’st, anhängare av
optimismen; person, som ser allt i ljus
dager. )( Pessimist. — Optimistisk,
som hör till optimismen. — Optimite’t,
förträfflighet. — 0’ptimum, det tillstånd hos
ett föremål, under vilket en process
inom detsamma (kemisk, fysisk,
fysiologisk) bäst försiggår. — Optimum ci’bi
condime’ntum est fa’mes, hungern är
bästa matkryddan. — 0’ptimus, -a, -um,
bäst. — O. Vir, se O. V. — O. ma’ximus,
den bäste och störste, tillnamn för Jupiter.

— In o’ptima fo’rma, i bästa form,
fullständigt korrekt.

Optio’n, Optionsrätt, se under Optera.

0’ptisk, Optome’ter, Optoty’per m. fl., se
under Optik.

Optoki’n, farm., etyldihydrocuprein,
antisep-tikum vid ögonsjukdomar.

Opule’ns {lat. opuWntia), rikedom, överflöd.

— Opule’nt, rik, praktfullt utstyrd.

Opu’ntia, hot., växtsläkte av fam. Cacta’ceæ,

underfam. Opuntioi’deæ. Omkr. 150 arter.

— O. fi’cus fndica, indiska fikon 1.
kaktusfikon, odlas för sina hönsäggstora,
välsmakande frukter. Flera arter odlas som
prydnadsväxter.

Opuntioi’deæ, hot., se under Opuntia.

0’pus, pl. 0’pera (se d. o.), lat., verk, arbete,
särskilt litterärt, konstnärligt 1.
musikaliskt arbete. — O. acu pictum, "med nålen
målat arbete", konstsömnad. — O.
alexan-dri’num, mosaikarbete. — O. anglica’num,
eg. engelskt arbete; ett slags medeltida
konstsömnad. — O. franci’genum, tysk
benämning på (den i Frankrike uppkomna)
unggotiken. — O. ince’rtum, hyggn.,
murverk av otillhuggna stenar i murbruk. —
O. iso’donum, murverk av kvadersten i
jämnhöga skift. — O. la’udat artfficem,
verket prisar mästaren. — O. ma’llei,
drivet 1. punsat metallarbete; art av
kopparstick. — O. mi’xtum, murverk av huggen
sten och tegel. — O. mora’le, god gärning;
god sed. — O. musi’vum, mosaik. — O.
ope-ra’tum, eg. gjord gärning; gärningen i och
för sig (utan avseende på motiv); en
gärning, som ej har något inre värde, och vid
vars utövande man avser blott den yttre
formen, t. ex. katolikernas fastor och
vallfärder; ett skrymtaktigt utövande av s. k.
goda gärningar. — O. phry’gicum, eg.
fry-giskt arbete; konstsömnad. — O.
pluma’-rium, plattsöm, schattersöm. — O.
pluvi-na’rium (av lat. pluvi’nar, kudde), söm på
medeltida möbeldynor (tapisserisöm). —
O. po’stumum, efterlämnad, först efter
författarens död utg. skrift. — O.
quadra’-tum, murverk av fyrsidigt huggen sten
(kvadersten). — O. reticula’tum, nätverk,
murverk av stenar, ställda på hörn. —
O. r’usticum, se Rustik. — O. se’ctile,
mosaikarbete. — O. spica’tum (av lat.
spi’ca, ax), murverk, vars stenar äro
anordnade som småblommor i ax. — O.
supe-rerogatio’nis, överloppsgärning. Se vid.
Opera supererogationis. — O. tessala’tum
(av lat. te’ssera, tärning), mosaikarbete i
tärninglika bitar. — O. vermicula’tum
{lat. vermis, mask), masklikt
mosaikarbete (där mönstrens ytterlinjer äro
särskilt markerade). — Opu’sculum, pl.
Opu’scula, litet verk, liten skrift.

O, qua’ntum est in re’bus ina’ne, lat. ordspr.,
o, huru stor är ej tomheten här i världen!
{Persius.)

Or, ett persiskt skiljemynt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0973.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free