- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1001

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Patisseri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Patisseri—Patrocinium

1001

Patisseri’ {fr. påtisserie, av paté, pastej),
fint bakverk, pastejer o. d.; pastejbakning;
pastejbagarkonst. — Pàtissier {1. -issie’),
pastejbagare.

Patogene’s, Patogeni’, Patognomi’k m. fl., se
under Patos.

Patois, fr. (1. pattåa’), landsmål; rotvälska.

Patologi’, Patolo’gisk, se under Patos.

Patolo’gisk regeneratio’n, se Regeneration.

Patootlagren, geol., till Kritsystemets övre
del (Seum) hörande lager av skiffer med
rika växtfossil vid Patoot på Grönlands
västkust.

Pa’tos (av gr. pa’thos), eg. lidande; lidelse,
lidelsefull sinnesrörelse; lidelsefullt och
högstämt framställningssätt i skrift 1.
muntligt föredrag; ironiskt; högtravande
och svulstigt uttryckssätt. — Pathe’ma,
själslidande. — Pate’tisk, full av patos,
som bär prägeln av starka och upphöjda
sinnesrörelser, lidelsefull (stundom med
bibegrepp av något uppskruvat och
svulstigt). — Patetiska komedi’en, se
Comé-die larmoyante. — Patoge’n,
sjukdoms-alstrande.— Patogene’s (av gr. ge’nesis,
uppkomst), med., en sjukdoms orsaker och
uppkomst. — Patogeni’, läran om
sjukdomars orsaker och uppkomst. —
Patogno-mi’k (av gr. gno’me, kännetecken), läran
om sjukdomars kännetecken och deras
riktiga bedömande. — Patogno’misk, hörande
till kännedomen om sjukdomarna. —
Patognomiska tecken {lat. si’gna
pa-thogno’mica), för en viss sjukdom
karakteristiska kännetecken. — Patografi’ (av
gr. grajein, skriva), beskrivning över
sjukdomsformer. — Patologi’ (av gr.
lo’-gos, lära), läran om sjukdomar. —
Pato-lo’g, person, som är kunnig i patologien. —
PatoIo’gisk, som hör till patologien;
sjuklig, av samma art som det av en
kropps-1. själssjukdom framkallade intrycket. —
Patologisk anatomi’, läran om de av
sjukdomsprocesserna alstrade förändringarna
i organen.

Patrask {fr. pabraque, skräp), slödder, pack.

Pa’tres, se Pater.

Pa’tria, lat., fädernesland, fosterland. —
P. est ubicu’nque est be’ne,
fäderneslandet är överallt, där det är gott att vara. —
P. pote’stas, faderlig myndighet,
fadersmakt. — Pro patria, för fäderneslandet;
Svärdsordens devis; benämning på ett år
1798 stadfäst välgörenhetssällskap i
Stockholm, som bl. a. belönar och
uppmuntrar för långvarig och trogen tjänst.

Patria’rk {gr. patria’rches, av patria’, sYàkt,
och arche’, ursprung, början), ärkefader,
stamfader; benämning på stamfäderna
för israeliterna (t. ex. Abraham, Isak och
Jakob); titel för de fornkristna biskoparna
i Rom, ’Konstantinopel, Alexandria,
An-tiokia och Jerusalem; sedermera titel för
vissa överbiskopar i den österländska
kyrkan; fig.y ärevördig gubbe. — Patriarka’-

lisk, överensstämmande med de enkla
sederna hos de judiska patriarkerna; som
angår en patriark och hans ställning. —
Patriarka’lkorset, ett latinskt kors (se
d. o.) med två par armar, det övre kortare
än det nedre. —• Patriarkalkyrka,
huvudkyrka. — Patriarka’t, en patriarks
värdighet, ämbete 1. ämbetsområde. —
Patriarkcitroner, bot., Luminicelia dolce, ett slags
söta limoner.

Patri’cia, astr., en av småplaneterna.

Patri’cier {lat. patri’cii, av pa’ter, fader), i
det gamla Rom medlemmarna av den äldre
adeln. ) ( P 1 e b e j e r; i de forna tyska
riksstäderna, ävensom förr i Schweiz
storborgare, medlemmar av särskilt ansedda
släkter. — Patri’cisk, förnäm, adlig, som
har avseende på 1. tillhör en patricier. —
Patricia’t, en patriciers stånd 1. värdighet,
borgaradel. —• Patri’cius, titel för de forna
tyska kejsarna såsom Roms skyddsherrar.

Pa’triis mu’sis, lat., åt de fosterländska
sånggudinnorna, inskrift å det forna
operahuset i Stockholm.

Pa’trik, mansnamn (av lat. patri’cius,
patricier, se d. o.), av adlig börd. Buret av
Irlands apostel och skyddshelgon. —
Patrikorden, en irländsk orden.

Patrimonia’l, Patrimonialj urisdiktion, se
under följ. ord.

Patrimo’nium, lat. (av pa’ter, fader),
fädernearv; arvgods. — Patrimonium Pe’tri,
Petrus* arvgods, urspr. staden Rom med
dess närmaste område; senare
Kyrkostatens världsliga område i allm. —
Patri-monia’l, som hör till 1. har avseende på
fädernearv. — Patrimonialj urisdiktion,
jur., benämning på den domsrätt, som
fordom medföljde innehavandet av vissa
gods.

Patrio’t (av lat. pa’tria, fädernesland),
fosterlandsvän. — Patriotligan, en fransk
politisk förening, som bl. a. hade till mål
att söka återförvärva Elsass-Lothringen.

— Patrio’tisk, fosterlandsälskande,
fosterländskt sinnad. — Patriotiska sällskapet,
ett år 1767 stiftat sällskap i Stockholm
med syfte att sprida nyttiga kunskaper.

Patripassia’ner (av lat. pa’ter, fader, och
pa’ssus, som lidit), en religiös sekt (i 2:a
och 3:e årh.), som lärde, att Gud Fader
själv i människogestalt lidit och dött för
våra synder.

Patri’s (av lat. pa’ter, fader), en till en
matris (se d. o.) hörande, graverad
stålstämpel.

Patristi’k (av lat. pa’tres, kyrkofäder) 1.
Patrologi’ (av gr. lo’g os, lära), läran om
kyrkofäderna, deras liv, skrifter och
lärosatser. — Patri’stiker 1. Patrolo’g, en
kännare av kyrkofäderna och deras skrifter.

— Patri’stisk 1. Patrolo’gisk, som angår
läran om kyrkofäderna.

Patroci’nium, lat. (av patro’nus,
beskyddare), beskydd, försvar; juridisk hjälp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free