- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1004

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pectorale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1004

Pectorale—Pedigree

detta musselsläkte förekomma många
arter i fossilt tillstånd inom olika geologiska
system. — Pectina’tus, hot., kamlikt,
grenad.

PectoraTe, Pectora’lia, se under följ. ord.

Pe’ctus {gen. pe’ctoris), lat., bröst. —
P. carina’tum, med., gåsbröst, en
missbildning av bröstkorgen, bestående däri, att
bröstbenet skarpt framstår, på grund av
att revbenen äro intryckta från sidorna.

— P. fa’cit theo’logum, det är hjärtat, som
gör prästen. — Pectora’l, som tillhör
bröstet. — Pectorale 1. Pektoralkors,
bröstkors, biskopskors. — Pectora’lia, pl.,
ting, som höra till bröstet; med., medel
mot bröstlidande; även beteckning för
bröstsjukdomar i allm.

Pecu’lium, lat. (av pe’cus, boskap), 1.
Peku-lia’rförmögenhet, självförvärvad egendom.

Pecu’nia, lat. (av pe’cus, boskap), Peku’nier,
egendom, gods, förmögenhet, penningar.

— Pecunia depo’sita, deponerade
penningar. — P. est ne’rvus be’lli, se under
Nervus.

Pe’cus, gen. Pe’coris, lat., boskap, fänad. —
Pecora’le, pl. -a’lia, ny lat., 1. Pekora’l, pZ.
Pekora’lier, tal 1. skrift, som vittnar om
fäaktig dumhet. — Pekorali’st,
upphovsman till pekoralier.

Ped., tonk., förk. för pedal (se d. o.).

Pedago’g (lat. pædago’gus, gr. paidagogo’s,
av pa’is,hsiYii, gosse, och
a’gein,leda),barnuppfostrare, skolmästare; hos oss lärare
vid en enklassig pedagogi. — Pedagogi’,
uppfostringsanstalt; hos oss vissa en- 1.
tvåklassiga, allmänna läroverk. —
Pedagogik {gr. paidagogike’),
uppfostrings-lära; uppfostringskonst. — Pedago’gisk,
som angår uppfostran, som har avseende
på undervisning. — Pedago’gium,
uppfostringsanstalt, bildningsanstalt.

Pedal (av lat. pes, fot), mekanisk
utlösningsanordning som skötes med foten;
tonk., på orgeln och pedalflygeln den
klaviatur, som spelas med fötterna; på
harpan den fotklaviatur, som tjänar till att
höja tonen; på pianot såväl den tramp,
som stärker tonerna, som den, vilken
dämpar dem {forte-pedal och piano-pedal); en
velocipeds trampinrättning. —
Pedalflygel, flygel med fotklaviatur. —
Pedalharpa, harpa med fotklaviatur.

Pedala’ceæ, bot., växtfamilj, vars viktigaste
art är oljeväxten Sesamum (se d. o.).

Peda’nt {ital. peda’nte, av gr. paide’vein,
undervisa barn), skolfux; uppblåst och
narraktig lärd; själlös formalist, som med
pinsam noggrannhet fasthänger vid givna
former 1. åsikter; bokstavsdyrkare. —
Pedanteri’ 1. Pedanti’sm, skolfuxeri; löjlig
noggrannhet och stränghet i småsaker;
bokstavsdyrkan. — Peda’ntisk, som härrör
av pedanteri; ensidig; småaktigt
noggrann.

Peda’ta, lat. (av pes, fot), hot., fot-.

Pedatrofi’, gr., med., atrofi hos barn.

Pede’ll {mlat. pedellus 1. hidellus, av fty.
hidal, pital, den som inbjuder),
rättstjänare; vaktmästare vid ett universitet 1.
konsistorium.

Pe’der, den danska formen av namnet Peter
(se d. o.).

Pedera’st {gr. paidera’stes, av pai’s, gosse,
och era!n, älska), person, som hängiver sig
åt pederasti; gosseskändare. — Pederasti’
{gr. paiderasti’a), eg. gossekärlek; intimt
kärleksförhållande mellan vuxna män och
ynglingar; gosseskänderi; onaturlig
tillfredsställelse av könsdriften mellan män.

Peder Paars (Z. - pårs), namn på en komisk
hjältedikt av den danske
komediförfattaren Ludvig Holherg.

Pedestriani’sm, Pedestrini’sm, se under följ.
ord.

Pede’strisk (av lat. pes, fot), varande till
fots. — Pedestrisk staty, staty till fots. —
Pedestriani’sm, lust för fotvandringar. —
Pedestrini’sm, konsten att rimma på
stående fot.

Pedete’ntim, lat., fot för fot, steg för steg;
så småningom.

Pedeute’rium, gr.-lat., gosskola; klosterskola.

— Pedeuti’k, gr., uppfostran till dygd.

Pedi’ades, lat. (av pe’dum, herdestav), hot,

på slätter.

Pedialgi’ (av lat. pes, fot., och gr. a’Ig os,
smärta), med., nervös fotvärk.

Pedia’ter, se under följ. ord.

Pediatri’ (av gr. pa’is, barn, och iatre’ia,
läkedom), behandling av barnsjukdomar.

— Pediatrik, läran om barnsjukdomarna.

— Pedia’triker 1. Pedia’ter, barnläkare. —
Pedionie’ter (av gr. me’tron, mått),
apparat för bestämmande av nyföddas vikt och
längd samt storleken av deras huvud.

Pedicella’ta, hot., med blom- 1. fruktskaft.

Pedi’cterus, gr., med., gulsot hos barn.

Pedicula’ris, hot., spira, växtsläkte av fam.
Scrophularia’ceæ. Är denna familjs
nordligaste företrädare. — P. fla’mmea,
brandspira, P. hirsu’ta, polarspira, P. lappo’nica,
lappspira, och P. (Ede’ri, Jämtlandsspira,
äro samtliga högfjällsväxter. — P.
pa-lu’stris, kärrspira, allmän å kärrängar i
hela landet. — P. sce’ptrum caroli’num,
Kung Karls spira, kronor gula med mörkt
violettröda flikar, tämligen allmän i
fjällen, eljest sällsynt.

Pedicula’ris mo’rbus, lat., med., lussjuka.

Pedicula’ti, zool., en familj taggfeniga
benfiskar. Hit hör marulken {Lo’phius).

Pediculo’sis, med., lussjuka, se Ftiriasis.

Pedi’culus, lat., lus; zool., löss. — P€di’culi
ca’pitis, huvudlöss. — P. pu’bis, fh,tlöss.

— P. vestime’nte, klädlöss.

Pedicure, fr. {1. -ky’r), se Pedikur.

Pedifo’rmis, lat. (av pes, fot, och fi’rma,

form), hot., fotlik.

Pedigree, eng. {1. -gri’), stamtavla öv( r
avkomman i flera släktled av ett djurpar 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free