- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1009

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pentakrostikon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pentakrostikon—Pépinière

1009

Pentakro’stikon (av gr. pe’nte, fem, och
akrostikon, se d. o.), femradig namndikt.

Penta’l, med., trimetyletylen, har försökts
som sömnmedel, men medför därvid
omedelbar livsfara genom
andningsförlamning.

Penta’lfa = Pentagram (se d. o.).

Pentame’r (av gr. pe’nte, fem, och me’ros,
del), hot.y kallas en blomma, som har
fem-taliga kransar.

Penta’meruskalk, geoL, en mörk silurisk
kalksten, uppkallad efter
brachiopodsläk-tet Pentamerus, och förekommande i
Norge, Jämtland och s. Lappland.

Penta’meter (av gr. pe’nte, fem, och me’tron,
mått), metr., eg. femfotad vers; ett
disti-kons slutvers som har följande schema:

Pentame’trisk, i femfotade verser.

Penta’ndra, bot, med fem ståndare.

Pentandri a 1. Penta’ndria (av gr. pe’nte,
fem, och ane’r, man), hot., femte klassen
i Linnés växtsystem, innefattande växter,
vilkas tvåkönade blommor hava fem fria
ståndare.

Penta’ner, kem., till metanserien hörande
kolväten med fem kolatomer.

Pentangulä’r (av gr. pe’nte, fem, och lat.
a’ngulus, hörn), mat., femvinklig.

Penta’rk (av gr. pe’nte, fem, och a’rchein,
härska), medlem av en femmannaregering.
— Pentarki’, femmannavälde.

Pe’ntas, se Pentad.

Penta’stikon, gr., femradig dikt.

Pentasto’mum, zool., en ordning
inälvsmaskar.

Pentasty’1 (av gr. pe’nte, fem, och sty’los,
kolonn), byggn., byggnad, som å
framsidan har fem kolonner.

Pentasy’llabum, lat. (av gr. pe’nte, fem, och
syllabe’, stavelse), femstavigt ord. —
Pentasylla’bisk, femstavig.

Pentate’vken {gr. penta’tevchos, av pe’nte,
fem, och tevchos, bok), de fem
Moseböckerna i Gamla Testamentet.

Pe’ntathlon, gr. (av pe’nte, fem, och a’thlos,
kamp), femkamp, i det gamla Grekland en
tävlingskamp i fem kroppsliga idrotter.

Pentato’midæ, zool., sköldskinnbaggar.

Pentato^nisk skala (av gr. pe’nte, fem, och
to’nos, ton), tonk., skala bestående av fem
tonsteg, utan halvtonsteg. Utgör den
äldsta påvisbara skalformen i såväl
Öster-som Västerlandet.

Penteko’ntoros, gr. ’’femtiroddare",
forngre-kiskt fartyg med tjugufem roddare på
vardera sidan.

Pentekoste’, gr., eg. den femtionde, nämligen
dagen efter påsk; pingst.

Pente’lisk marmor, vit marmor från berget
Pentelikon, varav Atens praktbyggnader
under antiken uppfördes. Den brytes
alltjämt.

Pente’meron, gr., en tid av fem dagar.

Pente’ner, kem., till etylenserien hörande
kolväten med fem kolatomer.

Penteri’ {eng. pantry, av lat. pa’nis, bröd),
sjöv., skafferi på ett fartyg.

Pe’nterlina, sjöv., en för ankarets fällning
avsedd kätting.

Penthemi’meris, lat. (av gr. pe’nte, fem,
kemi’, halv, och me’ros, del), metr., den i
en hexameter förekommande cesuren;
den genom densamma avskurna versleden
(fem halva versfötter).

Penthesi’leia (lat. PenthesiWa), gr. sag.,
amasonernas drottning, som av Achilleus
dödades utanför Tröja; astr., en av
småplaneterna.

Penthe’vs (lat. Pe’ntheus), gr. sag., konung
av Thebe, motståndare till Dionysoskulten,
blev söndersliten av backantinnor.

Pentime’nt (ital. pentime’nto), märken efter
i en målning 1. d. vidtagna ändringar.

Pento’ser, kem., ett slags sockerarter med
fem kolatomer.

Pentosa’ner, kem., kolhydrat, sammansatta
av pentoser, ingå i cellväggarna i äldre
växtdelar, såsom ved, halm och kli.

Pentosuri’, med., uppträdande av pentoser i
människans urin.

Pe’ntry (av eng. pantry, skafferi, av lat.
pa’nis, bröd), kokvrå. Se Penteri.

Penu’ltima, lat. (av pæ’ne, nära, och u’ltima,
den sista), näst sista stavelsen i ett ord.

Penu’mbra (av lat. pæ’ne, nära, och u’mhra,
skugga), halvskugga; astr., halvskugga;
grå kant, som omger det inre, mörkare
partiet i en solfläck.

Pénurie, fr. (1. -yri’; lat. penu’ria),
tryckande fattigdom, ytterligt armod.

Peo’n, se Paion.

Peo’n, sp., daglönare; underbetalt daglönare
i spanska Amerika. — Peonage (1.
peå-na’sj), slaveriartat arbete, som peonerna
hållas i på godsen för att avbetala skulder,
ärftliga från far till son och ådragna på
grund av för låg avlöning.

People, eng. (1. pi’pöl), folk, nation. —
— People^s charter (1. pi’pöls tja’rtör),
folkets karta. Se vid. Chartism,. — People^s
palace (1. - pa’llös), folkets palats,
benämning på i London o. a. storstäder
upprättade, storartade billighets- 1.
gratis-etablissemang med tillfälle till
förlustelser, sällskapsliv och undervisning för
arbetarbefolkningen.

Pepa’sticum, pl. Pepa’stica, gr., med.,
mog-nadsbefrämjande läkemedel.

Peperi’n 1. Peperfno, geoL, ett slags
gröngrå tuff sten, som av de gamla romarna
brukades till byggnader.

Pepero’mia, bot., artrikt tropiskt växtsläkte
av fam. Pipera’ceæ. Flera arter odlas som
prydnadsväxter.

Pépinière, fr. (1. -iä’r; av pépin, kärna),
trädskola; fig., plantskola,
bildningsanstalt; förr i Berlin en skola för
fältläkare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free