- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
965

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Orgeade ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Orgeade—Orkester

965

Orgeade, fr. (L årsja^dd; av orge^ korn),
maltdryck; mandelmjölk; läskedryck av
apelsin, vatten och socker.

0’rgel, 0’rgor, Orgverk (av gr. o’rganon,
verktyg; lat. oWganurriy fr. orgue, eng.
organ) y tonk., det största och mäktigaste
av alla tonverktyg. — Orgelbössa, en
mångpipig kulspruta. — Orgelharmonium
= Harmonium (se d. o.). —
Orgelpipmetall, en blandning av tenn och bly. —
Orgelpunkt, en i flera ackorder bibehållen
grundton. — Orgelregister, se Register. —
Orgelton — Kor-ton (se d. o.). —
Orgel-ni’st 1. Organfst {lat. organi’sta),
orgelspelare.

Orgia’sm, Orgia’st, Orgia’stisk, se under följ.
ord.

0’rgier (av gr. o’rgia, hemliga religionsbruk,
i synnerhet de till Backuskulten hörande
mysterierna), pL, nattliga gillen 1.
gästabud i förening med vilda utsvävningar. —
Orgia’sm, rus av hänförelse, särskilt ett,
som framkallats genom fysiska medel. —
Orgia’st, den invigde, sond deltager i
orgiemas firande. — Orgia’stisk, som avser
1. påminner om Backusfesterna; som
vittnar om vild hänförelse.

Orielwindow, eng. (1. å’rriel-oi’ndå), erker
(se d. o.).

Orienta’ler, Orienta’lisk, Orientali’st m. fl.,
se under följ. ord.

Orie’nten (av lat. o’riens, den uppgående
solen), östern, österlandet, särskilt Asien
och n.ö. Afrika. )( Occidenten. —
De orie’nte lux, ljuset kommer från östern.

— Orienta’ler, österlänningar, Orientens
inbyggare. —■ Orientalise’ra, gÖra
orientalisk. — Orienta’lisk, österländsk, som
har avseende på Orienten. — Orientaliska
frågan, polit., frågan om Turkiets och dess
vasallstaters framtid. — Orientaliska
språk, österländska språk (asiatiska,
afrikanska, australiska och polynesiska
språk). — Orientalisk ametist, se Korund.

— O. almandin, miner., mycket mörkt
färgad rubin 1. rubinspinell. — O. pest =
Buhonpest (se d. o.). — O. topas, se
Korund. — Orientali’sm, österländsk
språkegenhet; österländska seder och
idéer. — Orientali’st, kännare av
österländska språken och litteraturen. —
Orientalistkongress, internationellt möte
av orientalister.

Oriente’ra sig, eg. söka öster för att
så-medelst finna även de övriga
väderstrecken; finna sig till rätta; göra sig bekant
med en ort; göra sig hemmastadd med ett
ämne. — Oriente’ring, tillrättafinnande;
kort, klarläggande framställning av ett
ämne. — Orienteringslöpning,
kapplöpning till fots i obekant terräng.

Orifi’cium, anat., mynning.

Oriflamme, fr. (1. årifla’mm; av mlat.
a’uri-flamma, den gyllne flamman, av lat.
a’urum, guld, och fla’mma, flamma, låga,

vimpel), den forna franska riksfanan
(urspr. ett stycke eldrött taft, fästat vid
en förgylld kopparlans).

Ori’ganum, bot., växtsläkte av fam. Lahia’tæ.
— O. ma3ora’na, mejram,- odlad
kryddväxt med vit krona. — O. smyrnæ’um
m. fl., spansk humle, odlas i s. Europa som
kryddväxt. — O. vulga’re, konig, tämligen
allmän i backar och busksnår. Krona röd.

Origeni’sm, kyrkofadern Origenes’ lära. —
Origeni’stiska striderna, av den grekiske
kyrkofadern Ori’genes’ skrifter
framkallade strider inom den österländska kyrkan.

Origin {1. -sji’n), se Origine under Original.

Origina’1 (lat. origina’lis, av orügo,
ursprung) , det som är ursprungligt och icke
efterhärmat, urbild, urskrift; ett av
konstnären själv utfört verk (jfr Koipia och
Reproduktion); egendomlig 1. besynnerlig
människa. — In origina’Ii, i urskrift. —
Originaldjur, rasrena djur från rasens
urspr. hemort. — Originalgeni, på ett
ursprungligt, självständigt sätt skapande
snille. — Originalite’t, ursprunglighet,
egendomlighet, vetenskapligt 1.
konstnärligt skapande förmåga; egenhet,
besynnerlighet. — Originalupplaga, en boks första
upplaga. — Originalspråk, det språk, på
vilket en bok är författad. — Origine, fr.
{1. årisji’nn), ursprung, upphov; orsak,
början; härkomst. — Originel 1.
Origi-ne’ll, ursprunglig, egendomlig; egen,
besynnerlig, ovanlig. — Originä’r,
ursprunglig.

Ori’go, lat., ursprung, början,
begynnelsepunkt.

Orillon, fr. (L årijå’ng), krig sk., ett mindre
förskansnings- 1. bålverk, övre delen av
flanken på ett fästningsverk; hyggn.,
hörnsirat, förkroppning av en gesims.

Ori’olu3 ga’lbula, zool., sommargyllingen, en
tätting av fam. Oriolidæ (Gyllingar).

Ori’on (lat. Ori’on), gr. myt, en väldig
jägare, som älskades av Eos och dräptes av
Artemis; astr., en stjärnbild på ömse sidor
om ekvatorn. — Orions bälte, tre i rad
sittande stjärnor, även kallade De tre vise
männen 1. Jakobsstaven i stjärnbilden
Orion.

Oriya’ 1. Uriya’, ett indiskt språk.

Orka’n (fr. ouragan, eng. hurricane; av
karaih. huracan, virvelstorm), våldsam
storm.

Orke’ster (hårt k; av gr. orche’stra, se d. o.),
hos de gamla grekerna den plats å teatern,
där kören brukade dansa och sjunga; hos
romarna den plats framför scenen, där
senatorerna sutto; nu den plats å en
teater 1. i en konsertsal, där
instrumentspelarna hava sin plats; samtliga musiker,
som utföra ett musikverk. — Orkesti’k,
danskonst. — Orkestra’1, orkesterliknande,
orkestermässig. — Orkestre’ra, anordna
för orkestermusik, instrumentera. —
Or-kestre’ring, instrumentation (se d. o.). —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0977.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free