Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Polyteism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polyteism—Pompong
1047
ken, och sy’nthetos, sammansatt),
mångfaldigt sammansatt. — Polysyntetiska
språk, språkv., införlivande språk, språk,
i vilka alla satsdelar förefinnas i verbet.
Polytei’sm (av gr. poly’s, mången, mycken,
och theo’s, gud), mångguderi, dyrkan av
flera gudar; religion, som antager
tillvaron av flera gudar )( Monoteism.
— Polytei’st, person, som dyrkar flera
gudar.
Polytekni’k (av gr. poly’s, mången, mycken,
och te’chne, konst), samtliga de insikter
och färdigheter, som fordras för att på ett
tillfredsställande sätt kunna utöva olika
slags hantverk och konst. — PoIyte’kniker,
person, som äger dylika insikter och
färdigheter; lärjunge vid en polyteknisk
skola. — Polyteknisk, som angår 1. har
avseende på polyteknik. — Polyteknisk skola
1. Polyte’knikum, teknisk högskola.
Polytheli’ (av gr. poly’s, mången, och thele’,
bröstvårta), med.y förekomst av övertaliga
bröstvårtor.
Polytomi (av gr. poly’s, mången, och
te’m-nein, dela), log., indelning med flera
indelningsled.
Polyto’n, tonk., tonsättning, i vilken
samtidiga stämmor föras i olika tonarter.
Püly’trichum, hot., ett släkte allmänna
bladmossor. — P. commu’ne, björnmossa.
Polytro’f, bot, se Omnivor.
Polytrofi’ (av gr. poly’s, mången, mycken,
och trofé’, näring), med., för mycken och
för stark föda.
Polytro’p, hot., mångformig.
Polytypi’ (av gr. poly’s, mången, mycken,
och ty’pos, avtryck), mångfaldigande av
trycksaker.
Polyuri’ (av gr. poly’s, mången, och u’ron,
urin), med., sjuklig ökning av
urinmängden pr dygn, symtom vid sockersjuka och
vissa nevroser. Ej liktydigt med
Pollaki-suri 1. Pollakiuri, som betecknar täta
urinuttömningar.
PoIyvale’nt, flervärdig.
Polyvalent serum, blandserum från olika
djurslag, varigenom dess verksamhetsgrad
sannolikt ökas.
Polyvale’iit vaccin, se Multipartial vaccin.
PoIyxe’ne {lat. Poly’xena), gr. sag., dotter
av konung Priamos i Tröja, begärdes
av Achillevs till maka och offrades efter
Tröjas fall på hans grav.
Poly’xo, astr., en av småplaneterna.
Polä’r, se Polar.
Po’ma, se Pomum.
Poma^ceae, hot., (av lat. po’mum, äpple),
äppelfruktväxter, underfamilj av fam.
Rosa’ceæ.
Poma’da (fr. pommade, ital. pomma’ta, lat.
iingue’ntum pomadi’niim, av po’mwrp.,
äpple), kosmetisk salva, särskilt hår- 1.
skäggsalva.
Pomade de Gondret, fr. {1. påma’d dö
gång-dre’), farm., se Unguentum ammoniacale.
Poma’ker, till muhammedanismen
övergångna bulgarer.
Pomera’ns (lat. po’mum aura’ntii), farm.,
frukten av det från Asien härstammande
pomeransträdet, Ci’trus vulga’ris. —
Pomeransblomvatten, A’qua aiira’ntii,
be-redes genom destillering av de färska
pomeransblommorna. — Pomeransknopp,
se Fruetus aurantii immaturi. —■
Pome-ranstinktur, se Tinctura aurantii.
Pomeridia’n (lat. pomeridia’nus, av post,
efter, och meri’dies, middag),
eftermiddags-; hot., säges om en blomma, som
öppnar sig om eftermiddagarna.
Pome’rium, lat., den fridlysta markremsa, på
vilken stadsmuren hos etrusker och romare
anlades; staden Roms sakrala gräns.
Pomi’fera, hot., med äpplelik frukt. —
Pomi-fo’rmis, hot., äppellik.
Pomme, fr. (1. påmm), äpple. — P. d^amour
(1. - damo’r), kärleksäpple, tomat, namn
på frukten av den från Sydamerika
härstammande örten SoWnum lycope’rsicum.
— P. de Chine (1. - dö sjinn), apelsin. —
P. de terre (1. - tärr), potatis.
Pomo’ker = Pomaker (se d. o.).
Pomolo’g (av lat. po’mum, äpple, och gr.
lo’gos, lära), fruktkännare. — Pomologi’,
läran om ätliga trädfrukter, särskilt
äpplen och päron.
Pomo’na, rom. m.yt., fruktträdens gudinna;
astr., en av småplaneterna.
Pomp (av lat. po’mpa, gr. pompe’, upptåg,
fest- 1. sorgtåg), ståt, prakt, prunkande
ceremonier; ordprål, svassande tal. —
Pompes funèbres, fr. (1. pångp fynä’br),
begravningsståt. — Entrepreneur de
pompes funèbres (1. angtröprönör dö -),
begravningsentreprenör. — Pompors, ital.
Pompo’so, ståtlig, praktfull, prunkande;
svassande, högtravande.
Pompadour (/. pångpado’r), en liten sypung
1. arbetspåse, uppkallad efter den franske
konungen Ludvig XV: s mätress
markisinnan de Pompadour.
Pompe’] a, astr.,^ en av småplaneterna.
Pompeja’iisk stil, konsth., en särskilt i
innerväggarnas dekorering framträdande,
fantasirik och behagfull stil, uppkallad efter
den år 79 e. Kr. av Vesuvius förstörda
italiska staden Pompe’ji, där den var
förhärskande.
Pompe’j US, en fornromersk plebejisk släkt,
vars mest namnkunnige medlem var
Cnejus Pompejus Magnus, Julius Cæsars
medtävlare om makten.
Po’mpelmu’s, holL, ett slags stora apelsiner,
frukten av det västindiska trädet Ci’trus
decuma’na.
Pompes funèbres, se under Pomp.
Pompie’rer (fr. pompiers, av pompe, pump),
brandsoldater.
Pompo’ng (fr. pompon \l. pångpå’ng]),
benämning på bollar av ull 1. silke, som bru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
