Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pianino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1026
Pianino—Pict.
Piani’no, ital., tonk., ett mindre,
upprätt-stående pianoforte.
Piani’ssimo, Pianist, se under följ. ord.
Pia’no, ital., tonk., sakta, svagt; pianoforte,
fortepiano, hammarklaver, ett
tangentinstrument, vars strängar anslås genom
hammare. Se vid. Flygel, Pianino och
Taffel. — Piano éolien, fr. (1. pianå’
eå-liä’ng), dets. som anemokord (se d. o.). —
Piani’ssimo, mycket svagt. — Piani’st,
pianospelare. — Piani’stisk, som har
avseende på pianofortets klang 1. spelteknik.
— Pianoforte, se Piano. — Piano’la,
självspelande piano. — Pianopedal, se Pedal.
Piari’ster 1. Pia’rer {lat. Pa’tres pia’rum
schoWrum, de fromma skolornas fäder),
en i början av 17:e årh. i Rom stiftad
katolsk munkorden, vars medlemmar
kostnadsfritt undervisade fattiga och
föräldralösa barn.
Piassa’bapalmen, bot., Atta’lea funijera, i
Brasilien, har frukter, coquillanötter, som
lämna en värderad olja och vilkas
stenhårda skal förarbetas till knappar,
rad-bandskulor m. m. Av bladslidsfibrerna,
piassava 1. paragräs, tillverkas tåg,
kvastar och borstar.
Piassa’va 1. PiassaVe, se föreg. ord.
Piaster {ital piastra, av mlat. plastra,
metallplåt), spanskt silvermynt, peso (se
d. o.); även turkiskt silvermynt = 16 öre.
Piasterna, polsk regentätt (800—1300-t.).
Pi’astärkelse, se Arrowrotstärkelse.
Piatio’n, lat., försoning.
Pia’tti, ital, tonk., tallrikar,
musikinstrument i form av skålformigt urholkade
metallskivor.
Pia’zza, ital. (av lat. pla’tea, gata), offentlig
plats, torg; bred gata. — Piaze’tta, litet
torg.
Pibroch, skotsk. {1. päjbråck 1. pi’bråck; av
gael. piob, säckpipa), tonk., högskottarnas
säckpipa; på denna utförd krigsmusik.
Pic, se Pico.
Pi’ca, lat., zooL, skatsläktet; med., den
lystnad efter vissa till föda otjänliga ämnen,
som stundom förefinnes hos havande
kvinnor och av bleksot lidande flickor.
Picaca {1. pitja’ka), ondartade demoner (enl.
indisk folktro).
Pica’ceus, lat. (av pix, beck), hot.,
beck-färgad.
Picacho, sp. {1. pika’ttjå), bergspets. Jfr Pico.
Picado’r, sp. (av pica’r, sticka, reta), vid de
spanska tjurfäktningarna en
lansbeväp-nad ryttare, som har till uppgift att reta
tjuren.
Pica’rder (troligen förvrängning av
heghar-der [i betydelsen kättare]), en i Böhmen
och Mähren på 1400-t. uppträdande
ada-mitisk sekt. Se vid. Adamiter.
Picardie (/. -di’), en fransk vinsort.
Picare’skroman 1. Pica’risk roman, se
Pika-reskroman.
Pica’ro, sp., odåga, skälm, spetsbov,
landsvägsriddare.
Piccadilly {1. pi’kködilli), en av Londons
förnämsta gator, från Haymarket till Hy de
park.
Picco, se Pico.
Piccolaflöjt, se under Piccolo.
Piccoli’ni, ital, små oliver.
Pi’ccolo, ital., liten; tonk., piccolaflöjt (se
följ. ord); gosse, som passar upp (på
hotell). — Piccolaflöjt, Flauto piccolo 1.
Piccolo, liten flöjt (en oktav högre än den
vanliga), oktavflöjt. — Vioii’no piccolo,
halvstor fiol.
Pice, se Pie.
Pi’cea, bot., växtsläkte tillhörande underfam.
Abieta’ceæ av fam. Conijeræ. — P. a’bies
1. P. exce’lsa (syn. Pi’nus abies, Pinus
excelsa), gran. Vårt viktigaste skogsträd.
— P. canade’nsis, vitgran. — P. vimina’lis,
häng- 1. slokgran. — P. virga’ta, ormgran,
en varietet med få grenar och långa, enkla
kvistar.
Picei’n, kem., en glykosid, som förekommer i
granbarr.
Pi’cidæ, zool., hackspettar.
Pickelhuva {ty. Pickelhauhe), krigsk., kask
1. hjälm med uppstående spets.
Pickelhäring {ty. Pickelhering, holl.
pickel-heering, eng. pickleherring), eg.
spicke-sill; gycklare, narr, hanswurst (se d. o.);
namn på en komisk figur i 1600- och
1700-t:s folkdrama.
Pickles, eng. {1. pi^cköls), försvenskat
Pi’c-kels, se Mixed Pickels.
Picknick {eng. picnic, fr. piquenique; av
okänd härledning), utflykt 1. annan
lustbarhet (vanligen i det fria och
åstadkommen genom sammanskott av deltagarna).
Pickolaflöjt, se under Piccolo.
Pi’ckpocket, pl. Pi’ckpockets, eng. (av pick,
plocka, samla, snatta, och pocket, ficka),
ficktjuv.
Pickwick club, eng. {1. pi’ckoick klöbb),
Pick-wickklubben, förk. titel på en ryktbar
humoristisk roman av den engelske
författaren Charles Dickens.
Pico, sp., Pic, fr., Pi’cco, ital, bergspets;
högt, spetsigt berg.
Pico t, fr. {1. -kå’), öglor, som kanta formarna
på sydda spetsar; liten kantornering i
allm.
Picpusföreningen {1. pickpy^ss-), en 1805
stiftad fransk kongregation med syfte att
utbreda den katolska läran.
Picra’mma, bot., se Tariri.
Picro’sma, bot., trädsläkte i varma länder
med mycket bitter bark och ved. Se
Kvas-sia.
Picris, bot, växtsläkte av fam. Compo’sitæ.
En inhemsk art, andra tillfälligt inkomna.
— P. hieracioi’des, bittermjölke,
gulblom-mig torrvallsväxt.
Pict., förk. för lat. pictus, målad 1. ritad av.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
