- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
968

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Ortolansparven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

968

Ortolansparven—Oscedo

rätt återge färgvalörer. — Orto’l, en
fotografisk framkallare. — Ortomorfi’,
regelbunden, normal bildning. —
Orto-mo’rfisk, regelbundet, normalt bildad.
— Ortopedi’ (av gr, pai’s, gen. paido’s,
barn), med., vetenskapen om behandlingen
av missbildningar i människokroppens
bensystem. — Ortope’d, läkare, som ägnar
sig åt dylik behandling. — Ortope’disk,
som angår 1. hör till ortopedien. —
Orto-pediskt institut, anstalt, där
missbildningar i bensystemet behandlas. —
Or-topne’ (av gr. pne’in, andas), med.,
andnöd. — Ortotoni’, riktig betoning av orden.

Ortola’nsparven, zool., en art fältsparv,
Emheri’za hortuWna, utbredd över
busk-marker i hela landet. Utgör som
"krams-fågel" en viktig handelsvara i s. Europa.

Orto’tisk albuminuri’, se Albuminuri.

Ortotro’p (av gr. trope’, vändning), bot.,
benämnes ett upprätt organ. —
Hemiorto-tro’pt (av gr. he’mi, halv), är varje
symmetriskt organ, som i naturläge har ett
vertikalt symmetriplan. — Klinotropt (av
gr. kWnein, vrida), är ett snedstående
organ, som saknar vertikalt
symmetriplan. —• Plagiotro’pa (av gr. pWgios,
sned), gemensam benämning på
Hemiorto-tropa och Klinotropa.

Ortrud, astr., en av småplaneterna.

Ortsten, geoL, dets. som al (se d. o.).

Ortygi’a (lat. Orty’gia), gr. myt., binamn för
Artemis, som ansågs född på ön Delos,
vilken likaledes kallades så.

Orvar Odd, fornnord, sag.. Pil-udd, en norsk
hjälte, Hjalmar den hugfulles
fosterbroder, Arngrimssönernas besegrare i
holmgången på Samsö.

Orvieta’n, farm., Orvieta’num, ett slags
teriak (se d. o.).

Orycto’lagus, zooL, se Kaninen.

Oryktogeni’ (av gr. orykto’s, uppgrävd, och
gi’gnesthai, födas, alstras), uppkomsten
av stenar. — Oryktognosi’ (av gr. gno’sis,
kunskap, kännedom), mineralogi. —
Oryk-togno’stisk, som angår mineralogien. —
Oryktografi’ (av gr. gra’fein, skriva),
läran om bergarternas mineralogiska
beskaffenhet. — Oryktokemi’, mineralkemi,
kemisk undersökning av stenarter. —
Oryktologi’ (av gr. Wgos, lära),
mineralogi; även läran om försteningarna och
deras tillkomst. — Oryktolo’gisk, som
angår oryktologien.

0’ryx, zooL, ett antilopsläkte. — O. be’isa,
beisa. —• O. calIo’tis, tofsörad beisa. —
O. gaze’lla, gemsbock. — O. leuco’pheus,
blåbock.

Ory’za, hot., ris, se Leersia.

Os, kem., atomtecken för Osmium.

Os, lat. (gen. o’ris, pl. o’ra), mun. — Uno
o’re, med en mun, enstämmigt. — Os
lepo-ri’num, harmynthet. — Os u’teri, anat.,
livmodermun.

Os, lat. (gen. o’ssis, pl. o’ssa), anat., ben (i
skelettet). — O. calca’neum 1. O. ca’lcis,
fotlagsben. — O. carpa’le, handrotens sju
korta ben. — O. coccy’gis 1. co’ccyx,
svans-benet. — O. costa’le 1. Costa, revben. —
O. Co’xæ 1. Co’xa, höftbenet. — O.
Cuboi’-deum, tärningsbenet. — O. cuneifo’rme,
småben i tarsen. — O. ethmoida’le 1. O.
ethmofdeum, silbenet. — O. fronta’le,
pannbenet. — O. hyofdeum, tungbenet. —
O. i’lium, tarmbenet. — O. incissfvum 1.
O. intermaxilla’re, mellankäksbenet. —
O. i’schii 1. O. ishia’dicum, sittbenet. —
O. lacrima’le, tårbenet. — O. mandibula’ne,
underkäken. —■ O. metacarpa’le,
mellanhandsben. — O. metatarsa’le,
mellanfots-ben. — O. nasa’Ie, näsbenet. — O.
occipi-ta’le, nackbenet. — O. palati’num,
gombenet. — O. parieta’le, hjässbenet. — O.
pu’bis, blygdbenet. — O. pyramida’le,
pyramidbenet. — O. sa’crum, eg. det heliga
benet, korsbenet. — O. scaphoi’deum,
båtbenet. — O. sphenoda’lis 1. O. spenoi’deum,
kilbenet. — O. tempora’le, tinningbenet. —

0. zygoma’ticum, ok-1. kindbenet. — Ossa
caracofdea, korpbenen. — Ossa
interspi-na’lia, mellantaggsben. — Ossi’cula
audi’-tus, de små hörselbenen.

Os (fornsv. oss), älvmynning. Vanligt i
sammansättningar, t. ex. Nidaros,
Simreos-hamn (Simrishamn).

Osage orange (Z. å’ssädsj å’ränsj), se
Maclura.

Osager, en nordamerikansk indianstam.

O sa’ncta simpli’citas, lat., o, heliga enfald!
yttrande, som den böhmiske
kyrkoreformatorn Johannes Hus lär hava fällt, när
han såg en bondkvinna framsläpa bränsle
till det bål, varå han brändes.

Osazo’ner, kem., karakteristiska ämnen som
uppstå genom inverkan av fenylhydrazin

1. derivat därav på sockerarter. Avlägsnas
fenylhydrazinresterna ur osazonerna,
uppstå s. k. osoner.

O. S. B., förk. för Ordinis Sancti Benidicti,
av den heliga Benediktorden.

Osbac, dets. som Ammoniakgummi (se d. o.).

Osbe’ckia, bot., tropiskt växtsläkte i Gamla
världen av fam. Melastome’ceæ. — O.
a’spera, på Ceylon och Deccan, har ätliga
frukter. Blommorna äro omtycka som
hårprydnader. Bark och blad av flera arter
användas i hemlandet i medicinen.

Osbe’ker, se Usbeker.

0’sbert, forntyskt mansnamn, husära.
Motsvarar kvinnonamnet Osbe’rta.

Osborne-domen (1. å’sbön-), eng. The
Os-borne judgment, engelskt högsta
domstolsutslag, enl. vilket det är olagligt av
fackföreningar att pålägga sina medlemmar
obligatoriska avgifter för politiska
ändamål.

Oscar, se Oskar.

Osce’do, lat., med., ett slags krampaktig
gäspning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0980.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free