- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
999

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Passiv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Passiv—Pastor

999

pen: passionspelaren (se ovan), riset,
gisslet, svettduken, törnekronan, korset,
spikarna, hammaren, röret med svampen,
lansen m. fl., ofta framställda såsom
sinnebilder av Kristi lidande. —
Passiona’-ler, ital., medeltida uppbyggelseskrifter,
framställande Jesu lidande. —
Pas-siona’rii, lat.^ berättelser om martyrernas
lidanden. — Passiona’to, ital., tonk.,
lidelsefullt. — Passionfster, eg.
lidandesbröder; en italiensk andlig orden, stiftad
på 1700-t. slV Paolo della Croce.

Passi’v (lat, passi’vus, av pa’ti, lida), lidande,
emottaglig för intryck; liknöjd, trög,
overksam, viljelös. )( Aktiv. —
Pas-si’va, pl., handelst., skulder. )( Aktiva.
— Passiv bolagsman, icke namngiven
bolagsman, kommanditär (se d. o.). — P.
form 1. PassiVum, se Verb. — P. handel,
ett lands genom utländska medel och
arbetskrafter åstadkomna in- och utförsel.—
P. rörelse, kallas inom
sjukgymnastiken rörelse som utföres av patienten utan
egen medverkan. — PassiVt motstånd,
består i att man endast med motsträvighet
och inför hot om våld men dock utan att
någonsin skrida till öppet motstånd, böjer
sig för en föreskrift. Som politisk metod
har det passiva motståndet praktiserats
t. ex. i Finland gentemot tsarismen. —
Passivite’t, overksamt tillstånd;
liknöjdhet, tröghet; fys., ett egendomligt
tillstånd hos vissa metaller (särskilt järn),
i vilket de motstå inverkan av syror och
alkalier.

Passkarta, sjökort.

Passkula, krigsk., kula, som måste lindas i en
fettlapp för att utfylla loppet i en
gevärspipa. En helt utfyllande kula kallas
’’trångkula".

Passpoa’I, se Passepoil.

Pa’ssulæ, lat., pL, russin. — P. majo’res,
stora russin. — P. mino’res, korinter.

Pakukidang, namn på Barometz (se d. o.)
från Java.

Passus, lat., steg; ett romerskt längdmått
= 1,5 m.; mindre del av en skrift, ställe 1.
yttrande i en sådan.

Pa’sta, lat., deg; farm., en av gummi, socker,
vatten m. m. beredd, degartad massa, i
vilken läkemedel inblandas; av gips,
sigill-vax 1. d. bestående, deglik massa, i vilken
mynt, medaljer o. s. v. avtryckas. Jfr
Marmelad. — P. althæ’æ, altépasta,
gummipasta, jungfruskinn. Beredes av
altérot (roten av Althæ’a officina’lis),
arabiskt gummi, socker, vispad äggvita och
pomeransvatten. Användes vid heshet och
hosta. — P. amygdala’rum,
mandelmassa. — P. ca’cao, chokoladkaka. —
P. dentifri’cia, tandpasta. — P.
glycyr-rhi’zæ, lakritspasta, regliss, består av
extrakt av lakritsrot, arabiskt gummi och
socker. — P. guara’na = Guarana (se
d. o.). — P. liquiri’tiæ = Pasta glycyrrhizæ

(se ovan). — P. oxi’di zi’ncici,
zinkoxid-pasta.

Paste’j {ital. pasticcio, av pa’sta, deg), ett
slags bakverk med fyllning av kött, fisk
1. d.

Paste’Il {ital. pastello, av pa’sta, deg),
målark., färgdeg av finmalen gips 1. bränd
alabaster, mineraliska färgstoffer och
honungsvatten; ett av dylik deg format
färgstift; pastellmålning, målning med
sådana torra färgstift. — Pastellfärger,
torra, kritartade färgstift till
pastellmålning. — Pastellage {1. -a’sj), deglik massa,
som brukas till upphöjda ornament på
ramar m. m.

Pasteurinstitutet, fr. Institut Pasteur {1.
pastö’r), ett av världens förnämsta
biologiska och experimentellt medicinska
forskningsinstitut, upprättat till minne av
Louis Pasteur.

Pasteurise’ring {1. pastör-), Pastörise’ring,
en efter uppfinnaren, den franske
vetenskapsmannen L. Pasteur, uppkallad metod
att oskadliggöra bakterierna i öl, vin och
mjölk genom att uppvärma dessa vätskor
till viss temperatur.

Pasteurmedaljen {1. pastö’r-), av Svenska
läkaresällskapet 1892 instiftad
guldmedalj, som överlämnades till L. Pasteur
på dennes sjuttioårsdag. Utdelas vart
tionde år till framstående forskare inom
bakteriologien och hygienen.

Pastiche, fr. {1. -sti’sj ; ital. pasticcio [eg. [-pastej],-] {+pa-
stej],+} av pa’sta, deg), målning, dikt 1.
musikverk, medvetet imiterande någon
mästares 1. konstriktnings maner. —
Pastichö’r, konstutövare, som
åstadkommer pasticher.

Pastilj 1. Pasti’ll (av lat. pasti’llus, liten
kaka), farm., liten cirkelrund kaka av
socker, fruktsafter 1. något medikamentöst
ämne.

Pastillage {1. -a’sj) = Pastellage (se d. o.).

Pastina’ca sati’va, hot., palsternacka, för sin
köttiga, vita rot odlad umbellat.

Paston letters, eng. {1. pästn le’ttörs), en
kulturhistoriskt och språkligt synnerligen
värdefull samling brev från och till
medlemmar av engelska familjen Paston (1422
—1509). Nu i British museum.

Pa’stor, lat., eg. herde; själasörjare,
kyrkoherde; titel för prästmän i allm. (särskilt
lägre). — P. fi’dus anima’rum fide’lium,
en trogen herde för troende själar. —
P. lo’ci, kyrkoherden i församlingen, på
platsen. — P. prima’rius, förste
kyrkoherde, överkyrkoherde, kyrkoherde av
första rangen; hos oss titel för
kyrkoherden i Stockholms Storkyrkoförsamling. —
Pastora’I {ital. pastorale), suhst.,
herde-kväde, herdedikt (jfr Idyll), herdespel,
herdestycke, sångspel 1. musikstycke av
idyllisk karaktär; adj., idyllisk, lantlig,
herdemässig; som angår en kyrkoherde
och hans ämbete. — Pastoralbrev, herde-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free