- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1030

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pingst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1030

Pingst—Pipe

Pingst {ty. Pf ing sten, fr. pentecote, av gr.
pentekoste’, den femtionde [dagen efter
påsk]), en av de kristnas och judarnas
förnämsta religiösa fester, firad av de
förra till minne av den Helige andes
utgjutande, av de senare till erinran om
lagens utgivande på Sinai.

Pingstlilja, bot., se Narcissus.

Pingstros, bot., se Pæonia officinalis.

Pingue’do, lat. (av pi’nguis, fet), fetma;
med., överflödig fetma. — Pingui’cula,
fettbildning i ett öga.

Pinguicu’la, bot., tätört, insektätande
växtsläkte av fam. Lentibularia’ceæ. Användes
vid framställning av tätmjölk. — P.
al-pi’na, fjälltätört. — P. viilo’sa,
dvärgtätört, fjällväxt. — P. vulga’ris, tätört,
tämligen allmän på fuktig gräsmark.

Pi’nguis, bot., fet.

Pingvfnerna (av lat. pi’nguis, fet), zool.,
Aptenodytidæ, en å s. halvklotet levande,
till de gumpfotade simfåglarna hörande
familj, som utmärkes genom förkrympta
vingar och ofullkomliga fjädrar.

Pinheiro, bot., se Araucaria.

Pi’ni, bot., tall. — Pinito’rqua, bot., som
vrider (missbildar) tall.

Pinfcola, zool., tallbitsläktet.

Pi’nie 1. Pi’n3e, bot., Pi’nus pi’nea, ett i s.
Europa allmänt, med tallen besläktat träd,
vars frön, som även kallas pinier, äro
ätliga.

Pini’t, kem., ett starkt sockerhaltigt ämne,
som framställes ur ett i Kalifornien
växande barrträd, Pi’nus lambertia’na;
miner., ett vattenhaltigt lerjordssilikat.

Pinja (Z. pi’nja) = Ananashampa (se d. o.).
—• Pinjas = Ananaslärft (se d. o.).

Pi’nie, se Pinie.

Pink, eng. (fr. pinque), sjöv., ett som en
fregatt tacklat fartyg med smal akterstäv
och flat botten.

Pinkcolour, eng. {1. -kö’llör [hårt k]),
Pink-kulör, tekn., en vacker nejlikröd färg, som
nyttjas vid porslinsmålning.

Pinkoffi’n, tekn., en violett färg, som
framställes genom inverkan av överhettad
vattenånga på garancin.

Pinksalt, ty., ett dubbelsalt av tennklorid
och klorammonium. Nyttjas i färgerier.

Pinnatiffda, bot., parflikig. — Pinna’tum,
bot., med parvis ordnade (småax).

Pinnay-olja (1. pi’nnä-), dets. som
Takama-haka. Se Calophyllum.

Pinnipe’dia, lat., zool., säldjur.

Pinntorpafrun, en i folksägnen
förekommande omänskligt sträng och snål, efter sin
död spökande slottsfru, möjligen identisk
med Beata v. Yxkull, på 1600-t. slottsfru
på Eriksberg (förr Pinntorp).

Pinoli’n, kem., hartssprit, en lättflyktig olja.

Pinsback, se Pinchbeck.

Pinschern (eng. pincher [I. pi’ntjör]),
råtthunden.

Pint, eng. (1. päjnt), engelskt rymdmått
= 0,568 1.; amerikanskt rymdmått för
torra varor = 0,550 1., för flytande varor
= 0,473 1.

Pinta = Mal de los pintos (se d. o.).

Pinta’dos, sp., pl., ostindiska målade
bomullstyger.

Pi’nus, bot., växtsläkte av underfam.
Abie-ta’ceæ av fam. Coni’feræ. I Sverige en
inhemsk och ett flertal inplanterade arter,
vilka samtliga lämna ett värdefullt virke.
— P. a’bies, se Picea abies. — P. ce’mbra,
brödtall, cembratall, från Ryssland och
Alperna. Har ätliga frön av en liten nöts
storlek. — P. excelsa, se Picea abies. —
P. la’rix, se Larix decidua. — P. lappo’nica,
nordsvensk tall, en nordlig ras av vår
vanliga tall. — P. monta’na, dvärgtall,
planteras vid kusterna som flygsandbindare
och skyddsträd. — P. mugo, bergtall (ty.
Bergföhre), inplanterad från
Mellaneuropa. — P. ni gra, svarttall (ty.
Schwarz-föhre), inplanterad från Mellaneuropa. —
P. pi’cea, se Abies Alba. — P. pumi’lio,
knätall (ty. Legföhre). — P.
septentriona’-lis, sydsvensk ras av vår vanliga tall. —
P. silve’stris, tall, fur. Jfr P. lapponica och
septentrionalis. — P. stro^bus,
Weymouth-tall, inplanterad från Nordamerika. —
P. uligino’sa, högt träd från Mellaneuropas
bergstrakter.

Pinx., förk. för pinxit (se d. o.).

Pfnxit, lat., "har målat det" (tecknas på
tavlor efter konstnärens namn).

Pinzgauhästen = Noriska hästrasen (se
d. o.).

Pinzgaurasen, en i Tyrolen och Bayern
förekommande, till huvudfärgen gul
nötboskapsras.

Pi’o, italienskt mansnamn = Pius (se d. o.).

Pio’mbi, ital. (av lat. plu’mbum, bly), pl.,
blyplåtar, blytak; blykam.rarna
(beryktade statsfängelser) i Venedig.

Pio’n, se Pæonia.

Pioniär 1. Pionjär (fr. pionnier), krig sk.,
skansgrävare; i Tyskland till
ingenjörstrupperna hörande soldat; fig.,
föregångs-man, banbrytare.

Pio’phila ca’sei, lat., zool., ostflugan, hör till
de tvåvingade insekterna (Bi’ptera). Dess
larver kallas ostmaskar.

Piosko’p (av gr. pi’on, fet mjölk, och
sko-pe’in, se), mjölkprovare, ett instrument,
som bestämmer mjölkens värde efter dess
färg.

Pip, bot., den nedre, smala delen av en
sam-bladig blomkrona. Jfr Bräm.

Pipa, gammalt svenskt rymdmått för
flytande varor = 4,71 hl.; spanskt vinmått
= 4,35 hl.; spanskt oljemått = 4,33 hl.

Pipare, tonk., äldre benämning på träblåsare.

Pipdån, bot., se Galeopsis.

Pipe, eng. (1. päjp), engelskt vinmått =
5,724 hl.; nordamerikanskt rymdmått =
4,769 hl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free