- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
987

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Para- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Para–Paradox

987

Para- (gr. para’, bredvid), i
sammansättningar lika med bi-, sam-, jämte.

Paraamidofeno’1, kem., aromatisk förening,
vars klorhydrat, rodinal, användes som
fotografisk framkallare.

Para’balsam, ett slags Kopaivabalsam.

Paraba^nsyra, kem., ett slags syra, som
bildar sig, då salpetersyra och urinsyra
upphettas med varandra.

Faraba’s (gr. para’basis, av para’, bredvid,
avsides, och basis, gång), i den gamla
grekiska komedien ett mitt i stycket infört, ej
med detta sammanhängande parti, som
bestod i körens tilltal till åskådarna i sitt
eget 1. i författarens namn. — Parabati’sk,
kallas en ur sammanhanget lösgjord,
direkt till läraren riktad sats i en dikt, en
novell 1. d.

Para’bel (av gr. parabole’,
sammanställning) , genomförd liknelse, som hämtar sin
bild ur det dagliga livet; geom., en av de
koniska sektionerna, utgörande en
kroklinje så beskaffad, att varje punkt på
densamma har lika avstånd från en given rät
linje och en given punkt (brännpunkten).
— Parabolise’ra, tala genom liknelser. —
Parabo’lisk, som innehåller liknelser;
geom., som har form av en kroklinje,
vilken kallas parabel.

Parable’psis, gr., med., felseende, förbiseende.

Parabola’n (av gr. para’bolos, närsittande,
vågsam)y våghals; sjukvårdare.

Parabolise’ra, Parabolisk, se under Parabel.

ParaboIoi’d, mat., buktig yta, uppkommen
därigenom att en parabel rör sig parallellt
med sig själv, så att dess spets beskriver
en annan parabel.

Parabouli’, Parabuli’, med., sjuklig
inriktning av viljan.

Paraby’sma 1. Parabysti’ (av gr. by’ein,
fullstoppa), med., överfyllnad; fullproppning.

ParacaVa, se Enterolobium.

Par accident, fr. (1. - acksida’ng),
tillfälligtvis. — P. acclamation (1. - acklamasiå’ng),
enstämmigt. — P. accord (1. -ackå’r),
genom överenskommelse.

Paracefa’1 (av gr. para’, felaktigt, miss-, och
kefale’, huvud), med., missfoster, vars
huvud är vanskapligt.

Paracente’sis 1. Paracente’s (av gr. para’,
igenom, och kente’in, sticka), kirurg.,
instickandet av ett vasst instrument i en
kroppskavitet, t. ex. underlivet 1. bröstet,
för att uttappa däri befintliga sjukliga
vätskor 1. gaser.

Parace’ntrisk, gr.-lat., befintlig, belägen
kring en medelpunkt.

Paracholi’, med., gallans inträde genom
leverns blodkärl i st. f. genom gallvägarna.

Parachute, fr. (1. parasjy’tt), fallskärm i en
luftballong.

Paracoro’lla, lat., bikrona.

Paracyna’nche, gr., 7ned., inflammation av
svalgsidorna.

Paracystrt, med., inflammation i
urinblå-sans bindvävshölje.

Para’d (fr. parade, av pärer, pryda, och lat.
para’re, bereda), glans, prakt; högtidlig
uppvisning; krig sk., högtidlig
truppmönstring; fäktk., avböjande av en stöt 1. ett
hugg; ridk., det korta, plötsliga
innehållandet av en häst, varvid denne stegrar
sig. Se även Paraddräkt. — Paraddagar,
högtidsdagar, å vilka det flaggas. —
Paraddräkt, militär högtidsdräkt (stor
parad, liten parad), som bäres vid
paraden.— Paradmarsch, vid en parad
truppernas marsch förbi befälhavaren; marsch,
som blåses 1. trummas för kungliga
personer, för flaggan 1. fanan. — Paradsäng,
se Lit de parade. — Parade’ra, prunka,
ståta; defilera (se d. o.); vara uppställd
till parad.

Parade’ntium, anat., vävnaderna kring
tandhalsen. — Paradenti^t, inflammation i
paradentium. — Paradento’ser,
upplösningsprocesser i paradentium.

Paradi’dymis, anat., rest av urnjuren,
motsvarande biäggstockarna hos kvinnan.

Paradi’gm (gr. para’deigma), exempel,
mönster; språkv., ord, vars alla
böjningsformer äro angivna och som sålunda kan
tjäna som förebild för böjning av andra,
likartade ord. — Paradigmatise’ra,
undervisa genom uppställda exempel.

Paradi’s (lat. paradi’sits; gr. para’deisos;
sanskr. paradega; hebr. parde’s)^ park,
lustgård; dèt ställe, där det första
människoparet vistades före syndafallet; de
saligas himlaboning; i Hades (se d. o.)
vistelseort för de trogna; härlig trakt;
saligt välbefinnande. — Pa’radise lost,
eng. (1. -däjs låst), det förlorade
paradiset, och Paradise regained, eng. (1.

- rigä’ned), det återvunna paradiset;
titlar på två berömda epos av den engelske
skalden Miltori. — Paradisfikon, dets. som
Banan. —• Paradisfrön, se Grana paradisi.

— Paradisfåglar, zooL, Paradise ini, till
kråkfåglarnas familj hörande, i allm.
praktfullt färgade fåglar, hemmahörande
i Australien. — Paradiskorn, fröna av
ingefärsväxten Amo’num melegue’tæ.
Användes i djurmedicinen. Se Apus. —
Para-di’so, ital., "paradiset", tredje delen av
Dantes ’’Divina commedia’\ —
Paradisormen, bot., se Cereus. — Paradisträ =
Aloéträ (se d. o.). — Paradisträd =
Ole-aster (se d. o.). — Paradisäpple, bot.,
frukten av Py’rus ma’lus paradisi’aca,
paradisäppleträdet, som växer vilt i s.
Europa. —■ Paradisisk, ljuv, säll, lycksalig.
—■ Paradi’sus 1. Atrium, byggn., i
gammal-kristna basilikor en förgård, där de ur
kyrkan utstötta och till offentlig botgöring
dömda vistades under gudstjänsten.

Para’dmarsch, se under Parad.

Parado’x (gr. para’doxon, av para’, emot, i
strid med, och do’xa, mening), stridande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0999.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free