Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Oschak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oschak—Ossa
969
Oschak, dets. som Ammoniakgummi (se
d. c.).
Oschei’tis 1. Oschi’tis, gr. (av o’scheon,
testi-kelpung), med., inflammation i
testikel-pungen. — Oscheoce’le (av gr. ke’le,
bråck), bråck i testikelpungen. —
Oscheo-plasti’k, testikelpungsbildning.
Oschur, se Sodomsäpple.
0’sci, lat., osker (se d. o.).
Oscille’ra {lat. oscilla’re), svänga fram och
tillbaka, göra svängningar. — Oscillatio’n
(lat. oscilla’tio), svängning fram och
tillbaka på ömse sidor om ett bestämt
jämviktsläge. — Oscillato’risk, svängande. —
Oscillogra’f, instrument, varmed form^en
hos elektriska strömmar kan iakttagas;
instrument, varmed ett fartygs rörelser i
sjögång automatiskt registreras.
Osci’n 1. Skopolfn, kem., se Skopolamin.
Oscita’tio, lat., gäspning.
Osculato’rium (av lat. o’sculum, kyss),
kysstavla, en liten tavla med bibliska bilder,
som i katolska kyrkan framräcktes till
kyssning åt nattvardsgäster.
0’sculum, lat., kyss. — O. carita’tis,
kärlekskyss. — O. Ju’dæ, judaskyss. — O. pa’cis,
fredskyss.
Oscuro, sp. (1. åsko’rå), mörk.
Oselo’ten, zooL, se Felis.
Osfresiologi’ (av gr. o’sfresis, luktsinne, och
lo’gos, lära), fysioL, läran om lukten och
luktorganet.
Osfyalgi’ (av gr. osfy’s, höft, och a’lgos,
smärta), med., höftvärk.
Os ger, fornnordiskt mansnamn = Oskar (se
d. o.).
Osi’ris, egypt. myt., solens gud, världens
skapare, gemål och broder till Isis. —
Osirispelare, byggn., i egyptiska tempel ett
slags pelare, framför vilka är placerad
bilden av en konung med Osiris’ attribut.
Osjeba = Fan (se d. o.).
0’skar, gæliskt mansnamn, svensk-norskt
konunganamn, enl. olika tolkningar:
gudaspjut; djärv, ryktbar; bergens son. Buret
av sonen till den forniriske krigshövdingen
Ossian (se d. o.). Motsvarar kvinnonamnet
Oska’ra.
Oske, nord. myt., ett av Odens binamn.
Osker, ett italiskt folk. — Oskiska språket,
ett italiskt, efter oskerna uppkallat språk.
Oskopner (isl. 0’skopnir) = Vigrid (se d. o.).
Oskorei (sannolikt av fornnord. genit. oskur,
fasa), "skräckritten", det rätta namnet på
Asgårdsrejen (se d. o.).
Oskule’ra (lat. oscuWre, av o’sculum, kyss),
kyssa; ansluta sig så nära som möjligt;
geom., tangera, beröra (om kroklinjer 1.
buktiga ytor). —• Oskulatio’n, kyssning;
nära beröring; geom., beröring, tangering
(mellan kroklinjer 1. buktiga ytor).
Oslaf = Olav (se Olof).
Os ma’gna sonatu’rum, lat., en mun, mäktig
av väldiga toner. (Horatius.)
Osma’iier, kallas efter den turkiske sultanen
Osma’n I, grundläggaren av osmanska 1.
turkiska riket, de i Europa och Mindre
Asien boende turkarna. — Osmaniéorden,
en turkisk orden. — Osma’nli = Osmaner
(se ovan); även det osmanska språket 1.
det europeisk-turkiska tal- och
skriftspråket. — Osma’nsk, se Ottomansk. —
Osmanska riket, se Ottomanska riket. —
Osmanska språket, se Osmanli.
Osma’tiska däggdjur, zooL, däggdjur, med
utbildat luktorgan och luktförmåga. Jfr
Anosmatiska däggdjur.
Osma’z 1. Osmazo’m (av gr. osma’sthai,
lukta), kem., det ämne, som förlänar
köttsoppa lukt och smak.
0’smerus eperla’nus, zooL, norsen 1. slommen,
en liten laxfisk, allmän vid vår östkust och
dit utfallande söt vatt en.
Osmidro’sis, med., svett med säregen lukt.
Osmiri’dium, miner., naturlig legering av
osmium. och iridium.
0’smium (av gr. osme’, lukt), kem., ett med
platina 1. iridium förbundet, blåvitt
metalliskt grundämne, vars viktigaste förening
kallas överosmiumsyra.
Osmo’s, gr., trängande, drivande; fys.,
vätskors och däri lösta ämnens förmåga att
genomtränga vissa membraner.
Diffunde-rar vätskan 1. det däri lösta ämnet ur ett
kärl ut till en omgivande vätska, talar
man om exosmos, diffunderar den in i
kärlet om endosmos. Osmosen strävar att
åstadkomma samma koncentration av
varje ämne på båda sidor om
membranen. Om en lösning av ett ämne inneslutes
av en för det lösta ämnet men ej för
lösningsvätskan ogenomtränglig membran,
vilken på andra sidan omgives av det rena
lösningsmedlet, diffunderar detta in i
lösningen och gör den mera utspädd. Om
kärlet är slutet uppstår härvid ett inre
övertryck, s. k. osmotiskt tryck. Två
lösningar med samma osmotiska tryck kallas
isotoniska. — Osmome’ter (av gr.
me’tron, mått), instrument för mätandet
av osmotiskt tryck. — Osmota’xis, hiol.,
retbarhet gentemot ändringar i osmotiska
trycket. — Osmoterapi’,
sjukdomsbehandling genom intravenös injektion av vätskor
med högre osmotiskt tryck än blodet. —
Osmotiskt tryck, se under Osmos.
0’smund, forntyskt mansnamn, husets
beskyddare.
Osmu’nda re’gia, hot., safsa, kungsbräken, en
högväxt svensk ormbunke.
Osmundsmide, se Blästerverk.
Oso’ner, kem., se under Osazoner.
Osphra’dium, zool, luktorgan hos blötdjur.
0’sphren-ence’phalon, anat., hjärnans
lukt-lob.
Osramlampa, glödlampa, vars lystråd består
av wolfram med tillsats av osmium (varav
namnet).
0’ssa, lat. (pl. av os, gen. o’ssis), anat., ben
(i skelettet). Jfr Os. — Ossa nu’dat, eg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
