- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
962

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Or. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

962

Or—Orcus

Or., förk. för nordamerikanska staten
Oregon.

0’ra, lat. (av ora’re, tala, bedja), bed! —
O. et labo’ra, bed och arbeta! — O. et
la-bora Deoque comini’tte futu’ra, bed och
arbeta samt anförtro framtiden åt Gud! —
O. pro no^bis, bed för oss! — Ora’te,
bed-jen! — Ore’mus, låtom oss bedja!

()ra’kel (lat. ora^cuhimy av ora^re, tala,
bedja), gudasvar, i den klassiska
forntiden svar, som å gudarnas vägnar av
prästerna gåvos de spörjande; stället, där
dessa svar meddelades; gåtlikt 1. såsom
ovederläggligt framställt uttalande;
profetia i allm.; klok och ansedd rådgivare;
högvis person. — Orakelmässig,
hemlighetsfull, dunkel, tvetydig.

Ora’l (av lat. os, geri. o’ris, mun), muntlig;
zool., i munnens närhet liggande. Jfr
Anor al och Aboral. — Orala språkljud,
språkv., språkljud, vid vilkas
frambringande luften går blott genom munnen. —
Ora’Ie 1. Rano’ne, påveskrudens huvudduk.

Ora’ndum est, meus sa’na in co’rpore sa’no,
se Mens sana in corpore sano.

Orange, fr. (1. åra’nsj, ital. arancia, av
ny-lat. po’mum aura’ntium, guldäpple), hot.,
pomerans, apelsin; en rödgul färg. —
Orangeade {1. årangsja’dd),
pomeransvat-ten, en dryck av pomeranssaft, socker, vin
och vatten. — Orangelette {1. -ölä’tt),
torkad pomeranskart. — Orangeri {1. -eri’),
växthus, drivhus. — Orangeträdet, Ci’trus
aura’ntium Risso, ett till fam.
Aurantia’-ceæ hörande, i s. Europa odlat träd, vars
frukt kallas orange 1. apelsin. — Orangör
(L -ö’r), föreståndare för ett orangeri.

Orangeflowery-pecco, se Pecco.

Orangister (1. -sji’ster), anhängare av huset
Oranien i Nederländerna; medlemmar av
ett engelsk-protestantiskt parti i Irland.

Orangit {1. -sji’t), miner., gulröd torit (se
d. o.).

0’rang benu’a, malaj., "landets män",
ociviliserade malajer. — Oranglant, malaj.,
sjömän. — Orang mala’ja, äkta civiliserade
malajer. — Orangu’tan 1. Orangu’tang,
malaj., vildmän, skogsmän.

Orangutang (av malaj, o’rangii’tang,
skogsmänniska), zool., en till de människolika
aporna hörande apa, som lever på Sumatra
och Borneo.

Orangö’r, se under Orange.

Ora’nia, hot., ett släkte högväxta palmer.

Orante, ital. (1. åra’nte), "bedjande", kallas
en särskilt i den fornkristna konsten
förekommande gestalt i böneställning (med
lyfta armar och öppna händer).

Oraon = Uraon (se d. o.).

0’ra pro no’bis, se under Ora.

Ora’tio, Oratio’n, Ora’tor, Orato’rium m. fl.,
se under Orera.

()’rbicans, lat., hot., rundad. — Orbicula’ris,
-e, lat., hot., cirkelrund.

Orbikulä’r {lat. orhicula’ris), kretsformig,
rund, ringformig.

0’rbis, lat., krets, cirkel, ring; jordklotet;
himmeln; hela världen. — O. pi’ctus, den
målade världen, världen framställd i
bilder, titel på den år 1657 av den tyske
pedagogen Come’nius utgivna lärobok, som
inledde åskådningsundervisningen. — O,
ter-ra’rum, hela jorden.

0’rbita, lat. (av o’rhis, krets), bana; astr.,
en planets bana; anat., ögonhåla. —
Or-bita’l, som har avseende på ögonhålan. —
Orbitoli^t, paleont., en art förstenad korall
av nästan cirkelrund form.

Orbite’t (av lat. o’rhus, fader- och moderlös);
barnlöshet; föräldralöshet.

Orbitoli’t, se under Orhita.

Orcei’n, kem., en beståndsdel av orseljfärgen
(se Or selj).

Orchesiografi’ (av gr. orche’isthai, dansa,
och gra’fein, skriva), läran om
danskonsten. — Orche’stra, eg. dansplats;
orkester (se d. o.).

Orchialgi’, Orchichori’ m. fl., se under Orchis.

Orchidä’ceæ, Orchi’deæ 1. Orkidéer, hot., en
för egendomlig form, skönhet och doft
berömd växtfamilj, till vilken höra mer än
15,000 arter, de flesta tropiska, många
odlade bch högt skattade som
prydnadsväxter.

Orchidàlgi’, OrchidoceTe m. fl., se under
OrcJvis.

0’rchis| gr., anat., testikel (se d. o.); hot.,
nyckelblomster, ett till fam. OrcMdeæ
hörande örtsläkte. — Orchialgi’ 1.
Orchidàlgi’ (av gr. a’lgos, smärta), lidande i
testiklarna. — Orchichori’, testikelns
upprepade upp- och nedstigande rörelser.
Symtom av onani. — Orchidi’n, ett
organ-terapeutiskt preparat. — Orchido’ncus,
hård testikelsvulst. — Orchidocele,
pung-bråck, s. k. falskt bråck i testikelpungen.

— Orchipexi’, fixation av testikel. —
Orchi’tis, med, inflammation i testiklarna.

— Orchitomi’ (av gr. tome’, snitt),
snöp-ning, kastrering.

Orchis, hot., nycklar, vårt artrikaste
orkidésläkte. — O. incarna’ta, ängsnycklar,
blommor röda. — O. macula’ta, Jungfru
Marie hand, Herrans händer, blommor
blekvioletta, blad brunfläckiga. — O.
ma’scula. Sankt Pers nycklar, blommor
rödvioletta. — O. sambuci’na, Adam och
Eva, blommor violettröda 1. vitgula. —
O. ustula’ta, krutbrännare, blommor
svartröda.

Orchi’tis, Orchitomi’, se under Orchis.

Orci’n, tekn., ett rött färgämne, som erhålles
ur åtskilliga lavarter och utgör en
beståndsdel av or selj (se d. o.).

0’rcinus, zool., valsläktet
Späckhug-g a r e. — O. o’rca, vanliga späckhuggaren,
allmän i Atlanten.

0’rcus, rom., myt., underjordens konung,
döden; underjorden, dödsriket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0974.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free