- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1037

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pleomorfa bakteriearter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pleomorfa bakteriearter—Plomb

1037

spela i olika färger, allteftersom ljuset går
igenom dem i ena 1. andra riktningen.

Pleomo’rfa bakteriearter, se Bakterier.

Pleomorfi’ (av gr, pWon många, och morfe\
form), hot., det fenomenet att olika
blommor förekomma på olika individ av
samma växt. Ex. Heterostyli (se d. o.).

Pleona’sm {gr. pleonasmo’s, av pleona^zein,
överflöda), talk., överflödigt uttryck;
ord-överfyllnad; ett (stundom effektrikt)
hopande av liktydiga uttryck för samma
begrepp. Jfr Tavtologi. — Pleona’stisk, som
innehåller pleonasm; överflödig.

Pleona’st, miner., svart spinell (se d. o.).

Pleona’stisk, se under Pleonasm.

Pleonexi’ (av gr. ple’on, överflöd, och e’chein,
hava), vinningslystnad, snikenhet;
omätt-lighet. — Pleone’kter, pl., vinningslystna,
snikna 1. omättliga personer.

Pleora’ma (av gr. ple’in, segla, och ho’rama,
syn), ett slags rörligt panorama, som
föreställer ett strand- 1. sjöparti, vilket
åskådaren tycker sig segla förbi.

Plero’m, hot., det innersta cellagret i en
stamspets.

Ple’roma, gr. (av pleru’n, uppfylla, göra
fulltalig, fullända), eg. fullhet; hos
gnosti-kerna: ett av eoner besjtående system; det
ljushav, i vilket Gud vistas.

Pleo’spora, hot., ett parasiterande
svampsläkte, som bl. a. förorsakar sjuka på korn.

Plero’sis, gr., med., återställandet av
krafterna efter en sjukdom. — Plero’tika, pl.,
stoppande medel.

PIe’siosa’urus (av gr. pWsios, nästan, och
sa’vros, ödla), paleont., svanödla, en till
fomvärldens djurarter hörande havsödla
med litet huvud, lång hals och fenlika
extremiteter.

Plessime’ter (av gr. pWssein, slå, stöta, och
me’tron, mått), med., slagmätare, en vid
perkussion (se d. o.) stundom bruklig
skiva av elfenben, metall 1. d.

Plessy^s grönt, tekn., en färg, som består av
surt bromsyrat kali, kalciumdifosfat och
socker.

Pletho’ra, gr. (av ple’thein, fylla sig), med,,
blodfullhet, blodöverfyllnad. —
Pletho’-risk, blödöverfylld.

Ple’thron, ett forngrekiskt längdmått = 100
fot; ett forngrekiskt ytmått = 10,000 kvf.

Pletj, ry., en tresnärtig piska, som i Ryssland
ersatte den egentliga knutpiskan.

Pleura, gr., anat, lungsäcken.

Pleuralgi’ (av gr. a’Ig os, smärta), med., håll
och styng i sidan.

Pleuresi’, Pleurit 1. Pleuri’tis,
lungsäcksinflammation. — Pleurftisk, som har med
lungsäcksinflammation att göra.

Pleureuses, fr. (1. plörö’s), se Plöröser.

Pleuri’tis, se Pleuresi.

Pleurodyni’ = Pleuralgi (se d. o.).

Pleurone’ctes, zool., flundresläktet. — P.
cynoglo’ssus, marsflundra, "jydetonga",
"sjötunga’’. — P. fle’siis, skrubbflundra. —

P. kitt, bergskädda, "rödtunga". — P.
Ii-ma^nda, sandflundra, sandskädda, slätta.
—• P. plate’ssa, rödspätta.

Pleurone’ctidæ, zool., flundrefiskar.

Pleuropneumoni’ (av gr. pne’vmon, lunga),
med., bröst- och lunginflammation.

Pleuropye’sis, varbildning på lungsäcken.

Pleurorre’, samling av vätskor i lungsäcken.

Pleurorthopne’, högsta grad av astma,
varvid den sjuke blott i upprätt ställning kan
andas.

Pleurospa’smus, kramp i sidan 1. smärta i
lungsäcken.

Pleurospe’rmum austrfacum, hot., pipfloka,
en manshög umbellat i
Östergötland—Södermanland.

Pleurosto’sis, förbening av lungsäcken.

Pleurotho’tonus 1. Pleuro’tonus, stelkramp,
varvid kroppen böjes åt ena sidan.

Pleuro’tus, hot., ostronskivling, en seg, ätlig
men föga smaklig skivsvamp.

Plevr-, Plevro-, se Pleur-, Pleuro-.

Ple’xus, lat., fläta; anat., lymfkärls-, ven- 1.
nervfläta. — P. cælia’cus, bukhjäman. —
P. sola’ris, eg. solfläta; den i bukhålan
belägna fläta, i vilken ganglienerverna
förena sig.

Pli, fr. (av lat. plica’re, vecka), eg. veck;
vana, skick; god hållning, korrekt
uppträdande ; lätt och hurtigt sätt. — Plie’ra,
vika, böja; ridk., bibringa en häst böjlighet
i halsen.

Pli’cæ, lat., pL, anat., veck.

Plica polo’nica, lat., med., polsk fläta,
mar-tova, ett slags hårsjukdom.

PIica’tilis, hot., veckad, rynkad.

Plie’ra, se under Pli.

Plikt (holl. plecht), sjöv., med en lucka
tillslutet förrådsrum i en båt. — Plikta, loda.

— Plikthuggare, sjöv., den 1. de två
främsta roddarna i en av flera man rodd båt.

— Pliktåra, den 1. de två främsta årorna
i en båt med flera par åror.

Plimsollare, sjöodugligt fartyg. Se följ. ord.

Plfmsoll-lagen, en i England 1876 av
parlamentsledamoten Samuel Plimsoll
genomdriven lag mot användandet av
sjöodugliga fartyg till sjöss. — Plimsollmärke, å
engelska fartyg ett målat märke, som
alltid bör synas i 1. över vattenytan.

Plint (av gr. pWnthos, tegelsten), kvadratisk
platta, som tjänar till underlag för en
kolonnbas, staty 1. d.; fotskiva, fotplatta;
ett gymnastikredskap för hopp.

Plioce’netagen (Z. -eta’sjen) 1. -formationen,
geoL, tertiär systemets yngsta avdelning.

Plissé (av fr. plisser, rynka, vecka), en i
fina, regelbundna veck anordnad
tygremsa, som brukas till garnityr på
damkläder. — Plisse’ra, vecka, lägga i fina
remsor.

Plister, hot., se Lamium.

Plomb {1. plåmb; av lat. plu’mhum, bly),
blysigill, blystämpel; i en skadad tand inlagd
fyllning av guld, cement 1. d.; fr. (Z.plång),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:41:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free