- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1036

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Plattform ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1036

Plattform—Pleokronism

Plattfo’rm {fr. plate-forme, av plåt, jämn,
och forme, skapnad), jämn yta, som höjer
sig över marken; upphöjt golv; perrong
(se d. o.); på järnvägs- och spårvagnar
utbyggnad för på- och avstigning; (i
Amerika) talartribun; partiprogram.

Plattfötter, sjöv.y se Glas,

Platting, sjöv.y ett slags platt tågvirke.

Plattneri’t, miner.^ plumbioxid i tetragonala
kristaller.

Plattyska = Lågtyska (se d. o.).

Platycefa’l (av gr. platy’s, bred, och kefale\
huvud), bredskallig.

Platyphy’lla, lat. (av gr. pla’tys, bred, och
fyllo’n, blad), bot., bredbladig.

Platå’ (av fr. plateau, av plåt, platt, flat),
högslätt; ett slags smörgåsbricka.

Pla’udite, lat., klappen i händerna, uttryck,
varmed de fornromerska komedierna
plägade avslutas. — Plaudite, ami’ci, klappen
i händerna (applåderen mig), mina
vänner, lär den romerske kejsaren Augustus
hava yttrat på dödsbädden.

Plausi’bel (av lat. plausi’hilis, omtyckt), som
synes förtjäna bifall; antaglig, sannolik.
— Plausibilite’t, skenbarhet, sannolikhet.
—■ Pla’usus, bifall, applåd.

Pla’utus, zooL, syn. Alea (se d. o.).

Playas (Z. pla’jas), geogr., periodiska sjöar
i New Mexico.

Play or pay, eng., se under Forfeit.

Plaza de toros, sp. {1. pla’tha de tågrås),
tjurfäktningsarena.

Pleasure-yacht, eng. {1. ple’sjur-jått), sjöv.,
lustjakt.

Plebe’jer {lat. plehe’ji), i det gamla Rom
medlemmarna av plebs, d. v. s. den del av
befolkningen, som ej tillhörde de gamla
ätterna och ej hade politiska rättigheter.
)( Patricier; numera menige man;
personer med simpelt uppträdande 1. lågt
tänkesätt. — Plebe’jisk, som tillhör
plebej-ståndet; ofrälse; tarvlig, simpel,
pöbel-aktig. — Plebisci’t {lat. plebisci’tum), i
det gamla Rom ett av plebs (se Plebejer),
fattat beslut; sedermera folkbeslut,
allmän folkomröstning. — Plebokrati’ (av gr.
kra’tos, välde), pöbelvälde. — Plebs, se
Plebejer; även simpelt folk, pöbel.

Pleco’tus, zool., långörare fladdermussläktet
av däggdjursordn. Chiro’ptera. Svensk art
P. auri’tus, långörade fladdermusen.

Plectogna’thi, zool., fiskordningen F a s t
-käkar.

Plecto’ptera, zool., dagsländor.

Plectra’iithus frutico’sus, bot., malväxt,
odlad prydnadsväxt av fam. Labia’tæ, från
Goda Hoppsudden.

Plectropte’ridæ, zool., andfåglar.

Ple’ctrum, lat., 1. Ple’ktron, gr. (av pWssein,
slå), tonk., stav av elfenben, metall 1. d.,
varmed forntidens tonkonstnärer knäppte
strängarna på sina instrument; även
slagverktyg för moderna slaginstrument.

Plein-air-måleri, fr. {1. plänä’r-),
frilufts-måleri. )( Ateliermåleri.

Plein pouvoir, fr. {1. pläng povåa’r), se
Pleni-potens.

PleiobaV (av gr. pWion, mer, och ba’ros,
tyngd), meteor., område med ett lufttryck,
som överstiger det normala. ) ( M e i o
-bar.

Pleiocy’klisk 1. Polycyklisk, bot., dets. som
plurienn.

Pleioka’sium, bot., mångsidigt knippe.

Pleja’den (av gr. Pleia’s, sjustjärnan), en
grupp forngrekiska författare; {fr. La
pléiade), en grupp franska skalder på
1500-t.

Pleja’derna {gr. Pleia’des), gr. myt.. Atlas’
och Pleiones sju döttrar, Elektra, Maia,
Taygete, Alkyone, Kelaino, Sterope och
Merope, vilka av Zeus försattes bland
stjärnorna; astr., sjustjärnan, en i Oxens
stjärnbild belägen stjärngrupp.

Ple’jone, astr., en av stjärnorna i Plejaderna
(se d. o.).

Plekte, råd av äldste i Albanien.

Ple’ktron, se Plectrum.

Ple’me, montenegr., stam, ätt.

Plemmyri’, gr., med., överflöd av vätska 1.
saft i människokroppen.

Plena’rförsamling 1. Plenarkongress (av lat.
pWnus, full), sammankomst, i vilken
vederbörande korporations alla
medlemmar deltaga; fulltalig församling.

Plena’rium, lat., mässbok.

Plena’rsammanträdej^ dets. som Plenum (se
d. o.).

Pleni’ceps, bot., fullhuvad.

Plenilu^nium, lat. (av pWnus, full, och lu’na,
måne), fullmåne.

Ple’nimål 1. Ple’niärenden, de mål och
ärenden, som vid domstol 1. i ämbetsverk
avgöras in pleno (se Plenum).

Plempote’ns, lat. {fr. plein pouvoir), full
makt och myndighet, oinskränkt fullmakt.

Plénipotentiaire, fr. {1. -påtangsiä’r),
befull-mäktigad; befullmäktigat sändebud. Jfr
Ministre plénipotentiaire.

Pleni’siii (av lat. pWnus, full), läran att
intet tomrum finnes i naturen. — Pleni’st,
anhängare av denna lära.

Ple’no cho’ro, lat., med full kör, med alla
stämmor.

Ple’num (av lat. pWnus, full), fulltalig
församling 1. sammankomst.—Plenum
pleno’-rum, förr alla ståndens sammankomst på
rikssalen; gemensamt sammanträde (av
riksdagens båda kamrar). — In ple’no, i
fulltalig sammankomst; fulltaligt.

Ple’nus ve’nter non stu’det libe’nter, lat.
ordspr., full mage studerar ej gärna.

Pleofa’g, bot., kallas en parasitsvamp, som
angriper olika, med varandra ej
närbesläktade värdväxter.

Pleokrom’sm (av gr. ple’on, mera, och
chro’ma, färg), fys., den egenskap hos
dubbelbrytande, färgade mineral, att de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free