- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
978

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Palampores ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

978

Palampores—Palestrina-stilen

Palampores (Z. -på’rs), stickade 1. sydda
orientaliska sängtäcken.

Pala’nder (ital. pala’ndra), sjöv., ett slags
på Medelhavet brukat, flatbottnat fartyg;
bombarderfartyg.

Palanki’n {port., fr, och eng. palajiquin, av
sanskr., parjanka, vilobädd), ett slags
ostindisk bärstol, som ofta brukas till resor.

Pala’saträd, se Butea.

PalataTer (av lat. pala’tum, gom), fonet.,
konsonanter, som bildas mellan tungan och
gommen.

Pala’tia, astr., en av småplaneterna.

P^la’tii co’mes, lat.y pfalzgreve (se d. o.).

Palati^n {lat. palati’nus, sly paWtmm, palats,
härskarborg), urspr. benämning på varje
ämbetsman, som hörde till den romerske
kejsarens palats; under medeltiden
benämning på till härskarens omgivning
hörande stormän (jfr Paladin och
Pfalzgreve); fordom polsk provinsståthållare;
förr titel på den förnämste bland de
ungerska magnaterna; (fr. palatine),
pälskrage för damer. — Palatina’t, en palatins
värdighet; pfalzgrevskap.

Palatfnkromfärger, dets. som
Antracen-kromfärger (se d. o.).

Palati’nska berget 1. Palati’nen {lat. Mons
Palati’nus) f den av Roms sju höjder, där
de kejserliga palatsen uppfördes. —
Pala’-tium, urspr. namn på Palatinska berget,
sedermera på det där uppförda kejserliga
residenset. Jfr följ. ord.

Palatfnus, lat., anat., som rör gommen.

Palato-plasti’k (av lat. pala’tUm, gom), med.,
plastiska operationer på gommen.

Palatoschi’sis (av lat. pala’tiim, gom, och gr.
scMzein, klyva), med., missbildning med
kluven gom.

Pala’ts {ty. Palast, fr. palais, ital. paWzzo,
av lat. pala’tium [se d. o.]), furstligt slott,
storartad praktbyggnad. —r
Palatsrevolution, av regenten 1. hovet tillställd
revolution.

Pala’tum, lat., gom. — P. du’rum, hårda
gommen. —• P. fi’ssum, kluven gom. — P.
molle, mjuka gommen.

Palaver, eng. {1. päläVör; port. pala’vra, sp.
pala’hra, av lat. para’bola, liknelse, ord),
hos negrerna sammankomst för
rådplägning; stället där en dylik äger rum;
sam-kväm. i allm.

Pala’zzo, ital., palats (se d. o.).

Pale, eng. {1. päl), blek, svagt färgad (om
viner). Jfr Pale ale.

Pale, eng. {1. päl), gränspåle, avgränsat
område. — English pale {1. i’nglisch -), den
del av Irland, som engelsmännen under
medeltiden behärskade.

Pa’le, gr., brottning.

Pa’Iea, hot., agn, fjäll, skärmfjäll.

Pale ale, se Ale.

Palearktiska regionen, djurgeografisk
region, som omfattar Europa, n. Afrika (till
Sahara) och n. Asien (till Himalaya).

Palefroi, /r. {1. palfråa’), paradhäst;
medeltida paradutstyrsel för häst.

Paleoantropologi’ (av gr. palaio’s, forntida,
och antropologi’, se d. o.), vetenskapen om
fossila människokvarlevor och om
föremål, frambragta av forntidsmänniskor. —
Paleobotani’k, växtpaleontologi,
vetenskapen om växtvärldens utdöda formger. —
Paleoce’n, geol., den äldsta delen av
ter-tiärsystemet. — Paleodoxi’ (av gr. do’xa,
tro), tro på det gamla sättet,
rättrogenhet. — Paleofytelogi’ (av gr. fyto’n, växt)
= Paleobotanik (se ovan). —
Paleogeo-grafi’, de geologiska periodernas geografi.
— Paleografi’ (av gr. gra’fein, skriva),
fornskriftskunskap, kännedomen om det i
forntiden brukade skrivsättet. —
Paleo-gra’fisk, som angår forntida skrivsätt. —
Paleoklimatologi’, läran om de geologiska
periodernas klimat. — Paleolifiska
perioden (av gr. Wthos, sten), arkeoL, ett skede
av stenåldern, — Paleolo’g (av gr. lo’g os,
lära), teoL, gammaltroende, person, som
omfattar den gamla läran. ) ( N e o 1 o g.
—• Paleolo’gerna, det östromerska rikets
sista dynasti (1259—1453), — Paleologi’,
den gamla läran. ) ( N e o 1 o g i;
forn-forskning. — Paleontologf (av gr. on,
väsende, varelse, och lo’gos, lära) 1.
Paleonto-grafi’ (av gr. gra’fein, skriva),
förste-ningslära, läran om försteningarna av
forntida (utdöda) djur och växter.
Omfattar paleozoologi (vartill hör
paleoantro-pologi) och paleofytologi. — PaIeontolo’g,
person, som studerar paleontologien. —
Paleontolo’gisk, som har avseende på
paleontologien. —• Paleothe’rium (av gr.
the/-rion, vilt djur), paleont., ett till
urvärldens fauna hörande däggdjurssläkte,
liknande tapiren. — Paleotro’pisk, är en
växt, som härstamm^ar från gamla
världens tropiska regioner. — PaIeoty’per (av
gr. ty’pos, avtryck, skrivtecken) =
Inkunabler (se d. o.). — Paleoty’piskt
alfabet, ett fonetiskt alfabet, bildat av de
vanliga latinska typerna. — Paleozo’iska
systemen 1. formationerna (av gr. zo’on,
djur), geol., omfatta kambriska, siluriska,
■ devoniska, karboniska och permiska
systemen. Jfr Kainozoiska och Mesozqiska
systemen. — Paleozoologi’, läran om
djurvärldens utdöda former.

Påles, rom., myt., herdarnas och
boskapshjordarnas beskyddarinna; astr., en av
småplaneterna. — Palilia, pL, en fest, som
firades till Påles’ ära.

Påles couleurs, fr. {1. pal kolö’r), med.,
bleksot.

Pale’stra {lat. palæ’stra, gr. pala’istra),
brottnings- 1. fäktarbana; brottnings- 1.
fäktskola; gymnastikhus. — Palestri’k,
brottningskonst; fäktkonst; gymnastik.

Palestrina-stilen, tonk., en av G. Palestrina
(1526—94) fulländad riktning inom den
italienska tonkonsten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0990.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free