Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Parlando ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
994
Parlando—Parotis
ett särskilt fredstecken, vanligen en vit
flagg, som för^s av en parlamentär.
Parla’ndo 1. Parla^nte, itaU "talande"; tonk,,
ett slags recitativartat deklamatoriskt
sångföredrag.
Parle’ra (fr. parler), tala, prata. —
Parla-to’rium, samtalsrummet i kloster. —
Par-lour, eng. il. pa’rlör), samtals-1.
vardagsrum. — Parlö’r (av fr. parleur,
prat-makare, språksam människa), samling av
talövningar på ett främmande språk.
Parm (av isl. farmry last), gammalt svenskt
hömått av växlande storlek; (i Stockholm
1728 = 677 kbf. = 17,72 kbm.). —
Parm-mätare, person, som mätte upp böndernas
hö vid stadstullen.
Par malheur, fr. (1. - mallö’r), olyckligtvis.
Parmarasen, rödbrun 1. vit nötboskapsras
från trakten av Parma.
Par mégarde, fr. (1. - mega’rd),
oförvaran-des.
Parmelack, tekn., en rödviolett färg.
Parme’lia, bot, lavsläkte med platt utbredd,
bladlik bål, lätt fäst vid underlaget. —
P. saxa’tilis, färglav, "färgmossa",
användes till färgning.
Parmesa’n-1. Lodfserost, ett slags efter
staden Parma uppkallad, halvfet, av saffran
gulfärgad italiensk ost.
Parnassen (efter det grekiska berget
Par-nasso^s, som var helgat åt Apollon och
muserna), benämning på den upphöjning,
där doktorsdiplomet och lagerkransarna
utdelas vid doktorspromotionerna;
betecknar även skaldekonst. — Bestiga
parnassen, erhålla filosofie doktorsgraden; idka
skaldekonst. — Parnassi’der = Muser (se
d. o.). — Parnassien, fr. (1. -iä’ng), eg.
som tillhör parnassen; beteckning för
vissa franska skalder, vilkas dikter
utmärka sig genom glänsande, fulländad
form.
Parna’ssia palu’stris, bot., slåtterblomma,
ängsväxt, tillhörande fam. Saxifraga’ceæ.
Parnelli’ter, politiskt parti på Irland, som
fasthöll vid Parnell, "Irlands okrönte
konung", efter dennes brytning med
Glad-stone 1890.
Par no’bile fra’trum, lat, ett snyggt (eg.
ädelt) brödrapar, av den romerske skalden
Horatius fällt yttrande, som användes i
ironisk bemärkelse.
Par no’bis, se Distinktionsbetyg.
Par occasion, fr. {1. - åckasiå’ng),
tillfälligtvis, av en händelse.
Parodi’ {gr. parodi’a, av para’, bredvid, och
ode’, sång), eg. bisång; förlöjligande
om-bildning av ett allvarligt tal 1. en allvarlig
dikt, i det formen bibehålies, men ämnet
utbytes mot ett av alldaglig art. Jfr
Tra-vesti. — Parodie’ra, göra en parodi av ett
tal 1. en dikt; förvränga. Jfr Travestera. —
Paro’disk, förvrängande. — Parodi’st
parodiförfattare.
Parodos, gr. (av hod&s, gång), körens första
sång i den grekiska tragedien.
Parodyni’, med., falska födslovärkar.
Paroimfa, gr. (av para’, bredvid, och oi’mos,
väg), ordspråk.
Paroinfa, gr. (av oi’nos, vin), dryckessång.
Parokia’lkyrka (av mlat. paro’chia,
församling) , moderkyrka, en församlings
huvudkyrka.
Parole, fr. (1. -å’ll), ord, löfte; krigsk.,
paroll, fältrop. — Parole d’honneur (I
- dånnö’r), hedersord; på min ära! —
La parole a été donnée à 1’homme, pour
déguiser sa pensée (1. - dånne’ a låmm
por degise’ - pangse’), människan har
fått ordet (talet) för att kunna dölja sina
tankar. (Talleyrand.)
Paroll, sp., spelt, fördubbhng av första
vunna insatsen i faraospel; veck på kortet
till tecken därav.
Paro’lI, se Parole.
ParomfaIoce’le, gr., med., ett bråck, nära
navlen.
Paro’moion, gr., eg. tämligen likt; flerfaldigt
upprepande av samma 1. likaljudande ord.
Paromologi’ {gr. paromologi’a), talk.,
skenbar eftergift för motståndarens skäl.
Paronomasi’ (gr. paronomasi’a, av para’,
bredvid, och o’noma, namn, benämning;
lat. annomina’tio) y annomination, likhet i
ljud emellan ord av olika betydelse;
ordlek, som grundar sig på en sådan
ljudlikhet.
Paronychi’, med., inflammation i
nagelfalsen. — Paronycho’s, nagelbildning på fel
ställe.
Parony’chia (av gr. o’nyx, nagel), med.,
nageltrång, inväxt nagel.
Paronychfeæ, hot., underfamilj av fam.
Caryophylla’ceæ.
Parony’mer (av gr. o’noma, namn), pl.,
besläktade, från varandra härledda ord. —
Paronymi’k, läran om ordens härledning;
kunskapen om likaljudande, men till
skrivsätt och betydelse skiljaktiga ord. —
Paro-ny’misk, besläktad, härledd; likaljudande.
Paroo’foron 1. Parova’rium, anat, biäggstock
(en rest av urnjuren).
Paro’pium, gr. (av ops, öga, syn),
ögonskärm; skygglapp. — Paro’psis, med., ett
fel på synen.
Paropte’sis (av gr. o’ptan, steka), bad i
varm aska 1. sand.
Parorchidi’, gr., med., felläge hos testikeln.
— Parorchfdium, gr., med., Ijumskböld.
Par or dre, fr. (1. - årrdr), på befallning.
Parorexi’, med., havande kvinnors abnorma
lust efter ovanliga, t. o. m. oätliga ämnen.
Parosmi’ (av gr. para’, bredvid, och osme’,
lukt), med., sjukdom, som yttrar sig i
luktförnimmelser utan verklig orsak.
Parosto’s, med., benbildningar utanför
skelettet.
Paro’tis, pl. Paro’tides (av gr. pam’, bredvid,
och US, gen. oto’s, öra), anat, spottkörteln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
