- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1042

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Polaber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1042

Polaber—Polis

vissa fysikaliska processer framkallad
modifikation hos naturligt ljus och
strålande värme. — Polarisa’tor, apparat,
medelst vilken naturligt ljus polariseras.

— Polarisko’p (av gr. skope’in, se),
apparat, medelst vilken polariserat ljus skiljes
från opolariserat. — Polari’ssima, astr.,
den fixstjärna, som ligger närmast polen.

— Polarite’t, egenskapen att bilda poler;
bot., motsats mellan spets och bas. —
Polarland, de landområden, som äro belägna
inom polcirklarna. — Polarmänniskor,
polarländernas inv. — Polarnatt, de sex
månader av året, då polen icke är belyst
av solen. —■ Polarsken, norr- 1. sydsken. —
Polarström, från polerna mot ekvatorn
riktad strömning i luften 1. havet. —
Polar-ur, ett slags solvisare. — Polografi’ (av gr.
grajein, skriva), polbeskrivning. — Polä’r,
som avser en pol.

Pola’ber, ett utdött slaviskt folk i Tyskland.

— Pola’biska, detta folks språk.

Pola’cca = Polonäs (se d. o.).

Pola’cker, sjöv., ett större Medelhavsfartyg.

Pola’na, astr., en av småplaneterna.

Polandkinarasen, en i Nordamerikas Förenta

stater allmän svinras.

Polands, eng. {1. påländs), gängse
benämning på tofshöns.

PoIa’r, Pola’ris, Pola’risk, Pola’rdistans,
Pola’rexpeditioii, PoIarisatio’n, Polarite’t,
Polcirkel m. fl., se under Pol.

Polargröe, bot., en art Poa (se d. o.).

Pola’ris, bot., växande i polartrakter.

Polariserat relä, se under Relä.

Pola’rnarv, bot., se Arenaria.

Pola’rspira, bot., se Pedicularis.

Pola’rur, se Solur.

Poldans, no., en norsk springdans. Jfr Slaat.

Polder, holL, i Nederländerna och å
Tysklands Nordsjökust benämning på
landsträckor, som genom konst vunnits från
havet och skyddas mot detta genom fasta
dammar.

Poldista’ns, se under PoL

Pole, eng. (1. pål), gammalt engelskt
längdmått = perch (se d. o.).

Polei’olja, farm., olja av myntan, Me’ntha
pule’gium, i Medelhavstrakterna.

Polema’rk (gr. pole’marchos), krigsöverste,
i det gamla Aten benämning på den tredje
av de nio arkonterna. — Polemarki’,
överbefäl i krig.

Polemisk (av gr. po’temos, krig), litterär
fejd, vetenskaplig strid. — Pole’miker,
stridslysten person. —• Polemise’ra, föra
polemik; författa stridsskrifter. —
Pole’-misk, som har avseende på polemik;
stridslysten. — Polemografi’ (av gr. gra’fein,
skriva), krigsbeskrivning.

Polemonia’ceæ, bot., växtfamilj av ordn.
Tubiflo’ræ. Mest i v. Nordamerika. Odlade
som prydnadsväxter äro bl. a. Cobæa,
Phlox, Polemo’nnim m. fl. Svenskt släkte
Polemonium.

Polemo’mum, bot., växtsläkte av fam.
Pole-monia’ceæ. — P. campanula’tum, övre
Norrland å ängsmark. — P. cæru’leum,
blågull, ängsmark i Norrland, ofta odlad
som prydnadsväxt. — P. hu’mile och P.
re’ptans, blåljus, äro ofta odlade
prydnadsarter från n. Amerika.

Pole’nta, ital. (av lat. poWnta, korngryn),
gröt av kastanje- 1. majsmjöl, smör, olja
och parmesanost.

Pole’ra {lat. poWre), göra jämn, blank, glatt,
glänsande; fig., hyfsa, göra städad, artig,
belevad. — Pole’rad, glättad, glansslipad;
fig., hyfsad, städad, belevad, artig. Jfr
Polityr. — Pole’rduk, duk av lärft, försedd
med ett lager polermedel. — Polerkalk, se
Wienerkalk. — Pole’rkedja, kedja av stål
för polering av till hästens m.ufndering
hörande ståldelar. — Pole’rmaskin, maskin
med roterande puts- och polerskivor. —
Pole’rmatta, kedjematta av stål, använd
liksom polerkedjan (se d. o.). — Pole’rrött,
se under Crocus. — Pole’rskilfer, geol., en
bergart, varmed glas och metaller poleras.
—■ Pole’rtrumma, roterande trumma, vari
smärre föremål jämte polermedel
inneslutas för att vid rörelsen avslipas. —
Pole’r-tvål, puts- 1. polermedel inblandat i någon
fet massa.

Poie’ter {gr. poletai’, försäljare,
auktioni-ster), atenska ämbetsmän, som på
auktion försålde arrenderätten till
tulluppbörd, statens bergverk, domäner m. m.

Polhöjd, se under Pol.

Poliani’t, miner., ett slags brunsten.

Polia’nthes, bot., ett till fam Lilia’ceæ
hörande tropiskt örtsläkte. — P. tubero’sa,
tuberos, har vita, välluktande blommor och
odlas hos oss i drivhus.

Polia’s, gr. myt., stadsgudinnan, ett binamn
till Pallas Athene.

Police, fr. {1. påli’ss), försäkringsbrev
(polis).

Polichine’11 {fr. polichinelle, ital. pulcine’lla),
löjlig mask i det italienska lustspelet, vid
karnevaler och å marionetteatrar.
Motsvarar engelsmännens Punch och tyskarnas
Hanswurst (se d. o.).

Policuivre, fr. {1. pållikuivr), en blandning
av alun, svavelsyra och vatten. Nyttjas
till skurning av koppar.

Poliklini^k (av gr. po’lis, stad, och kWnein,
ligga, vila), eg. stadsklinik; undervisning
i medicinens praktiska grenar genom
behandling av patienter, som infinna sig för
tillfället. Jfr Klinik.

Poli’n, kem., en i platina från Uralbergen
förekommande metall.

Poli’nja, se Polynja.

Poliomyeli’tis (av gr. polio’s, grå, och
mye-lo’s, märg), med., barnförlamning.

Poliorce’tes, gr. (av poliorkein, belägra en
stad), stadsbelägrare, stadsbetvingare.

Polio’sis, gr., med., hårets grånande.

Poli’s 1. Politi’ {ty. Polizei, fr. police, av gr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free