- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1027

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pictor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pictor—Pik

1027

Pi’ctor, astr., Målaren, stjärnbild på s.
hemi sfären.

Pi’ctus, lat., målad, målad 1. ritad av.

Picu’mnus, se Pilumnus.

Pi’cus, rom. myt., en skogsgud, fader till
Faunus (se Faun).

Pfcus, zool., gröngölingar.

Pidgin-engelska {1. pi’djin-; kinesisk
förvrängning av eng. husiness, affärer), en
engelsk-kinesisk munart, som talas i
Ostasiens sjöstäder.

Pie (1. päj), pl. Pice (Z. päjs), ett indiskt
kopparmynt = 12 anna — ungefär 0,9.

Pièce, fr. (1. piä’s), pjäs (se d. o.). — P. de
circonstance {1. - dö sirkångsta’ngs), för
scenen skrivet tillfällighetsstycke. — P. de
résistance (/. - dö resista’ngs), eg. stycke,
som gör motstånd; huvudrätten vid en
måltid; fig., det väsentligaste; det, som å
en utställning, en teaterföreställning 1. d.
ådrager sig största uppmärksamheten;
"räddningsplanka".

Pied, fr. {1. pie’), fot; även ett äldre franskt
längdmått av växlande storlek.

Pied de bæuf, fr. {1. pie’ dö böff), eg. oxfot;
bot., läckra rörsoppen, BoWtus edu’lis.

Piedesta’l (fr. piedestal), Pjedestal, fotställ
(under en stod, en pelare, en vas etc.). Jfr
Postament.

Piemoiite’siska rasen, gulfärgad,
köttprodu-cerande italiensk nötboskap.

Piemontft = Manganepidot (se d. o.).

Pie’no, ital. (av lat. pWnus, full), tonk., full,
fullständig, fullstämmig. — Co’ro pieno,
full kör, blandad kör (både mans- och
kvinnoröster). — Pieno o’rgano 1. Organo
pieno, fullt verk, med orgelverkets alla
stämmor. —■ A voce pieno (1. -vå’tje-),
med full röst.

Pie’ridæ, zooL, en fjärilsfamilj, vitvingar.

Pieri’der, gr. myt., binamn på muserna, efter
landskapet Pieria i Makedonien, som
sades hava varit deras urspr. hemvist. —
Pie’riska gudinnor, pieriderna (se föreg.
ord).

Pie’ro, italienskt mansnamn = Peter, Petrus
(se d. o.).

Pierre, fr. {1. piä’r), sten; även den franska
formen för namnet Peter, Petrus (se d. o.).

Pierre’tta, astr., en av småplaneterna.

Pierrette, se följ. ord.

Pierrot, fr. (1. pierrå’; dimin. av Pierre,
Peter), löjlig och dum figur i den franska
pantomimen. Motsvarar den kvinnliga
masken Pierrette {1. -rätt).

Pietà, ital., fromhet, barmhärtighet; konstt.,
inom den bildande konsten framställning
av Jungfru Maria, sörjande vid
Frälsarens lik; framför andra berömd är
Michel-angelos Pietà i Peterskyrkan i Rom.

Pie’tas, lat., plikttrohet; fromhet,
gudsfruktan; föräldra-, barna-, syskon- 1.
fosterlandskärlek.

Piete’t (av lat. pietas, se d. o.), eg. fromhet;
vördnadsfull tillgivenhet 1. tacksamhet

(för 1. mot föräldrar, välgörare,
traditioner o. s. v.), hänsynsfullhet,
samvets-grannhet, aktsamhet. Jfr Impietet.

Pieti’sm (av lat. pietas, fromhet), en religiös
riktning, vilken betraktar
människonaturen såsom fördärvad och allt gott, som
uträttas av människorna, blott som verk av
omedelbar gudomlig nåd, på samma gång
den ensidigt betonar vikten av fromhet
och rent liv. — Pieti’st, anhängare av
pie-tismen; sjukligt religiös person. —
Pietistisk, som tillhör 1. har avseende på
pietismen.

Piéton, fr. (1. pietå’ng), fotgängare.

Pieto’so, ital., tonk., andäktigt, högtidligt.

Pieuvre, fr. (1. piöVr), bläckfisk.

Pie’zoelektricitet (av gr. pie’zein, trycka), av
tryck uppstående elektricitet.

Pie’zometer (av gr. pie’zein, trycka, och
me’-tron, mått), fys., instrument för mätning
av vätskors sammantrycklighet.

Piffera, Piffera’ri, se följ. ord.

Pi’ffero, Pi’ifera, ital., pipa, skalmeja. —
Piffera’ri, pL, skalmej- 1. säckpipblåsare;
särskilt abruzziska herdar, som under
ad-ventstiden sjunga och musicera framför
madonnabilderna i Rom.

Pigeon, fr. (1. pisjå’ng), duva; ett slags
äpplen; ett slags franskt papper; en dans.
Pigeon-engelska, felaktig form för
Pidgin-engelska (se d. o.). — Pigeonnier (1.
pisjånnie’), duvslag.

Piggfrö, hot., se Lappula.

Pigghaj, zool., se Squalus.

Pigghajar, zool., se Spinacidæ.

Piggrör, bot., en art Calamagrostis (se d. o.).

Piggsvin, zool, en familj gnagare,
Hystri’-cidæ.

Piggtistel, bot., se Carduus.

Piggvar, zool., se Bothus.

Pigme’nt (lat. pigme’ntum, av pi’ngere,
måla), färgämne, särskilt sådant, som
förekommer inom djurorganismen, t. ex. i
huden och håret. — Pigmente’ra, färga. —
Pigmenttryck, ett fotografiskt
kopierings-förfarande. — Pigme’ntum ca’rmini, tekn.,
karmin 1. karminsyra, färgämnet i
konsjo-nell. —.Pigmentum i’ndicum = Indigo (se
d. o.).

Pignon à redans, fr. (1. pinjå’ng a reda’ng),
trappgavel (se d. o.).

Pignoratio’n (av lat. pignus, pl. pignora,
pant), pantsättning; panttagning. —
Pig-nora’tor, pantsättare; panttagare. —
Pig-nore’ra, pantsätta; taga i pant.

Pignus, lat., pant, underpant; panträtt. —
Pignus amo’ris, kärlekspant.

Pihli’t, miner., ett slags glimmer.

Pi’is ma’nibus, lat., åt den fromme
hädan-gångne (i inskrifter).

Pik (nygr. pike), nygrekiskt längdmått =
1 m.; (fr. pic, sp. och port. pico, eng. peak),
hög, spetsig bergstopp.

Pik (fr. pique), krig sk., gammalt spjut med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free