- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1029

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pilulifera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pilulifera—Ping-pong

1029

aloepiller. — P. a’loes croca’tæ, aloepiller
med saffran. — P. ammom’aci theba’icæ,
ammoniakpiller med opium. — P. asia’ticæ,
arsenikpiller. — P. Blanca’rdi = Pilulæ
jodeti ferrosi (se nedan). — P. Bla’udii =
Blauds piller (se d. o.). — P. chlore’ti
hydrargy’rici, frätande
kvicksilverklorid-piller, sublimatpiller. — P. colycy’nthidum
compo’sitæ, kolokvintpiller, laxerpiller. —
P. ferra’tæ = Blauds piller (se d. o.). —
P. foeti’dæ succina’tæ, sammansatta
dy-velsträckpiller. — P. gu’ttæ aloe’ticæ,
gummiguttapiller med aloe. — P.
hydra’r-gyri, kvicksilverpilier. — P. jode’ti ferro’si,
järnjodurpiller. — P. my’rrhæ ferra’tæ,
myrrhapiller med järn. — P. sapo’nis,
tvålpiller. — P. sty’racis theba’icæ,
styrax-piller med opium.

Piluli’fera (se Pilulæ), hot., pillerbärande.

Pi’lum, lat., krigsk., ett romerskt kastspjut.

Pilu’mnus, rom. myt., en havsgud 1. semon,
som lärde landsbefolkningen stöta sönder
säden i mortel (Pilum). Hans broder var
Piciimnus, ’ som uppfunnit konsten att
gödsla åkrarna.

Pilört, hot., se Polygonum.

Pimeli’t (av gr. pime’le, fett, och Wthos,
sten), miner., fettsten, en stenart,
bestående av nickel, kiselsyra m. m.

Pime’nt (av pimienta, peppar), /arm.,
kryddpeppar, jamaikapeppar, de torkade bären
av Pime’nta officina’lis (syn. Euge’nia
pi-me’nta) i Västindien. — Pime’nta
ofifici-na’lis, västindiskt och centralamerikanskt
träd av fam. Myrtaceæ.

Pimperne’ll (ty. Bibernell) 1. Pimpine’lla,
bot., den förr som krydda i rött vin
brukade roten av den till fam. Rosa’ceæ
hörande växten Sahguiso’rha münor. Jfr
följ. ord.

Pimpine’lla, hot., växtsläkte, tillhörande fam.
Umhelli feræ. — P. ma’jor, lundanis. —
P. saxi’fraga, backanis, bockrot. Roten
oificinell {Radix pimpinella).

Pimpinellatinktur, se Tinctura Pimpinellæ.

PimpinelIifo’lia, lat. (av fo’lium, blad), hot.,
med blad som Pimpine’lla.

Pimpinellrosor, hot., se Rosa.

Pimplei’der, gr., pL, binamn på muserna,
efter den åt dem helgade källan Pimpleia
i landskapet Pieria.

Pimpsten 1. Pimsten (ty. Bimsstein, lat.
pu’-mex), geol., en porös, svampartad,
vulkanisk produkt, så lätt, att den flyter på
vatten. Brukas vid polering av träarbeten,
vid grövre oljemålningar, till radérpulver,
till cement, i förening med kalk o. s. v.

Pina’ceæ, hot., se Ahietaceæ.

Pinaflavo’1, Pinakro’m, Pinaverdo’1, kem.
fotogr., färgämnen, som användas vid
sen-sibilisering av pankromatiska plåtar.

Pina’kel (fr. pinade, lat. pinna’culum),
hyggn., fial (se d. o.).

Pinakoi’d, krist., ändyta, den yta i en kristall,

som går parallellt med två axlar och
vinkelrätt mot den tredje.

Pinakote’k (av gr. pi’nax, tavla, och the’ke,
förvaringsrum), tavelsamling,
tavelgalleri.

Piiiakro’m, se Pinaflavol.

Pinas, sp. (1. pi’njas), en tygsort av
ananas-hampa.

Pina’ss (fr. pinasse), sjöv., rodd- och
segelbåt, som hör till ett örlogsfartyg;
lårings-båt, liten slup.

Pina’stri, hot., växande på gran, tall (Pinus).

Pinatypi’ (av gr. pi’nax, tavla, och ty’pos,
avtryck), fotogr., ett fotografiskt
färg-kopieringsf örf ar ande.

Pinaverdo’1, se Pinaflavol.

Pincé, fr. (1. pängse’), to7ik., pizzicato (se
d. o.); mordent (se d. o.). — Instruments
à cordes pincées (1. ängstryma’ng ackå’rd
pängse’), pl., knäppinstrument, t. ex. luta,
harpa o. s. v.

Pincené 1. Pincenez, fr. (1. pängsne’; av
pince, kniptång, klämma, och nez, näsa),
eg. näsklämma; binockel (se d. o.).

Pincette, fr. (1. pängsä’tt; av pincer, knipa,
nypa), liten tång till att fasthålla små
föremål med. Brukas av anatomer,
kirurger m. fl. — Pince’ring, trädg., avknipning
av skott, särskilt på frukt- och spaljéträd.

Pinchbeck, eng. (1. pi’ntjbek; försv.:
pins-back), en av 90 delar koppar och 10 delar
zink bestående legering, som liknar guld.

Pi’ncius mons, den nordligaste av det gamla
Roms sju kullar, nu Monte Pincio.

Pinda’rer 1. Pinda’ris, förr beridna rövare i
brittiska Indien.

Pindarise’ra, imitera Pi’ndaros, den störste
forngrekiske lyrikern; även tala 1. skriva
högtravande. — Pinda’risk, liknande
Pin-daros; även högtravande, svulstig. —
Pin-dari’sm, imitation av Pindaros’ skrivsätt.

Pi’nden (lat. Pi’ndus, gr. Pi’ndos), ett åt
Apollon och muserna helgat berg i det
forna Grekland.

Pinea’l, anat., som rör tallkottkörteln.

Pine-apple-ale, eng. (1. päjn-äppl-äl), en med
ananasessens aromatiserad citronlimonad.

Pine’n, kem., en terpen i terpentinolja ur ett
stort antal barrträdskådor.

Pinerolorasen (1. -rå’lå-), gråfärgad
italiensk nötboskap, mest använd som
dragdjur.

Pine’ta, ital, barrträdsskog.

Pine’ti, lat., hot., växande i barrskog.

Pfneum, hot., gran-.

Pineytalg, hot., det utkokade fettet ur fröna
av VaWria i’ndica, tillhörande fam.
Dip-terocarpa’ceæ. Nyttjas till beredning av
ljus, tvål m. m.

Pinga’doträ, se Pyengaduträ.

Ping-lau, dets. som Arekanötter (se d. o.).

Ping-pong, spelt., bordstennis, lawntennis i
miniatyr, spelas på ett bord. Namnet
syftar på det ljud, som uppkommer, då bollen
träffas av racketen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free