Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Peucedanum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1022
Peucedanum—Phallus
Peuce’danum, hot.y växtsläkte, tillhörande
fam. UmhelWferæ. — P. oreoseli’num,
backsilja, och P. palustre, mossrot, ha
förr varit använda i medicinen.
Peuci’ner, forngermansk folkstam.
Pe’umus, bot., se Monimiaceæ.
Peuple, fr. (1. pöppl), folk; befolkning. —
Peuple frangais, peuple des braves (1.
-frangsä’, - dä bravv), franska folk, de
tappres folk, begynnelseorden till
Parishymnen (se Parisienne). — Tout pour le
peuple, rien par le peuple (Z. to por lö -,
riäng - lö -), allt för folket, intet genom
folket, yttrande, som tillskrives den
franske kejsaren Napoleon I. — Peuplera (Z.
pöple’ra; fr. peupler), befolka.
Peutingerska kartan {lat. Tabula [-peutinge-riana]f-] {+peutinge-
riana]f+} en från 1200-t. stammande kopia
från Agrippas karta över militärvägarna
i Västromerska riket. Har tillhört tyske
humanisten Konrad Peutinger, varav
namnet. Nu i Wien.
Pewter, eng. {1. pju’tör), benämning på flera
slags legeringar, den bästa av tenn och
något koppar.
p. ex., förk. för fr. par exemple, till exempel.
Pe’xis, gr. (av pegny’nai, göra styv, hård),
med., ystning, löpning (om blod, vätskor
o. s. v.).
p. expr., förk. för lat. per expressum, med
ilbud 1. extra bud.
Peyerska körtlarna, anat., i tunntarmarnas
slemhinna befintliga lymfkörtlar.
Peyo’te, Peyo’tl, se Mejical.
Pezi’za, bot., bägar- 1. skålsvamp. De större
arterna, t. ex. P. ono’tica, haröra, äro
ätliga.
Pe’zza, ital. (fr. pièce), stycke, bit. — Pe’zzo,
stycke; stund. — P. di do’nna, en duktig
kvinnsperson. — P. d’uo’mo, en storväxt
karl.
pf, förk. för ital. piü forte, poco forte (se
d. o.).
p. f., förk. för fr. pour féliciter, för att
lyckönska.
P. f. a. f., förk. för lat. Pa’stor fi’dus
anima’-rum fide’lium, de trogna själarnas trogna
herde.
Pfaffengasse, ty., "prästgatan’’, äldre
geografisk benämning på den av biskopsstift
och kyrkliga områden överfyllda vänstra
Rhenstranden mellan Chur och Köln.
Pfa’lz (lat. pala’tium pu’bliciim), urspr.
slott, palats; särskilt benämning på
hovborgarna i Tyskland, på vilka kejsaren
omväxlande uppehöll sig för att skipa
rätt; det till dessa borgar hörande
området; den därstädes upprättade domstolen.
— Pfalzgreve (ty. Pfalzgraf, lat. co’mes
pala’tii), urspr., en hög ämbetsman vid det
frankiska hovet; sedermera den tyske
kejsarens hovdomare; förvaltare av
pfalzerna (kronans gods); slutligen blott
en titel. — Pfalziska katekesen == Heidel- ^
bergkatekesen (se d. o.). m
Pfe’nnig, tyskt skiljemynt = 0,01 Mark.
Pfiffig, ty., fiffig, knepig.
P. F. S. S., förk. för lat. Pater, Filius,
Spi-ritus sanctus. Fadern, Sonen och den
Helige ande.
Pfund, ty., skålpund.
p. f. v., förk. för fr. pour faire visite, för att
göra besök.
Ph-. De med f-ljud börjande ord, som ej
återfinnas under Ph-, torde sökas under F.
Phace’lia, bot., prydnadsväxtsläkte från
Kalifornien av fam. Hydrophylla’ ceæ.
Blommor ljusblå i klasar. — Ph.
tanaceti-fo’lia, facelia, har parbladiga blad. Odlas
som foder åt bin. Stundom förvildad.
Phædra (1. fe’dra), astr., en av
småplaneterna; gr. myt., se Faidra.
Phænoty’pisk, som företer såväl de rent
ärftliga som de förvärvade karaktärerna.
Phæo (1. fe’å), astr., en av småplaneterna.
Phæophy’ceæ, bot., brunalger.
Pha’et, astr., stjärna i stjärnbilden Columba
på s. hemisfären.
Pha’eton, gr. myt., se Faéton. — Phaeton,
fr. (1. faetå’ng), öppen, lätt, tvåhjulig
vagn.
Phaetu’sa, astr., en av småplaneterna.
Phagæ’na, lat. (gr. fa’gaina, av fage’in, äta),
med., onaturlig hunger; överdriven
matlust.
Phagedæ’na, lat. (gr. fage’daina), med.,
fortskridande, stinkande vävnadsbrand. —
Ph. profu’nda, djupgående stinkbrand.
Phagocy’ter, se Fagocyter.
Phagofobi’, med., fruktan för att svälja.
Phaki’t, med., ögonlinsinflammation. —
Phakoce’le, med., linsbråck.
Phakoli’t, miner., ett slags zeolit (se
Zeo-liter).
Phala’cra, se Falakra.
Phalange, fr. (1. falla’ngsj), falang (se d. o.
och Fourierism).
Phalà’nger, anat., finger- 1. tåleder. —
Phalangft, fingerledinflammation.
Phalanstère, fr. (1. falangstä’r), falangstèr.
Se Fourierism.
Pha’lanx, se Falang.
Phala’rika, gr., brandfackla, eldbrand.
Pha’laris, bot., växtsläkte tillhörande fam.
Grami’neæ. — Ph. arundina’cea (syn.
Thy-phoides, Baldinge’ra), rörflen. — Ph.
cana-rie’nsis, kanariegräs. Lämnar fågelfrö,
"kanariefrö".
Phalari’smus (efter tyrannen Pha’laris, som
regerade i Agrigent på Sicilien i 6:e årh.
f. Kr.), grym, tyrannisk regering.
Phalaro’pus, zool., simsnäppor.
Phalli’tis, gr., med., inflammation i
manslemmen. — Phallokampsis, onaturlig
krök-ning av nämnda lem. — Phallokarcino’ma,
kräfta i denna kroppsdel. — Phallorragi’,
blodflytning ur densamma.
Pha’llus, lat., 1. Fallo’s, gr., anat.,
manslemmen; en avbildning av densamma, vilken
av flera forntida folkslag, bl. a. grekerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
