Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Phthora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Phthora—Piangendo
1025
sot i följd av moderpassion. —
Phthisio-logi’ (av gr. lo’g os y lära), läran om tvinsot.
— Phthisiopneumoni’, inflammatorisk
lungsot med varbildning. —■ Phthi’sisk,
som har avseende på tvinsot. —
Phthi-siuri’, sockersjuka.
Phtho’ra, gr. (av fthe’irein, fördärva,
förstöra), fördärv, förstörelse, ödeläggelse.
— Phtho’ricum {gr. fthoriko’n), med.,
fosterfördrivande medel.
Phu’lwara, fröna av Ba’ssia hutyra’cea. Se
Fulvasmör.
Phu’lvasmör, se Fulvasmör.
Phu’rud, astr., stjärna i Stora Hunden.
Phycft (av gr. fy’kos, sjötång), paleont.,
förstenad sjötång.
Phycomyce’tes, bot., algsvampar
(vattensvampar) .
Phygantropi’, se Fygantropi.
Phyge’thlon, gr., med., inflammatorisk
hud-svulst; även ett rosartat hudutslag.
Phy’lax, se Fylax.
Phylla’nthum, lat. (av gr. fy’Hon, hlad, och
a’nthos, blomma), hot., bladblommande,
d. v. s. med groddknoppar. —
Phyllo’phi-lus, lat. (av gr. fi’los, vän), bot.,
löv-älskande.
Phylla’nthus, bot., artrikt tropiskt träd-,
busk- och örtsläkte av fam. Euphorhia’ceæ.
— Ph. e’mblica, bär på garvämnerika
frukter, myrobalaner. Fröna ätliga.
Phy’llis, kvinnonamn (av gr. fy’llon, blad),
mycket brukat i herdedikter; astr., en av
småplaneterna; gr. myt., en
konungadotter, som, då hon av sorg över sin älskades
bortfärd berövat sig livet, av gudarna
förvandlades till ett mandelträd.
Phylloca’ctus, bot., kaktussläkte med många
odlade varieteter och hybrider. Blomma
ofta doftande. Frukterna välsmakande.
Phyllo’doce coeru’lea, bot., lappljung,
fjällljung, dvärgbuske, tillhörande fam.
Eri-ca’ceæ. Allmän hedmarks- och fjällväxt.
Phyllopo’da, zool., bladfotingar, en ordning
av de lägsta kräftdjuren.
Phyllo’pteryx e’ques, zool., se Alg fisk.
Phyllosco’pus, zool., lövsångarsläktet.
Phyllosta’chys, bot., ett buskartat
bambu-grässläkte i Östasien. Användes bl. a. till
käppar (pepper canes).
Phyllostomati’dæ, zool., bladnäsor 1.
vampy-rer, en familj fladdermöss i tropiska
Amerika.
Phyllo’xera, gr. (av fy’Hon, blad, och xero’s,
torr), zool., ett bladlössläkte, vars art, P.
vasta’trix, vinlusen, hemmahörande i
Amerika, genom att angripa
vinstockarnas rötter i hög grad skadat vinodlingen
i s. Europa, särskilt i Frankrike.
Phy’ma, med., svulst.
Physago’ga, gr., pL, med., väderdrivande
medel.
Phy’salis, gr., med., blåsa, vattenblåsa.
Physa’lis peruvia’na, bot., se Ananaskörsbär.
Physe’ma 1. Physe’sis, gr., med.,
uppblåsthet, upp svälldhet, trumsjuka.
Physe’ter macroce’phalus, se Cetaceum.
Physia’ter, gr., naturläkare, en läkare, som
överlämnar botandet åt naturen. —
Phy-siatri’, naturläkekraft.
Physio’logus (lat., "den naturkunnige"), en
under medeltiden mycket använd
allegorisk naturalhistoria.
Physocaly’mna scabe’rrimum, bot., tropiskt,
sydamerikanskt träd, vars hårda och
tunga, i konstsnickeriet högt skattade ved
utgör det äkta 1. brasilianska rosenträet.
Physocoeli’, gr., med., väderstinnhet. —
Phy-so’des = Emphysem (se d. o.); bot,
blåslik. — Physome’tra, väderspänningar i
livmodem. — Physo’ncus, vädersvulst. —
Physospa’smus, kramp, förorsakad av
väderspänningar. — Physotho’’rax,
vädersvulst i bröstet.
Physostigma, se Kalabarbönor.
Phyte’lephas, se Elfenbenspalmen.
Pliyte’uma, bot., blåblommigt växtsläkte av
fam. Campanula’ceæ. Flera arter odlade
som prydnadsväxter. En inhemsk. — Ph.
ni’grum, blårapunkel, här och där på
myr-länt ängsmark. — Ph. spica’tum, rapunkel,
odlad, då och då förvildad.
Phytolacca’ceæ, bot., tropisk växtfamilj, av
vilken ett fåtal arter ha användning.
Släktet Phytola’cca har bär (Bacca
Phyto-la’ccæ), som användas till färgning.
Phyto’phtora infe’stans, bot., svampart, som
förorsakar potatissjukan.
Phytoterapi’, gr., växtläkekonst. —
Phyto-topi’, konsten att förädla och mångfaldiga
växter. — Phytotrofi’, växternas näring.
—• Phyturgi’, växtodlingskonst.
Pi, 77, TT, den grekiska bokstav, som
motsvarar vårt p; mat., det tal (3,14159...),
som uttrycker förhållandet mellan en
cirkels periferi och dess diameter.
Pi’a ca’usa, se under Pius.
Piacere, ital. {1. piatje’re), behag,
gottfin-nande.
Piacevole, ital. (1. piatjeVåle), tonk., efter
behag.
Pi’a co’rpora, pl. av Pium corporum (se d. o.).
Pia’culum, lat. (av pia’re, försona),
försoningsoffer.
Pi’a deside’ria, se under Desiderium.
Pi’æ memo’riæ, se under Memoria.
Pia’ff (fr. piaffe, prål, ståt), ridk., trav på
stället. — Piaffe’ra, utföra piaff; otåligt
stampa; under gående lyfta framfötterna
så högt som möjligt och plötsligt med
kraft sätta ned dem på samma plats.
Pi’a fra’us, se under Fraus.
Pi’a ma’ter, lat., eg. den fromma modern;
anat., mjuka hjärnhinnan.
Pia’n, sp., med., en företrädesvis i Afrika
samt på stora Sundaöarna och Antillerna
förekommande hudsjukdom.
Piangendo 1. Piangevolme’nte (1. -dje’ndå,
-djevåll-), ital., tonk., klagande*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
