- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
998

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Passabel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

998

Passabel—Passion

Passa’bel (fr. passable), som går an, som
kan få passera; hjälplig, dräglig.

Passacaglia, ital. (1. -ka’lja), Pasacalle, sp.,
Passacaille, fr. (1. -ka’j), dansk., en
gammal spansk 1. italiensk dans; tonk., till
denna dans hörande musik.

Passa’d (fr. passade), genomresa, kort
uppehåll på en ort; passadvind; fäktk.,
helmarsch. — Passa’der 1. Passadvindar (fr.
passades), meteor., beständiga vindar, som
hela året om blåsa från samma
väderstreck. Förekomma särskilt mellan
vändkretsarna i Atlantiska och Stilla havet
samt s. delen av Indiska oceanen.

Passage, fr. (1. -a’sj, av passé’r, gå förbi,
fara igenom), genomfart, förbifart,
överfart; en två gator förenande, glastäckt
gång, bildande ett slags basar med talrika
butiker; astr., genomgång; tonk., ur ett
musikstycke lösryckt ställe. —
Passageinstrument, astr., ett instrument, som
består av en tub, vilken kan vridas
vinkelrätt kring en vågrät axel. — Passage’rare
(fr. passager), vägfarande; resande. —
Passagerbefästning (1. -sjä’r-; av fr.
passager, tillfällig), krigsk., fältbefästning,
tillfällig befästning. — Passagesystem,
krigsk., befordringssystem, enl. vilket
personalen förflyttas från kår till annan och
ej såsom vid karriärsystemet gör hela sin
karriär vid en och samma kår.

Pa’ssah, se Passa.

Passame’zzo, ital., dansk., gammal italiensk
dans.

Passariller (1. -ri’ljer; fr. parrasilles), ett
slags förträffliga spanska russin.

Passa’to, ital, handelst., sistlidne (månad).

Passé, se Basse.

Passé, se Passerad.

Passeparole, fr. (1. passparå’ll), krigsk.,
löporder, befallning, som meddelas i spetsen
av en truppavdelning och upprepas från
man till man.

Passepartout, fr. (1. passparto’),
huvudnyckel; dubbelnyckel, dyrk; fribiljett, som
lämnar tillträde till en teaters alla
föreställningar; fotografiram av papper.

Passepied, fr. (1. passpie’), dansk., en
gammal fransk dans.

Passepoil, fr. (1. passpåa’ll), passpoal, snöre,
insytt i sömmar på kläder och av annan
färg än dessa.

Passeport, fr. (1. passpå^r), pass (respass).

Pa’sser, zool., se Gråsparvar.

Passe’ra (fr. passer, ital. passare, av lat.
pa’ssus, steg), gå 1. fara igenom, förbi,
över; förflyta, förgå; duga, gå an;
anses, gälla för; tillbringa; tilldraga
sig, hända. — Passera linjen,
överskrida ekvatorn. —■ Passe’rad (fr. passé),
utblomstrad, vissnad; utnött. —
Passe’r-sedel, krigsk., skriftlig tillåtelse för någon
att passera genom förpostlinjen. —
Pas-servikt (ty, Passirgewicht), den minsta

vikt, som guldmynt måste hava för att
såsom full viktiga få vara i omlopp.

Pa’sseres, zool., fågelordningen
Tättingar.

Passervillas (1. -i’lj-), ett slags russin.

Passetemps, fr. (1. passta’ng), tidsfördriv.

Passevola’ns (av fr. passe-volant,
under-stucken karl vid mönstring), krigsk., förr
hos oss den förpliktelse befälet iklätt sig
att anskaffa och underhålla för
krigsmakten nödiga persedlar m. m.; ersättningen
för utförandet av detta värv. —
Passe-volantö’r, person, som åtagit sig ett dylikt
uppdrag. — Passevolanskontrakt, skriftlig
överenskommelse ang. fullgörandet av en
passevolans.

Pass glas, ty., gammaltyskt, högt, cylindriskt,
med vågräta linjer i pass (mått) avdelat
dryckesglas.

Pass gång (av lat. pa’ssus, steg), ridk., det
sätt att gå, varvid hästen samtidigt lyfter
fram- och bakfoten på samma sida. —
Passgångare, en häst, som går passgång.

Passia’r, da. (möjligen av sp. pasear,
spat-sera, 1. av ital. pazziare, göra narrstreck),
prat. — Passia’re, prata.

Passi’bel, lat., mottaglig för intryck; känslig.

Passiflo’ra, bot., växtsläkte av fam.
Passi-flora’cex. Många arter odlade som
prydnadsväxter, andra i varma länder för sina
ätliga frukter (badea, grenadilla).

Pa’ssim, lat., här och där; huller om buller.

Passio’n (lat. pa’ssio, av pa’ti, lida), lidelse;
böjelse; begär, åtrå, lidelsefull kärlek;
iver, häftighet; lidande, sjukdom, plåga;
Kristi lidande; sammanhängande
konstnärliga framställningar av Kristi pinas
historia; även passionsmusik (se nedan).
— Passione’rad, lidelsefull häftig. —
Passionsblomma, bot., PassifWra, även kallad
korsblomma, ett förnämligast i det
tropiska Amerika växande örtsläkte,
tillhörande fam. PassifWreæ. I blomkronan
har vidskepelsen trott sig finna avbilder
av passionsverktygen (se nedan). —
Passionsbröderna, Passionsbrödraskapet, se
Confrérie de la passion. —
Passionshistorien, Kristi pinas historia, framställd av
evangelisterna. —■ Passionskors, se
Latinskt kors. — Passionsmusik 1. Passion,
tonk., dramatisk kyrkomusik, vars text är
Kristi pinas historia. — Passionspelare,
efterbildning av den pelare, vid vilken
frälsaren gisslades. —
Passionspredikningar, under fastan hållna predikningar
över passionshistorien (se ovan). —
Passionsspel (ty. Passionsspiele), under
medeltiden ett slags andliga skådespel, som
uppfördes vanligen på långfredagen och
framställde scener ur Kristi pinas
historia. Ännu uppföras dylika vart tionde år
i den bajerska byn Oberammergau. —
Passionstid, fastan. — Passionsveckan,
påskveckan. — Passionsverktygen, de i
Kristi pinas historia omnämnda redska-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free