- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1002

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Patroklos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1002

Patroklos—Pauvre

Pa’troklos {lat, Patro’clus), gr, sag.,
Achil-leus’ vapenbroder, en av de grekiska
hjältarna i trojanska kriget; astr., en av
småplaneterna i Jupitergruppen.

Patrologi’, se Patristik.

Patro’n (fr. patrouy av lat. patro’nus, se
d. o.), beskyddare, gynnare, försvarare;
skyddshelgon; skyddsherre; herre,
husbonde ; mönster, modell; krig sk., metall- 1.
pappershylsa, som innehåller ammunition
för ett skott. — Patronväska 1. Patronkök,
väska till förvaring av gevärspatroner. —
Patrone-ssa, skyddsfru.

Patronageförening (Z. -a’sj-; av fr.
patro-nage, beskydd, hägn), fångvårdssällskap.

Patrona’t, Patronatsrätt, Patrone’ll, se under
Patronus.

Patrone’ssa, se under Patron.

Patronisera, se under följ. ord.

Patro’nus, pL Patro’ni, lat., patron (se d. o.),
skyddsherre (jfr Klient); ägare av
patronatsrätt (jus patrona’tus), d. v. s. enskild
person, som har rätt att välja och kalla
präst till en församling. — Patrona’t,
rätten och förpliktelsen att vara patronus;
en patronus’ värdighet. — Patronatsrätt,
se Patronus. — Patrone’ll, som bortgives
av person med patronatsrätt. — Patronellt
pastora’t, pastorat, i vilket patronatsrätt
förefinnes. — Patronise’ra, beskydda;
vara 1. uppträda som patronus.

Patrony’mikon, pl. -ny’mika, gr. (av pate’r,
fader, och o’nyma, namn), språkv., ett av
faderns namn härlett personnamn, t. ex.
Peliden (Pelevs^ son). Jfr Metronymikon.

Patru’11 (s^?. patmlla, fr. patrouille), krigsk.,
mindre soldatavdelning, som har i
uppdrag att undersöka fiendens
ställning, terrängförhållandena, vaktposternas
tjänstgöring o. s. v. — Patrullbåt, båt, som
förrättar bevakningstjänst för
krigsfartyg. — Patrulle’ra, förrätta dylik tjänst;
gå fram och tillbaka för att giva akt på
något.

Pa’tschuli = Patchouli (se d. o.).

Patt (fr. pat, av ital. pa’tto, förlikning),
spelt., kallas i schack den spelare, som
endast har kungen kvar och ej kan flytta
honom, utan att han kommer i pris.

Pattes, fr. (1. patt), steg. — P. de mouche
(1. - dö mosj), ’’flugsteg", kråkspark. —
P. d’oie (1. - dåa’), "gåsfötter’’, rynkor i
ögonvrån.

Pattinsone’ring, metall., en efter
uppfinnaren, engelsmannen Pattinson, uppkallad
metod att koncentrera verkblyets
silverhalt.

Pa’tulus, lat., bot., öppen, utbredd.

Pauciflo’rus, lat. (av paucus, fåtalig, och flos,
blomma), bot., fåblommig.

Pa’uk-komment, se Komment.

Pa’ul, mansnamn = Paulus (se d. o.). Buret
av fem påvar och en rysk kejsare. —
Paula, motsvarande kvinnonamn. Jfr
Paulinus.

Paula’ner, se Barnabiter.

Paulette, fr. (1. pålä’tt), förr i Frankrike en
årlig avgift för köpta ämbeten; senare
benämning på ämbetsköp. Namnet efter
sekreteraren Ch. Paulet.

Paul et Virginie, /r. (1. påll e virsjini’),
berömd berättelse av den franske författaren
Bernardin de Saint-Pierre.

Paulicia’ner, en i Armenien omkr. 660 stiftad
sekt, vilken icke erkänner någon annan
apostel än Paulus.

Pauli’na, astr., en av småplaneterna.

Pauli’ner = Barnabiter (se d. o.).

Paulini’sm, aposteln Paulus’ lära (i motsats
till judekristendomen). — Paulfnsk, som
angår aposteln Paulus och hans lära. —
Paulinska breven, aposteln Paulus’ i Nya
Testamentet upptagna brev.

Pauli’nska kongregationen (efter påven Paul
V, som stadfäste orden), benämning på
piaristerna (se d. o.).

Paulinus, mansnamn = Paulus (se d. o.).
Motsvarar kvinnonamnen Pauli’na, fr.
Pauline (1. påli’nn).

Pauli’t, miner., ett slags hypersten (se d. o.).

Paulli’nia, bot., se Barbasco.

Paulu’n (av fr. pavillon, eg. tält),
sänggardin, hängande nedifrån sängtaket 1. fästad
vid en stång; även imperialsäng (se d. o.
[under Imperator^).

Pa’ulus 1. Pa’ul (se d. o.), latinskt mansnamn
(gr. Pavlos), liten, ringa. Buret av
"hedningarnas apostel". Förk. till Pål och
Pålle. Motsvarar kvinnonamnet Pa’ula.

Pauly, astr., en av småplaneterna.

Paupe’ribus re’ges mors, sce’ptra, ligo’nibus
æ’quat, lat. ordspr., fattiga och rika dödens
hand gör lika.

Pauperi’sm (av lat. pa’uper, fattig), över ett
större område utbrett armod.

Pa’uper non est, cu’i re’rum su’ppetit u’sus,
lat., fattig är ej den, som har vad han
behöver.

Paupe’rtas, lat., torftighet, fattigdom, armod.

— Paupertas e’xcitat a’rtes, fattigdomen
är en god lärmästarinna.

Pa’uper ubi’que ja’cet, lat., den fattige dukar
överallt under.

Pauro’poda, zooL, en ordning tusenfotingar.

Pa’us (lat. pa’usa, gr. pavsis, av pave’in,
upphöra), uppehåll, avbrott, vila; tonk.,
tystnadstecken ; tillfälligt upphörande av en 1.
flera stämmor. — Generalpaus, tonk.,
tillfälligt upphörande av samtliga stämmor.

— Pause’ra, göra en paus, tystna för en
stund. — Pausförfar ande = Cyanotypi (se
d. o.).

Pausilippotuff, en cementartad vulkanisk
produkt från trakten av Neapel.

Pauvre, fr. (1. påvr; lat. pa’uper), fattig,
arm, stackars; eländig, ömklig. — Pauvres
honteux, se under Honteux. — Pauvreté
(1. påvröte’, lat. paupe’rtas), fattigdom;
elände.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free