- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1000

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pastoralis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1000

Pastoralis—^Patio

brev; benämning på aposteln Paulus* brev
till Timoteus och Titus. — Pastoralexamen,
förr hos oss ett prästmän föreskrivet prov,
vars genomgående medförde rätt att söka
och erhålla vissa prästerliga
beställningar. — Pastora’lier, de inkomster, som
äro anslagna till lön åt en pastor
(kyrkoherde). — Pastoralring, se Annulus
pastoralis. — Pastoralsymfoni’, to7ik., idylliskt
tonstycke. — Pastoralteologi’,
vetenskaplig framställning av principerna för
prästämbetets utövande, av kyrkans praktiska
verksamhet. — Pastora’t,
kyrkoherdebeställning; en kyrkoherdes
verksamhetsområde. — Pastoratshandeln, det särskilt
under Gustav III:s tid florerande
missbruket att avfordra en lösensumma av dem,
som erhöllo regala pastorat. —
Pastorsadjunkt, en kyrkoherdes ämbetsbiträde.

Pastora’lis, bot, herde-.

Pa’stor fido, ital., ’’Den trogne herden",
bekant herdedrama av italienske skalden
Guarini.

Pastorfta, lat., herdeflöjt.

Pasto’s 1. Pastö’s (av ital. pasto’so, degig),
målark., degartad, tjockt pålagd (om
färgen på en målad tavla).

Pastörisering, se Pasteurisering.

Patache, fr. (Z. -asj), sjöv., vaktskepp,
tulljakt.

Pata’gium, zooL, flyghud.

Patare’ner 1. Patari’ner (efter Pataria,
lumpsamlarnas kvarter i Milano), i Italien på
1000-t. spenamn på det parti, som ivrade
för att prästerna ej skulle få gifta sig.

Pata’vapalmen, bot., se (Enocarpus.

Pata’vium, lat., Padua.

Pa’tchouli, bot., en starkt luktande parfym,
som erhålles av den i s.ö. Asien inhemska
halvbusken Pogoste’mon pa’tchuly,
tillhörande fam. Labia’teæ. Drogen, He’rba
P., nyttjas som medel mot mal.

Pàte, fr. (1. pat; av lat. pa’sta, deg), deg;
smält metallmassa; lergodsmassa. — P.
dure {1. - dyr), hård, svårsmält, vid hög
värmegrad bränd lergodsmassa. — P.
tendre (Z. - tangdr), vek, lättsmält, vid
låg värmegrad bränd lergodsmassa. —
P. sur pàte (Z. - syr -), anbringandet av
figurer i låg relief å keramiska alster av
annan färg.

Paté de foie gras, fr. (Z. pate’ dö fåa’ gra),
gåsleverpastej.

Patefaktio’n, lat., öppnande, bekantgörande,
förkunnande.

Patelin, fr. (1. patölä’ng), lismande,
bedragare.

Pate’lla, lat., anat., knäskål.

Pate’n (av lat. pa’tena 1. pa’tina, flat, skål),
den tallrik på vilken hos tian (se d. o.)
lägges i nattvarden.

Pa’tens, lat. (jfr patent), hot., vidöppen.

Pate’nt (av lat. Wtteræ pate’ntes, öppet
brev), urspr. av regeringen utfärdad
förordning 1. kungörelse; utnämningsurkund;

(fr. brevet , uppfinnarepatent,

åt en uppfinnare av staten meddelad rätt
att under en viss tid ensam tillgodogöra
sig en viss uppfinning. — Patentbrev, den
urkund, varigenom patent meddelas. —
Patentgrönt = Schweinfurtgrönt (se d. o.).

— Patentgult = Kasselgult (se d. o.). —
Patentmedicin (lat. arca’num), patenterad
medicin, vars sammansättning
hemlighål-les; humbugsmedicin. — Patentunionen,
stiftad i Paris år 1883, avser att skänka
internationellt skydd för den industriella
äganderätten. — Patentvitt = Blanc fixe

. (se d. o. [under Blanc d^argenf]). —
Patente’ra, uttaga patent å en uppfinning.

— Patenterad säges en uppfinning vara,
när patent erhållits å densamma.

Pa’ter, pL, Pa’tres, lat., fader; kyrkofader;
titel för munkar; fig., upphovsman;
beskyddare ; välgörare. — Patres conscri’pti,
rådsherrar. — Pater fami’lias, husfader,
familjefader. — P. patra’tus (av lat.
pa-imVe, avsluta förbund), se Fetialer. —
P. pa’triæ, fäderneslandets fader, titel,
som gavs de romerska kejsarna. — P.
pec-ca’vi, fader, jag har syndat (Luk. 15:18, 21).

— Paterne’ll, faderlig. — Paternite’t,
faderskap, egenskapen att vara fader. —
Paternitetsmål, jur., mål, ang. faderskap
och uppfostringshjälp till s. k. oäkta barn.

— Pater no’ster, bönen fader vår; det
radband, som av katolikerna brukas vid
läsandet av denna bön; byggn., ornament i form
av radbandskulor. — Paternosterverk, en
vattenuppfordringsmaskin med en av
läderkulor bestående, ändlös kedja. —
Paternosterört = Abrus precatorius (se
d. o.).

Pa’tera, lat., en flat dryckes- 1. offerskål.

Pateri’ner = Patarener (se d. o.).

Paterne’ll, Paternite’t, Pa’ter n’oster m. fl.,
se under Pater.

Pàte sur pàte, Pàte tendre, se Påte.

Pate’tico, ital., tonk., patetiskt, med
lidelsefullt föredrag.

Pate’tisk m. fl., se under Patos.

Patience, fr., Patiens (Z. passia^ngs, lat.
pa-tie’ntia), tålamod; spelt., ett kortspel, som
vanligtvis spelas av blott en person och
går ut på att lägga korten i en bestämd
ordning.

Patient, fr. (1. passia^ng, sv. uttal: patsiänt;
av lat. pa’tiens, som lider), under
läkarebehandling varande sjukling.

Patie’ntia, lat., tålamod; astr., en av
småplaneterna. — Patientia vi’ncit o’mma,
tålamod övervinner allt.

Patie’ntia, bot., Ru’mex patie’ntia, en till
fam. Polygona’ceæ hörande, hos oss odlad
syreart, vilken brukas som spenat.

Pa’tina, lat., eg. flat skål (jfr Patén);
ädel-ärg. Se ^Irugo nobilis. — Patine’ra,
åstadkomma ett överdrag av ädelärg.

Patio, sp. (1. pa’tjå), gård, förgård,
inhägnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free