- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1031

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Piper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Piper—Pistacier

1031

Pi’per, hot., farm., pepparrankan, ett till
fam. Pipera’ceæ hörande släkte av
klätter-buskar. Mest bekant är den å
Malabar-kusten inhemska Pi’per ni’grum, av vilken
fås svartpeppar (de omogna bären) och
vitpeppar (de mogna). — P. æthio’picum,
se Xylopia. — P. a’lbum, vitpeppar. —
P. hispa’mcum = Fruetus capsici (se d. o.).
—• Piperidfn, kem., en flyktig
ammoniak-bas, som fås genom destillation av piperin
med kalk. — Piperi’n, en kristallinisk
växtbas, som framställes ur peppar. —
Piper jamaice’nse, jamaikapeppar (se
Pi-ment). — P. lo’ngum, långpeppar, brukas
i djurmedicinen. — P. tu’rcicum = Fruetus
eapsiei (se d. o.).

Pipera’tus, bot., pepprad.

Piperazi’n, kem., dietylendiamin, vätska med
ammoniakalisk lukt, har användning som
urinsyrelösande medel.

Piperidi’n, kem., hexahydropyridin, bildar
med piperinsyra alkaloiden Piperi’n, som
förekommer i peppar.

Piperona’1 1. Heliotropi’n, kem., ett
välluktande ämne, som förekommer i den
flyktiga oljan hos Spiræa ulmaria (älggräs)
och användes i parfymindustrien.

Pipe’tt {fr. pipette, dimin., av pipe, pipa),
sugrör, stickhävert, ett glasrör, varmed
vätskor uppsugas och uppmätas.

Pipfloka, bot., se Pleurospermum.

Pipi’n 1. Pippi’n (lat. Pi’pinus), gammaltyskt
mansnamn, frankiskt furstenamn, blåsare,
flöjtspelare.

Pi^ntos, negrer, som lida av albinism.

Pipkrake, den isbildning, som uppstår i
fuktig ytjord vid omväxlande tö och frost.

Piplera, geoL, ljus, fet, plastisk lera, som i
stark eld förglasas och bränner sig vit.

Pippi’n, se Pipin.

Pi’pping {holl. pipping, pupping), namn på
ett slags välsmakande äpplen.

Pipistre’llus, zool, tjockörade
fladdermussläktet av däggdjursordn. Chiro’ptera (se
d. o.). Svenska arter äro: P. nathu’sii,
Nathusius’ läderlapp (Skåne). — P.
nils-so’ni, nordiska fladdermusen. — P.
no’c-tula, se Nyetalus. — P. pipistre’llus,
dvärgfladdermusen.

Piplärkor, zool., se Anthus.

Pipranka, bot., se Aristoloehia.

Piprör, bot., se Calamagrostis.

Pipstäkra, bot., se (Enanthe.

Piqué, fr. (1. pike’), se Piké.

Piquet, fr. (1. pikä’), se Piket.

Piqueur, fr. (L -kö’r [hårt k]), pikör,
ridande jägare; förridare.

Pir, pers., gubbe; andlig ordensföreståndare;
helig man.

Pir (eng. pier), hamnarm; vågbrytare.

Pira’t (lat. pira’ta, gr. peirate/s), sjörövare,
fribytare; förr hos oss benämning på en
arbetsväska 1. sypåse. — Piratupplaga,
tjuvtryck, avtryck av ett arbete utan
vederbörligt tillstånd.

Pire’uslejonet, antik marmorskulptur från
Piræus (sedan 1687 i Venedig som
krigsbyte) med tvenne runslingor ristade omkr.
1070 över en väring, Horse, av dennes
kamrater i östromerske kejsarens sold.
Över samme Horse finnes även en runsten
rest vid Ulunda nära Enköping.

Pirigua’ia, se Anehietea.

Pirifo’rmis, lat., päronformad.

Piro’g (fr. pirogue), kokk., smördegspastej
med fyllning av kött, fisk, ägg, svamp 1.
kål m. m.; sjöv., indiansk kanot.

Piroplasmo’s, veter., en malariaartad
husdjurssjukdom, framkallad av en
blodparasit av släktet Piroplasma.

Pi’ru, fi. myt., den onde.

Pirue’tt (fr. pirouette), eg. snurra; dansk.,
svängning runtomkring på fotspetsen;
■ridk., hästens kretsvändning på en fot. —
Piruette’ra, göra piruetter.

Pi’rum (efter ett fordom i närheten av
Heidelberg befintligt värdshus, som kallades
Pirus), berusad, överlastad.

Pirål, zool., västkustfisk av ordn. R u n d
-munnar. Gör stor skada på fisket.

Pis-aller, fr. (1. pisalle’), det värsta, som kan
hända. — Au pis-aller (1. å -), i värsta
fall, i nödfall.

Pisa’ng, bot.. Musa paradisi’aca och Musa
sapie’ntum, en till fam. Musa’eeæ hörande
tropisk ört, vars frukter, bananer, äro
smakliga och närande.

Pisa’ngstärkelse, se Arrowrotstärkelse.

Pisarasen (ital. razza pisana), en svartgrå
nötboskapsras i Italien.

Pi’s€es, lat., zool., fiskar, en till
ryggradsdjuren hörande klass; astr., ett av
djurkretsens tecken; en stjärnbild.

Pisci’na, lat. (av pi’scis, fisk), fiskdamm;
simbassäng; dopbassäng.

Pi’scis austra’lis, astr., stjärnbilden Södra
fisken. — Piscis vo’laris, astr.,
stjärnbilden Flygfisken på s. hemisfären.

Pisé (av fr. piser, stampa), murverk av
sammanstampad småsten, lerjord och kalk,
som användes till de moriska
byggnaderna.

Pisifo’rmis, bot., ärtlik (se Pisum).

Pisoli’t (av gr. pisum, ärta, och Wthos, sten),
geoL, ärtsten, ett slags oolit (se d. o.).

Pissoa’r (fr. pissoir), kur 1. rum, där man
kastar sitt vatten.

Pist (av fr. piste, spår), plattform 1. matta,
på vilken tävling i fäktning äger rum;
spåret i vilket hästarna galoppera på
kapplöpningsbanan.

Pistache, fr. (1. -sta’sj), Pista’sch,
pistacie-kärna (se Pistacier); även ett slags
konfekt av pistaciekärnor. — Pistachekärnor,
se följ. ord.

Pi’stacier, Pista’ciemandlar 1.
Pistachekärnor (1. -sta’sj-), bot., Se’mina pista’eiæ,
Amy’gdalæ vi’rides, "gröna mandlar’^ de
välsmakande och som dessertfrukt
använda fröna av det i Medelhavsländerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free