- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
990

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Paramatta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

990

Paramatta—Parasjer

Paramatta, halvylleimitation av merino (se
d. o.).

Parame’nt (av lat, para’re, utrusta, utstyra),
prästskruden och samtliga vid
gudstjänsten brukade till en kyrkas textila
or.ne-ring hörande föremål, såsom altarklädseln,
kalkkläden m. m. — Paramenti’k, läran om
parament.

Parame’ria, bot., liansläkte i Kochinkina.
Lämnar kautschuk.

Parame’ter (av gr. parametre/in, avmäta),
mat., en rät linje, varav man betjänar sig
för att mäta krokiga linjer och angiva
beskaffenheten av en kägelavskärning.

Parametri’tis (av gr. para’, bredvid, och
me’tra, livmoder), med., inflammation i
bindvävnaden mellan bäckenorganen och
livmoderbanden. — Paranephri’tis (av gr.
nefro’s, njure), inflammation i den kring
njuren befintliga cellväven.

Paramidofenolklorhydrat, se Rodinal.

Paramimi’, med., bristande
överensstämmelse mellan tal och mimik.

Paramfntpastiljer, med., innehålla
parafor-maldehyd och användes mot katarrer i
svalg- och luftstrupe.

Paramnesi’ (av gr. mne’me, minne), psyk.,
"minnesförfalskning", den företeelsen, att
en ny förnimmelse förefaller såsom förut
bekant.

Pa’ramo, sp., kal, naken hed, öde fält. —
Pa’ramos, pL, högslätterna på Anderna i
Sydamerika.

Paramyti’ (av gr. paramytMa,
uppmuntran), lärorik berättelse med anslutning
till någon myt.

Paranefri’n, farm., dets. som Adrenalin (se
d. o.).

Paranephri’tis, se under Parametritis.

Paranestesi’, raed., dubbelsidig
känselförlamning.

Parangong, fr. (1. parangå’ng) = Paragon
(se d. o.).

Para’noia, gr. (av para’, ifrån, och nus,
förstånd), med., förståndsförvirring,
för-ryckthet. — Paranoi’d, lik paranoia. —
Parano’iker, person som lider av paranoia.

Paranomf (av gr. para’, emot, och no’mos,
lag, rättesnöre), lagstridighet.

Parant, fem. Parante, fr. (1. para’ng,
pa-ra’ngt; av pärer, pryda, smycka), prydlig;
iögonfallande.

Paranthelier (av gr. pa’ranta, åt sidan, och
he’lios, sol), meteor., ett halofenomen i
form av ofärgade ljusa fläckar på 120°
avstånd från solen.

Parany’mfus (av gr. para/, bredvid, och
ny’mfe, brud), brudförare.

Para’nötter, bot., brasilianska nötter, de
välsmakande, nästan trekantiga, med träartat
skal försedda fröna av det
sydamerikanska trädet Bertholle’tia exce’lsa,
tillhörande fam. Myrta’ceæ. — Paranötolja
be-redes genom pressning av paranötter.

Parape’t (ital. parapetto, av para’re, skydda.

och petto, bröst), bröstvärn å en bro, en
balkong o. s. v.

Parapeta’sma, gr. (av peta’nnymi, jag
utbreder), förhänge.

Parapheriia’lia, lat., se Parafernalier.

Pàraphi’mosis, gr., med., förhudens
förträngning bakom ollonet.

Paraphoni’, med., stämmans svängningar i
tonläge vid målbrottet.

Paraplana’t, aplanatiskt fotografiobjektiv.

Paraplegi’ 1. Paraplexi’ (gr. paraplegi’a 1.
paraplexi’a), med., lamhet i någon
kroppsdel efter slag. — Paraple’ktisk, förlamad
genom slag.

Parapleuri’tis, gr., med., lindrigare
inflammation i brösthinnan.

Paraplexi’, se Paraplegi.

Parapluie, fr. (1. -plui’, av pärer, avvärja,
och pluie, regn), paraply, regnskärm.

Paraply, se föreg. ord.

Parapo’ntisk, gr., simmande på vattnet. —
Parapo’ntisk stol, ett slags simstol.

Parapoplexi’, gr., med., lindrigare slaganfall.

Parapraxi’, med., oförmåga att rätt bruka
föremål.

Parapsykologi’, tysk benämning på
Meta-psykik (se d. o.).

Para’rata’nia, rataniarot (se d. o.) av
Kra-me’lia arge’ntea. Jfr Brasilratania.

Pararhotaci’sm, med., talrubbning, varvid r
uttalas som annat ljud.

Parasa’ng, fornpersisk mil = 4,5 km. Jfr
Agatsch.

Parasce’nium (gr. paraske’nion), sidorum i
en teater, klädloge.

Parasce’ve, lat. (gr. paraskere’), eg.
tillrustning, förberedelse; hos judarna fredagen
(dagen före sabbaten); långfredagen.

Parasele’ne (av gr. para’, bredvid, och
sele’ne, måne), meteor., bimåne.

Parase’ma, bot., utmärkt.

Parasigmatfsm, med., oförmåga att rätt
uttala s.

Parasft (gr. para’sitos, av para’, bredvid,
och si’tos, föda), hos de gamla grekerna
person, som bespisades på offentlig
bekostnad; sedermera snyltgäst; zooL och
bot., djur 1. växt, som lever på 1. i andra
djur 1. växter och hämtar sin näring ur
dem. (Kallas även Antibios [av gr. anti’,
mot, och bios, liv] 1. antagonistisk
symbios.) Jfr Entofyt, Epifyt och Saprofyt.
— Parasitsteklar, zool., steklar, vilkas
larver leva i ägg, larver 1. puppor av andra
insekter. —Parasite’ra, snylta, leva som
parasit. — Parasitici’d, parasitdödande. —
Parasitiferfsm, vanföreställningen att
hysa djur som parasiter i kroppen. —
Parasitisk, snyltande. — Parasiti’sm,
snyltdjurs 1. -växters liv på 1. i främmande
organismer och på deras bekostnad. —
Parasitologi’, läran om djur och växter,
vilka leva som parasiter. — Parasitä’r,
parasitisk, snyltande.

Parasjer (hebr. perischo’t, av para’sj, söndra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1002.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free