- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1043

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Polis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Polis—Polpapper

1043

polite’ia, statsförvaltning, stadsordning),
jur., av staten bedriven verksamhet med
syfte att upprätthålla ordning och
säkerhet.

Polfs {fr. police]j försäkringsbrev.

Polisbatong, se Batong. — Polisbricka,
igenkänningstecken för icke uniformerad
polisman.

Po’liska biåsor, zool., lymfkörtlar inom
tagg-hudingarnas ambulakralsystem (se d. o.).

Poliso’ng (av fr. polisson, tjuvpojke; fr.
fa-vori, eng. whiskers), kindskägg. —
Polis-sonnerie {1. pålissånöri’), tjuvpojkstreck.

Polisprefe’kt, chef för Parispolisen.

Po’lita, lat. (jfr polera), hot., glatt.

Polite’ss {fr. politesse, av polir, polera),
artighet, belevenhet, fint levnadsvett.

Politi’, se Polis. — Politimål, ekonomimål (se
Ekonomiska mål). — Politirådman,
medlem av magistraten. Jfr Justitierådman.
— Politistat, en stat, där polisen har för
stor makt, tillåter sig övergrepp.

Politisk (gr. politike’, med underförstått
te’chne, konst, av poWs, stad, stat),
statslära, statskonst; tilldragelser i statslivet;
statsklokhet; världsklokhet; slughet, list.
—■ Politika’ster, politisk kannstöpare (se
d. o.); förslaget huvud. — Politiken, en i
Köpenhamn utgiven, mycket spridd
vänstertidning. — Politi’kerna {fr. les
Politi-ques), under hugenottkrigen i Frankrike
^6:e årh.) ett medlande parti, bestående
av såväl katoliker som protestanter. —
Poli’tikus 1. Poli’tiker, statsman;
statskun-nig person; slug människa. — Politise’ra,
tala om statsangelägenheter; kannstöpa
(se d. o.). — Poli’tisk, stats-, som har
avseende på statsläran 1. statskonsten;
statsklok; världsklok, listig, slug, slipad. —
P. ekonomi, nationalekonomi. — P.
förbrytelse, högförräderi, uppror 1. annat
angrepp mot staten, utfört av någon medlem
av denna. — P. rättighet, rättighet att
väljas till riksdagsman 1. på annat sätt
deltaga i statsverksamheten.

Polity’r 1. PolituV {lat. polituWa),
glansslip-ning; glans, glatthet; möbelfernissa;
förfining, hyfsning, belevenhet. Jfr Polera.
—• Polityrsprit, med kamfer 1.
terpentin-olja denaturerad alkohol, använd vid
pole-ring och framställning av polityr.

Po’lje, pl. Poljor {slav., fält), jämna, breda,
av berg omslutna dalar i Sydeuropas
karstområden.

Polk, ry., regemente. — PolkoVnik,
regementschef (överste).

Po’lka (av böhm. pulka, halv), dansk., en i
Böhmen uppfunnen dans i -A takt. —
Pol-ke’tt, svensk, folklig variant av polka. —
Polkagrisar, ett slags röd- och vitrandiga
karameller med tillsats av pepparmynta.
—■ Polkahår, kortklippt, vid nackens
övergång i halsen rakt avstubbat hår.

Polkovnik, se under Polk.

Poll, eng. {1. pål), eg. huvud; röstlista; om-

röstning vid val av parlamentsledamöter.
— Polltax, koppskatt, kapitationsavgift
(se d. o.).

Pollaka’nt (av gr. polla’kis, flera gånger, och
anthe’in, blomma), hot., kallas en växt,
som blommar under flera
vegetationsperioder, d. v. s. fleråriga växter. ) (
Hapaxant.

Pollakisuri’, Pollakiuri’, se Polyuri.

Pollanti’n, med., serum mot höfeber.

Po’llare, pjäs å däck 1. kaj för beläggning av
ändar.

Po’llen, lat., hot., frömjöl. — Pollenanalys,

undersökning av fossilt pollen i olika
jordarter. — Pollenblomma, blomma, vars
frömjöl lockar besökande insekter som föda.
—■ Pollinatio’n, frömjölets överförande
från ståndarknapparna till pistillens
märke.

Polle’tt (av lat. po’llet, den gäller), stämplat
kort 1. märke, som berättigar till någon
förmån. — Pollette’ra, å järnvägsstation
låta mot kvitto inregistrera resgods.

Po’llex, gen. Po’llicis, lat., tumme. — Po’llice
pre’sso, med nedåtvänd tumme, det tecken,
varmed åskådarna vid de romerska
gladiatorsstriderna skänkte en besegrad
gladiator livet. — Pollice ve’rso, med uppåtvänd
tumme, det tecken, varmed åskådarna
antydde, att en övervunnen, som bad om nåd,
skulle dödas av sin besegrare.

Pollina’ria, lat. (se pollen)y hot., beströdd
med frömjöl.

Pollinatio’n, se under Pollen.

Pollopa’s, kolloidalt ämne, framställt genom
kondensation av karbamid och
tiokarba-mid med formaldehyd. Pollopas är
färglöst, genomskinligt, något mjukare än
glas, motståndskraftigt mot syror, väder
och vind, samt uthärdar temperaturer upp
till 280° C.

Pollutio’n (av lat. pollu’tio, orenande), med.,
ofrivillig sädesuttömning under sömnen.

Po’llux {gr. Polyde’vkes), se Dioskurerna;
astr., en stjärna av l:a storleken i
stjärnbilden Tvillingarna; miner., ett bisilikat
av lerjord, cæsiumoxid, natron och lithion.

Polly {1. på’lli), engelskt kvinnonamn.

Po’lo, boll. — Polospel, ett slags bollspel. —
Hästpolo, bollspel till häst.

Polografi’, se under Pol.

Polo’nium, kem., ett av de grundämnen som
uppstå ur radium.

Polonä’s {fr. polonaise, ital. pola’cca), dansk.,
polsk dans i % takt, av pompös karaktär;
även ett slags damkappa av päls; ett slags
överklädning.

Poloponny, sportt., oegentlig benämning på
de små, ädla hästar som ridas vid polospel.

Polo’vtser = Kumaner (se d. o.).

Polpapper, fys., preparerat papper, som
genom att anta olika färg anger, vid
vilken elektrisk pol det hålles. — Polplatta,
skivformig elektrod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free