- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1032

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pistacit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1032

Pistacit—Pius

odlade trädet Pista’cia ve’ra, tillhörande
fam. Anacardia’ceæ.

Pistacft, Pistagi’t, miner., grön epidot (se
d. o.).

Pista’sch, se Pistache.

Pisteodike’ (av gr. pistis, tillit, tro, och dike,
rätt, rättfärdighet), rättfärdiggörelse
genom tron. — Pisteologi’ (av gr. logos,
lära), troslära. — Pisti’k, troslära;
tros-försvar.

Pistni (av lat. pisWllum, mortelstöt), bot.,
växternas honliga organ. — Pistilla’rius,
boti, lik en mortelstöt (pistill). —
Pistil-lodi’, bot., pistillfruktbladens ombildning
till kronbladliknande organ.

Pi’stis Soffa, gr., "tron, som är visheten",
ett märkligt gnostiskt arbete, troligen
tillkommet i Egypten under början av 200-t.

Pisto’l (av pistole, sp. och ital. pistola), ett
gammalt franskt guldmynt — omkr. 13
kr.; ett italienskt guldmynt, även kallat
doppia (se d. o.); (fr. pistolet), krigsk.,
urspr. jaktkniv, dolk; sedermera ett kort
eldhandvapen, numera ersatt av revolvern.

Pisto’la, ital., se Pistol.

Pistolet, fr. (1. pistålä’), krigsk., pistol
(skjutvapen); spelt., ett spelsätt i biljard,
då man icke begagnar något stöd för
biljardkäppen.

Pisto’ijg (fr. piston), mek., kolv, pumpstock,
den upp- och nedgående huvudstången vid
en ångmaskin; tonk., en i vissa
bleckblås-instrument anbragt cylinder 1. ventil.

Pi’sum, bot., som näringsväxter odlat
växtsläkte, tillhörande fam. Legumino’sæ. —
P. arve’nse, gråärt, grågumman, pelusker.

— P. sati’vum, ärter, odlade som åker- och
trädgårdsväxter i ett stort antal former.—
P. sativum, var. sacchara’tum, sockerärt.

Pit, eng., gruva, gruvhål; grop, fördjupning.

prta, prtahampa, se Pite.

Pitafibrer, se Domingohampa och Pite.

Pita’nga, se Eugenia.

Pitch, eng. (1. pittj), tonk., tonhöjd,
stämning. — Pitchpipe (Z. pi’ttjpäjp),
stämpipa (användes i st. f. stämgaffel).

Pitch; eng., beck. — Pitchpine (1. -pajn),
virke av Pinus australis.

Pite, fr. (1. pitt) 1. Agavehampa fås av
bladen av vissa Agave-arter från Amerika.

Pitekoi’d (av gr. pitekos, apa), apliknande,
apartad.

Pitheca’ntropus ere’ctus, paleont., se
Apmän-niska.

Pithecolo’bium, bot., träd- och busksläkte av
fam. Legumino’sæ. Flera arter ha
värdefullt virke och välsmakande frukter. Se
Kamatschilbark. — P. parvifo’lium i
Syd-araerika ger ett vackert orangegult
färgämne, algarovilla.

Pithome’ter (av gr. pi’thos, fat, och me tre’in,
mäta), fatmätare, ett instrument, varmed
innehållet (kannrymden) i ett fat mätes.

— Pithometri’, fatmätning.

Pi’thya, bot, växande på tall.

Pitotska röret (1. pitå’ska -), ett instrument,
varmed rinnande vattens hastighet
upp-mätes.

Pitoyable, fr. (1. pittåaja’bbl), ömklig,
jämmerlig, usel.

Pitpan, sjöv., ett slags västindisk kanot.

Pi’tprops, eng. (av pit, gruva, håla, och prop,
stöd, påle, stötta), pl., gruvstöttor,
gruv-stolpar.

Pitscha’ft 1. Pitsche’r {ty. Petschaft), sigill.
— Pitsche’rstickare, sigillgravör.

Pitt, benämning på en ryktbar diamant bland
de preussiska kronjuvelerna.

Pittakal 1. Pittakall, tekn., ett vid
tjärbränning erhållet blått färgämne, som, i
förening med alun och tennoxid, begagnas till
blåfärgning av bomull och linne.

Pittako’s, se Greklands sju vise.

Pi’tti, en av Florens förnämsta ätter under
medeltiden.

Pittizi’t (av gr. pitta, beck), svavel- och
ar-seniksyrat järn.

Pittare’sk (fr. pittoresque, ital. pittoresco,
av ital. pitto’re, målare, av lat. pi’ngere,
måla), som kan 1. är värd att målas,
målerisk, skön, romantisk.

Pittsbu’rghia, astr., en av småplaneterna.

Pituglando’l 1. Pituitri’n, farm., preparat
från hypofysens bakre del, befordrar
värkarna och stillar blödning från livmodern
vid förlossning.

Pitui’ta, lat., slem. — Pituitö’s (lat.
pituito’-sus), slemmig.

Pituitri’n, se Pituglandol.

Pituri’n, kem., en giftig alkaloid, som fås av
den australiska växten Duboisia
Hopwoo-dii, sannolikt identisk med nikotin.

Pity’rea, bot., med grovmjöligt överdrag.

Pityri’asis, gr., med., fin, mjölig avfällning
från huden. Jfr Porrigo. — P. ca’pitis,
mjäll. —■ P. ro’sea, av en svamp orsakad,
lätt övergående hudsjukdom. — P. rubra
Hebræ, svårartad, ofta dödlig
hudinflammation. — P. versi’coIor, ett hudutslag i
form av fjällande, gulbruna fläckar.

Piü, ital. (lat. plus), mer. — P. alIe’gro, tonk.,
mera fort. — P. fo’rte, mera starkt. —
P. Ie’nto, mera långsamt. — P. mo’sso,
mera rörligt.

Pi’um co’rpus, pl. Pi’a co’rpora, lat., from
stiftelse.

Pi’um deside’rium, pl. Pi’a deside’ria, se
under Desiderium.

Piü mo’sso, se under Pm.

Piuri = Jaune indien (se d, o.).

Pi’us, -a, -um, lat., from. — Pi’us, mansnamn,
den fromme. Buret av nio påvar. —■ Pius
u’sus, fromt, gudligt bruk. —
Piusför-eningar (ty. Pius-vereine), efter påven
Pius IX uppkallade föreningar i Tyskland
med syfte att verka för den katolska
kyrkans självständighet. — Piusorden, en av
påven Pius IX stiftad orden. — Pia ca’usa,
fromt, välgörande ändamål; from stiftelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free