- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
966

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Orkidéer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

966

Orkidéer—Oro genetiska rörelser

Orke^strion, ett slags orgel; ett slags
medelst urverk spelat, större positiv.

Orkidéer, se Orchidaceæ.

Orkidéolja, dets. som Ylang-ylang (se d. o.).

Orknöingarnas saga, se Jarlasagor.

Orla’ndo, italienskt mansnamn = Roland (se
d. o.). — O. fiirio’so, "den rasande Roland",
berömd hjältedikt av den italienske
skalden Ariosto, — O. innamora’to, "den
förälskade Roland", riddardikt av den
italienske skalden Bojardo.

Orlea’na, farm., en drog, som fås av det i
tropiska Amerika inhemska trädet Bi’xa
orella’na, tillhörande fam. Bixa’ceæ.
Innehåller färgämnena bixin och orellin.

OrIeaiii’ster, se under följ. ord.

Orléans, fr. (L årrlea’ng), hertigliga ätter,
grenar av franska konungahuset; ett slags
glatt tyg av halvylle. — Orleani^ster,
anhängare av huset Orléans och särskilt av
den av Ludvig Filip av Orléans år 1830
grundade "julimonarkien".

Orli’ii, namn på tygsorten Orléans (se d. o.).

Orlov, ry. (1. ärlå’ff), benämning på en
ryktbar diamant i ryska kejsarspiran.

Orlovare 1. Orlovtravare, rysk travarhäst av
korsad arabisk och holländsk ras.

Ormax, bot., se Lepturus.

Ormazd, oriktigt Ormuzd, den senare
iranska formen för mazdaismens gudsnamn
Ahuramazda.

Ormbär, bot., se Paris.

Ormbäraren 1. Ormkarlen, astr., se Ophiucus.

Ormen, astr., se Ophiucus.

Ormen långe, Olof Tryggvessons ryktbara
drakskepp, som skall ha haft 34 "rum" och
600 mans besättning.

Ormgran, bot., se Picea.

Ormgurka, bot., se Cucumis.

Or moulu, fr. (1. år moly’), "målet guld",
äkta guldbrons.

Ormrot, bot., se Polygonum.

Ormslå, 1. Kopparorm, se Anguis och
Anguidæ.

Ormt, nord. myt., en flod, som Tor vadar
över under sin dagliga vandring till asken
Yggdrasil.

Ormtunga, bot., se Ophioglossum.

Ormuzd, se Ormazd.

Ormvråken, zooL, se Buteo.

Ormöga, bot., se Omphalodes.

Orname’nt, Orna’t m. fl., se under Ornera

Orname’nta, astr., en av småplaneterna.

Orne’ra (lat. orna’re), pryda, smycka, sira.
— Orname’nt {lat. orname’ntum),
prydnad, utsirning. — Ornamente’ra, förse
med ornament. — Ornamenti’k, läran om
användningen av ornament;
ornerings-konst; grupp av ornament med samma
slags egendomligheter; samtliga
ornament på ett enskilt föremål. — Orna’t (av
lat. orna’tus, utstyrsel, prydnad),
högtids-och ämbetsdräkt, särskilt högtidlig
prästskrud. — OrnatuV, utsmyckning,
utsirning.

Ornitho’galum, bot., odlat växtsläkte
tillhörande fam. Lilia’ceæ. — O. umbella’tum,
stjärnlök, morgonstjärna. — O. nu’tans,
aftonstjärna.

Ornithopoidus, bot., lik en fågelfot.

Orni’thopus, bot., klovicker, växtsläkte,
tillhörande fam. Legumino’sæ. — O.
perpu-si’llus, klovicker, havsstrandväxt. — O.
sati’vus, serradella, odlad foderväxt,
stundom förvildad.

Ornithorhy’nchus, zooL, se Näbbdjur.

Ornitofi’1 (av gr. o’rnis, fågel, och fi’los,
vän) 1. Ornitoga’m (av gr. ga’mos,
bröllop), bot., fågelblommig, kallas en växt,
som är anpassad för befruktning genom
fåglar, oftast kolibrier och honungssugare.

Ornitoli’t (av gr. o’rnis, fågel, och Wthos,
sten), paleont., förstening av fågel. —
Ornitologi’ (av gr. Wgos, lära), zooL,
beskrivning om fåglarna. — Ornitolo’g,
person, som är kunnig i ornitologien. —
Orni-tomanti’ (av gr. mante’ia, spådom),
spådom efter fåglars flykt. —
Ornithorhy’n-cus, zooL, näbbdjurssläktet. —
Ornitho-sa’uria = Pterosauria (se d. o.). —
Orni-totropi’, fågelavel.

Oro, bot., inhemska namnet på ett sannolikt
till fam. Euphorbia’ceæ hörande träd i
Sierra Leone, varav det mycket giftiga
extraktet Agoomoo 1. Agu7nu erhålles.

Orobancha’ceæ, bot., växtfamilj av ordn.
Labiatiflo’ræ. Klorofyllfattiga, ej gröna
parasiter, som ofta göra stor skada på
kulturväxter. Svenska släkten: La’thræa,
Oroba’nche och PheWpæa.

Oroba’nche, bot., snyltrot, växtsläkte av fam.
Orobancha’ceæ. — O. a’lba 1. epi^thymum,
timjansnyltrot, parasit på Thymus
ser-pyllum (se d. o.). — O. ma’jor,
klintsnylt-rot, parasit på arter av Centaurea (se
d. o.). — O. pallidiflo’ra 1. reticula’ta,
tistelsnyltrot, parasit på Gir dum heter
o-phyllum (se d. o.). — O. purpu’rea, syn.
Phelipæa (se d. o.).

Oroboi’des, bot., lik 0’robus.

0’robus, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Legumino’sæ. — O. ni’ger, vippärt, med
purpurröda blommor, stundom odlad. —
O. tubero’sus (syn. Lathy’rus monta’nus),
gökärt, gökmat. — O. ve’rnus, vårärt, med
violettröda blommor, stundom odlad. —
Införda arter äro O. atropurpu’reus, med
hängande klasar av purpurröda blommor
(Algier), och O. lathyroi’des, med
violett-blå klasar (Sibirien). Båda fleråriga.

Orogene’tiska rörelser (av gr. o’ros, berg,
och ge’nein, uppkomma), geol.,
sammanfattande benämning på alla
bergbildande rörelser. — Orogenetisk period,
geol., bergbildande period. ) ( A n o r o
-genetisk. — Orognosi’ (av gr.
gno’-sis, kunskap), kunskapen om bergen. —
Orogno’stisk, som tillhör orognosien. —
Orografi’ (av gr. grajein, skriva),
bergbeskrivning. — Orogra’fisk, som hör till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0978.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free