Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pacotille ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
976
Pacotille—Pagellus
Pacotille, fr. (L pakåti’j), resbagage;
han-delst.y bilast; de varor, som skeppare och
besättning å ett fartyg medföra och
försälja för egen räkning. — Pacotillehandel,
bihandel; handel, som ett fartygs skeppare
och besättning driva för egen räkning.
Pacta, pl. av Pactum (se d. o.).
Pacto’lus trbi flu’at, bot, för dig flyte en
PaktoWs (en guldförande flod i Lydien,
från vilken Kresus sades hava hämtat sina
rikedomar).
Pa’ctum, lat., jur., paktum (se d. o.),
överenskommelse ; avtal; fördrag. — P.
addic-tio’nis in di’em, handelsfördrag, varigenom
bestämmes, att ett avslutat köp skall
kunna återgå, ifall säljaren inom en viss
tid får högre anbud från annat håll. —
P. antenuptia’le, äktenskapsförord. —
P. tu’rpe, neslig överenskommelse. —
P. unio’nis pro’lium, mellan äkta makar
slutet fördrag, enl. vilket deras barn i
föreg. äktenskap skola äga lika arvsrätt
med dem, som därefter födas. — Pa’cta
conve’nta, pL, punkter i fördrag 1.
överenskommelse. —• Ex pa’cto, efter avtal.
Pa’ddel 1. Paga’j, sjöv., en kort, bredbladig
åra, som brukas på kanoter, piroger m. fl.
smala farkoster. — Paddla, ro med en
dylik åra.
Paddfot, bot., se Asperugo.
Padding, eng. (1. pä’dd-), ett ylletyg. —
Paddingmaskin, en maskin till tvättning
och stärkning av linnevävnader.
Paddla, se under Paddel.
Paddock, eng. (1. pä’ddöck), inhägnad,
vanligen vid ett stall, där hästar fritt kunna
röra sig.
Paddy (1. pä’ddi), i Ostindien benämning på
oskalat ris.
Paddy (1. pä’ddi; förk. av Patrick, Irlands
skyddshelgon), i England och
Nordamerika spenamn på irländarna.
Pa’discha’h {pers. pad scha, härskare,
kejsare, av schah, herre-konung), eg.
konungarnas herre; kejsare, storherre; sultan 1.
stor sultan, titel för turkiske sultanen och
persiske schahen. Jfr Pascha.
Padma’, ind. myt., "lotus", ett binamn på
Lakshmi (se d. o.).
Padogg, se Batock. — Pado’gger, pl, ryska
prygelkäppar.
Padova’na, se Pavana.
Pa’dre, ital. och sp., fader; pater.
Padro’ne, ital. (av lat. patro’nus,
beskyddare), herre, husbonde, patron;
beskyddare, gynnare.
Pa’dua, astr., en av småplaneterna.
• Pa’duan, sjöv., ett slags malajiskt fartyg.
Padua’na, Padova’na, dansk., en dans. Se
Pavana.
Padua’ner, en ras urspr. holländska höns,
tillhörande tofshönsen.
Pa’dus, lat., Po.
Pæ’an, se Paian.
Pædatrofi’ (av gr. pa’is, gen. paido’s, barn,
och atrofi’, se d. o.), avtäring av sjukdom
hos barn. — Pæderasti’, se Pederasti. —
Pædiatri’, se Pediatri.
Pædogami’ (av gr. pa’is, gen. paido’s, barn,
och ga’mos, bröllop), hot., kopulation
mellan två gameter, som uppkommit genom
delning av en och samma cell.
Pædophilfa ero’tica, med., abnorm
kärleksyttring mot barn oberoende av kön.
Pæma’ner, dets. som Eburoner.
Pæ’iiula, lat., fornromersk mantel.
Pæ’on, se Paion.
Pæo’nia, bot., pion, bondros, i Sverige i
hundratals arter och former odlat
prydnadsväxtsläkte, tillhörande fam.
Ranun-cula’ceæ. — P. albiflo’ra, Kina, Sibirien,
med vita 1. rosenröda blommor. — P.
ano-mala, s. Europa, Turkestan, purpurröda
blommor med fransade kronblad. — P.
ar-boræ’a, Kina, Japan, trädartad. — P.
offi-cina’lis, vanlig pion, bondros, pingstros,
från s. Europa, m. fl.
Pæom’cæ, bot., underfamilj av fam.
Ranun-cula’ceæ.
P. æq., på recept förk. för partes æquales,
lika delar.
Pæte, non dolet, se Arria och Pætus.
Pæ’tus, se Arria och Pætus.
Pa’fisk, som är irkn Pafos (en forngrekisk
stad); som avser Afrodite (vilken gudinna
efter sin födelse säges hava uppstigit ur
havet vid Pafos).
pag., pl. pagg., förk. för pagina, sida i en
bok.
Pa’ga, ital. (av lat. paca’re, tillfredsställa),
lön, sold; avräkningsbok, motbok för
arbetare vid fabriker.
Paga’j och Paga^ja = Paddel och Paddla (se
d. o.).
Pagame’nt, nylat., betalning; anstånd med
betalning; skiljemynt; en
blandningsmetall; omyntat silver; gammalt guld och
silver, bestämt till nedsmältning.
Pagana’lia (av lat. pa’gus, by, landsbygd),
en fest i det gamla Rom, vilken firades
med offer till Tellus och Ceres. —
Pagana-lier, lantliga fester.
Paganfsm (av lat. paga’niis, hedning, av
pa’gus, landsbygd), hedendom. —
Pagani-se’ra, göra hednisk. — Paganl’stisk,
hednisk.
Paga’nus, lat., medlem av en pagus (se d. o.);
(fr. paien), hedning.
Pagat 1. Spagat, ty., segelgarn,
Page, fr. (1. pasj; mlat. pa’gius; ital. paggio;
gr. pai’s, gen. paido’s, gosse), adlig
yngling, som betjänar furstliga personer;
gosse, som förrättar
kammartjänaresysslor hos en förnäm man.
Pageant, eng. (1. pä’dsjönt), dramatisk
föreställning, lysande skådespel, procession,
parad, festtåg.
Page’llus, zooL, pageller, ett släkte
benfiskar av fam. Havsrudor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
