- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1033

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pivot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pivot—Plaisant

1033

Pivot, /r. (1. pivå’), tapp, nagel 1. stift, kring
vilket något vrider sig.

Pivå’ = Pivot (se föreg. ord).

Pix, lat.y beck, tjära. — P. a’lba, se Resina
pini flava. — P. burgu’ndica, burgundiskt
beck, berett av grankåda. — P.
canade’n-sis, se Canadabalsam. — P. liquida, se
Pyroleum pini. — P. nava’lis, skeppsbeck.

— P. ni’gra, svart beck. — P. pi’ni 1. P.
so’-lida, beck.

Piz, rätoroman., bergstopp, pik.

Pizzica’to, ital, tonk., i musik för
stråkinstrument: med’knäppningar av fingret
(i st. f. begagnandet av stråken).

Pizzo, ital., bergstopp, pik.

Pjedesta’1, se Piedestal.

Pjes, se Pjäs.

Pjo’lter, no., grogg.

Pjotr, rysk namnform för Peter.

Pjärrå’, svensk form av Pierrot (se d. o.).

Pjäs (fr. pièce), eg. stycke, del; teaterstycke;
mera ansenlig husgerådssak; krigsk.,
kanon; spelt., schackspelsfigur.

Pjäxa (fi. pieksu]y s. k. käng-1. bandsko, ett
i övre Norrland allmänt skoplagg med
skaft, som medelst ett långt ylleband
hop-bindes med benkläderna.

Pjön, i vissa trakter benämning på ungar av
fisk, använda som agn.

pL, förk. för pluralis.

P. L., förk. för lat. Pastor lod, ställets
pastor; Poèta laureatus, lagerkrönt skald;
Professor logices, professor i logik.

Placage, fr. (1. -ka’sj), inlagt 1. fanerat
träarbete; befästn., plackning (se d. o.).

Place, fr. (1. plass), plats; torg. — P.
d’ar-mes (1. -darm), vapenplats; parad-1.
exercisplats. — P. de la Concorde, se under
Concorde. — PIacemajo’r {fr. major de
place), se Platsmajor.

Place’nta (av gr. plaku’s, plako’eis, flat),
med., moderkaka; hot., fröfäste; farm,,
presskakor (av frörester). — Placenta’1 1.
Placenta’r, vad som hör till 1. angår
pla-centan. — Placenta’lia, däggdjur, hos vilka
fosternäringen förmedlas av en placenta.

— Placentation, med., bildandet av
näringsförbindelsen mellan livmoder och
foster; hot., fröfästets läge i fruktämnet.

Place’ra (fr. placer), ställa, sätta, lägga;
anvisa plats; anbringa på sitt ställe;
förskaffa tjänst 1. bärgning; insätta
penningar. — Place’rad, ridk., kallas vid
kapplöpning en häst vars pats i
förhållande till segraren offentliggöres.

Pla’cet, lat., det behagar; det medgives. —
Placet 1. Place’tum re’gium, kunglig
stad-fästelse. — Qua’ntum placet, så mycket
man behagar, efter behag.

Pla’cidus, mansnamn (av lat. place’re,
behaga), behaglig, blid, vänlig. Motsvarar
kvinnonamnet Pla’cida 1. Placidia.

Pla’citum, lat. (av place’re, behaga),
gott-finnande, mening, råd; förordning,
föreskrift. — Pla’cita (pl. av pla’citum) 1. Pla’-

cita regis, stormansmöten 1. herredagar i
det frankisk-karolingiska riket.

Plackning (ty. Plackwerk, fr. placage),
he-fästn., betäckning av ett bröstvärn med ris,
halm, torv o. d., som tillstampas hårt.

PIacode’rmata 1. Placode’rmi, paleont.,
benämning på en del fisklika djur från
paleozoisk tid.

Pladaro’ma 1. Pladaro’sis, gr. (av pladaro’s,
våt), med., ett slags svulst, i synnerhet på
ögonlocket.

Plafond, fr. (1. plafå’ng; försv.: plafå’ngd),
platt innantak; innantak i allm., särskilt
ett som är smyckat med stuckarbete 1.
målningar. — Plafondmålning, takmålning. —
PIafonne’ra, bekläda innantak med
stuckarbete 1. sniderier.

Plaga’la 1. Plaga’liska tonarter (av gr.
pla’-gios, sned, åt sidan), tonk., kyrkotonarter,
vilka hade samma intervall och sluttoner
som de autentiska (se Autentiska
tonarter) , men oktavomfånget en kvart lägre.

Plage, fr. (1. pla’sj), strand, strandbädd;
badstrand; promenadplats å stranden vid
havsbadorter.

Plagia’t (av lat. pla’gium, människostöld),
stöld ur andra författares 1. kompositörers
arbeten, litterär stöld. — PIagia’tor 1.
Pla-gia’rius, eg. människorövare; person, som
ur andras skrifter stjäl ämnen, uttryck
1. d. och utgiver dessa som sina egna;
litterär tjuv. — PIagie’ra, begå plagiat. Jfr
Kompilera.

Plagiokla’s (av gr. pWgios, sned, åt sidan,
och kla’sis, sönderbrytande, brott), miner.,
en grupp fältspatarter.

Plagioni’t, miner., ett av svavelbly och
sva-velantimon bestående mineral.

Plagio’stomi, zool., haj fiskar.

Plagiotro’pa, se under Ortotrop.

Pla’gium, lat., människostöld.

Plagosko’p (av gr. pla’gos, trakt, och
sko-pe’in, skåda), väderflöjel.

Plaid, eng. (1. plädd 1. pläd), lång, grov,
rutig 1. randig ylleschal (beståndsdel av
den högskotska nationaldräkten); pläd,
ett liknande resplagg.

Plaidera (1. pläde’ra; fr. plaider), tvista,
processa; plädera, hålla ett försvarstal
inför rätta; tala ivrigt till förmån för något
1. någon. — Plaideur (1. plädö’r),
sakförare. — Plaidoyer (1. plädåaje’),
försvarstal inför rätta.

Plain chant, fr. (1. pläng sjang), 1. Ca’nto
pia’no, ital. (lat. ca’ntus planus), tonk., den
gregorianska kyrkosången, koralsång.

Plaisant, fr, (1. pläsa^ng; av plaire, lat.
place’re, behaga), behaglig, angenäm; rolig,
skämtsam; löjlig. — Plaisanterie (1.
plä-sangtöri’), skämt, narri, löjligt upptåg. —
Par plaisanterie, på skämt, på narri. —
Plaisanterie à part (1. - appa’r), skämt
åsido, på fullt allvar. — Plaisir (1. pläsi’r),
nöje, tidsfördriv; välbehag, godtycke,
gott-finnande. — Avec plaisir (1. aväck -), med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free