Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pert—Pessar
1019
Pert, se Pärt,
Perte, fr. (L pärt), förlust, skada; handelst.,
avdrag, indragningskostnader; den
förlust, som en remittent måste vidkännas,
när han vid en utländsk växelremissa icke
kan insända sina penningar utan under
pari.
Pertinacite’t, se under följ. ord.
Pe’rtinax, lat., envis, hårdnackad, —
Pertina-cite’t, envishet, halsstarrighet.
Pertine^ns (lat. peWtinens, av perti’nere,
höra till), tillhörighet, tillhörande. —
Pertine’nt, hörande till saken; behörig,
passande, lämplig. — Pertine’ntier (lat.
pertine’ntia), pl., tillbehör, mindre
jorddelar, som tillhöra en större egendom. —
Cum pertiiie’ntiis, med tillbehör.
Perti’t, miner., intim sammanväxning mellan
kali- och natronfältspat i kalifältspatens
form. Ett mineral, där natronfältspaten
överväger och bestämmer formen, kallas
antipertitiskt.
Pertone’rad (av lat. per, genom, och tona’re,
dundra), tonande (om språkljud).
Per tot discri’mina rerum, lat., "genom så
många faror’\ (Vergilius.) Jfr Per varios
casus.
Perturbe’ra (lat. pertuTha’re) ^ förvirra,
bringa i oordning; oroa. — Perturbatio’n,
förvirring, omvälvning; sinnesrörelse, oro;
astr., avvikelse i planeternas elliptiska
bana; fys., oregelbundenhet i
jordmagnetismen.
Per tu’rnum, lat., i tur.
Pertu’ssis, lat., med., kikhosta. — Pertussfn,
farm., starkt sötat extrakt på timjan.
Hostlindrande.
Peru’balsam, farm., Ba’lsamum peruvia’num,
fås av det till fam. Papiliona’ceæ hörande
trädet Myro’xylon Pere’iræ i
Centralamerika och på Ceylon. Brukas mot
lungkatarr och skabb.
Peru’k (fr. perruque, ital. parrucca, sp.
pe-luca, av lat. pilus, hår), huvudbeteckning
av löshår. — Perukstil, konsth.,
överlastad, urartad barockstil (från slutet av
1600- till början av 1700-t.). —
Perukstock, redskap, å vilket peruker
förfärdigas; tjockskalle, person med
gammalmodiga åsikter.
Peru’ka’pan, zooL, se Hamadryader.
Per u’ltimo, ital., på sista dagen i månaden.
Peru’n, slav. myt., åskans gud.
Per unanfmia (vo’ta), lat., enstämmigt, med
en röst.
Peru’rata’nia, se Rataniarot.
Peru’si’lver, försilvrat nysilver.
Peruvienne, fr. (1. päryviä’nn), ett slags
blommigt sidentyg.
Pervage’ra (lat. pervaga’ri), genomströva.
Per va’rios ca’sus, per tot discrfmina re’rum,
lat., genom skiftande äventyr, genom så
många faror, ("^neiden" av Virgilius.)
Perwenetz, ryskt mansnamn, den förstfödde.
Perve’rs, Perversite’t m. fl., se under följ.
ord.
Perverte’ra (lat. perve’rtere), förvända,
förvrida, förleda. — Perve’rs (lat.
perve’r-sus), förvänd, abnorm; med., sjukligt
förvänd (om en drift). — Perversio’ii,
för-värring, försämring. — Perversite’t (lat.
perveWsitas), förvändhet, abnormitet;
vrånghet, ondska, sedefördärv; med.,
abnormt läge av organ; sjuklighet,
förvändhet hos en drift.
Pervestige’ra (lat. pervestiga’re),
genomströva, genomforska. — Perv€stigatio’n,
genomsökande, uppspårande.
Per vi’as natura’lis, lat., med., på naturliga
vägar.
Pervigi’lier (lat. pervigi’liæ, av pervigi’lium,
eg. nattvak), nattliga fester, som av de
gamla romarna firades till Ceres’, Venus’
1. någon annan gudoms ära. — Pervigi’1,
sömnlös. — Pervigi’lium, med.,
sömnlöshet.
Pervolve’ra (lat. pervo’lvere), genombläddra,
undersöka; grundligt studera.
Per vo’stro, ital., handelst., för er och eder
räkning.
Per vo’ta majo’ra, lat., genom övervägande
röstantal.
Pervulge’ra (lat. pervulga’re, av viClgus,
allmänhet, pöbel), göra allmänt bekant,
utsprida. — Pervulgatio’ii, utspridande,
kungörande.
Pes, pl. Pe’des, lat., fot; metr., versfot. —
P. equi’nus, med., hästfot, klumpfot. —
P. excava’tus, hålfot. — P. pla’nus
plattfot. — P. va’lgus, höggradig plattfot. —
P. va’rus, klumpfot.
Pesa’d (fr. pesade), ridk., stegring.
Pesa’nte, ital, tonk., tungt, långsamt, med
värdighet.
Pesato’ri, ital. (av pesa’re, väga),
vågpenningar.
Pe’schelrör, ett slags svartlackerade,
elektriska isoleringsrör.
Pescherä’er, eldsländare, infödingar i
Eldslandet.
Peschitto, syr., eg. den trogna, ordagranna;
benämning på den äldsta syriska
bibelöversättningen.
Pese’ta, sp., den spanska myntenheten = 100
centimos = 1 franc (se d. o.). Jfr Peso, sp.
Pesjerä’er, se Pescheräer.
Pesji’tto, se Peschitto.
Pe’so, ital., handelst., tyngd, vikt. — P.
gro’sso, tung 1. svår vikt. — P. sottfle,
lätt vikt.
Pe’so, sp., vikt, stycke; även = Peso du’ro,
Peso fuerte, Du’ro 1. Pia’ster, spanskt
silvermynt = 5 pesetas (se Peseta);
myntenhet i vissa av Amerikas stater =
ungefär 5 francs (se Franc).
Pessa’r, Pessa’rium, lat., med., livmoderring,
apparat, som avser att kvarhålla
livmodern i dess riktiga läge 1. dit återföra
densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
