- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1048

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pomposo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1048

Pomposo—Ponton j är

kas till prydnad å damtoaletter och
militära huvudbonader.

Pompo’so, ital, se Pompös (under Pomp);
tonk., praktfullt, pompöst.

Pompö’s, se under Pomp.

Pomrfl, läskedryck, beredd av torkade
äpplen.

Po’mum, pl. Poma, lat., äpple. — Pomum
Ada’ini, Adamsäpple, paradisäpple; anat.,
se Adamsäpple. — Poma amo’ris,
kärleksäpplen. — P. aura’ntia, eg. guldäpplen;
pomeranser. — P. ci’tri me’dica, citroner.

— P. ma’li, vanliga äpplen.

Poncas, nordamerikansk indianstam av
Dakotas (se d. o.).

Ponceau, fr. (1. pångså’), ponsoröd (se
Ponso).

Ponceletmedaljen (L pångslä’-), utdelas av
Franska vetenskapsakademien för
förtjänster inom de matematiska och fysiska
vetenskaperna.

Poncera {1. pångse’ra, fr. poncer), med en
påse, fylld med sot 1. pulveriserad krita,
överfara en teckning, vars drag man
genomstungit med en nål, för att överföra
desamma på annat papper; slipa, glätta
med pimpsten.

Poncho, sp. (1. på’ntsjå), en urspr. arabisk,
av sydamerikanska gauchos (se d. o.)
brukad mantel, som består av ett fyrkantigt
stycke tyg 1. kläde med ett hål i mitten för
huvudet.

Ponci’ner, pl., en art stora omvänt
äggfor-miga, vid basen räfflade limoner.

Pond, holländsk vikt = 1 kg.

Pondera’bel, Ponderabi’lia, Ponderatio’n
m. fl., se under Pondus.

Ponderomoto’risk kraft, fys., se under
Pondus.

Pondero’so, ital., tonk., tungt, med
eftertryck.

Pondroli’t, tekn., ett sprängämne.

Pondus, lat., vikt, tyngd; eftertryck, styrka;
myndighet, anseende. — Pondus inu’tile
terræ, en onyttig börda på jorden, d. v. s.
en overksam, onyttig människa. —
Pon-dera’bel (lat. pondera’bilis), fys., vägbar.

— Ponderabi’lia, pl., vägbara ämnen. —
Ponderabilite’t, vägbarhet. —
Pondera-tio’n, vägning, avpassning; målark.,
jämvikt i en figurs ställning. — Pondere’ra,
avväga; överväga, överlägga. —
Pondero-mato’risk kraft, fys., eg. kraft, som
åstadkommer rörelse, spec. kraft, som påverkar
en kropp i ett elektriskt 1. magnetiskt fält.
—• Ponderosite’t, tyngd, viktighet. —
Pon-derö’s, tung; eftertrycklig.

Po’ne gu’læ me’tas, ut sit ti’bi lo’ngior æ’tas,
lat. ordspr., den, som vill nå en hög
ålderdom, bör alltid leva måttligt.

Pone’ra (lat. po’nere), förutsätta, antaga.

Ponerologi’ (av gr. ponero’s, dålig, ond, och
lo’gos, lära), läran om det onda; dåligt
rykte.

Po’nganboskap, en mörkfärgad österrikisk
nötkreatursras.

Pongo, port., geogr., förträngning i ett
flodlopp.

Ponny, försvenskad form av eng. Pony (se
d. o.).

Pono’rer, se Katavotrer.

Pons a’sini 1. Pons asino’rum, lat., eg.
åsnebrygga; hjälpmedel för okunniga och
svaga huvuden; upplaga av klassiska
författare med förklaringar även över
självklara förhållanden; 5 :e propositionen i 1 :a
boken av Euklides^ "Elementa".

Ponsbach, en legering av koppar och zink.

Po’nso (fr. ponceau, av lat. pæ’niciis 1.
pu’-nicus, purpurröd), tekn., en bjärt,
vallmo-röd färg.

Pons Va’roli, se Varols brygga.

Pontac, fr. (1. pångta’ck), po’ntak, ett
franskt, mörkrött vin, numera av lägre
klass.

Po’nte co’rvo, ital, eg. den buktiga bron,
valvbron ; namn på ett italienskt furstendöme,
som av den franske kejsaren Napoleon I
år 1806 skänktes åt marskalk Bernadotte,
stamfader för det i Sverige regerande
konungahuset.

Po’nte de’ sospfri, ital., suckarnas bro i
Venedig, över vilken de livdömda fördes till
av-rättsplatsen.

Po’ntia, se under Pontius.

Ponticello, ital. (1. -tjä’llå, av lat. pons, bro),
tonk., stallet på stråkinstrument. — Sul
ponticello, med stråken nära stallet. Förk.
Sul p. 1. s. port.

Po’ntifex, pl. Pontifices, lat. (av pons, bro,
och fa’cere, göra), överpräst, i det gamla
Rom medlem av det översta prästkollegiet.
—■ Pontifex ma’ximus, överstepräst,
främste mannen inom detta kollegium; senare
prästfurste, påve. —■ Pontifica’le, en
katolsk biskoplig ritualbok. —■ Pontifica’lia,
pl., biskopsskrud; högtids-1. ämbetsdräkt.
— Pontifika’t (lat. pontifica’tus),
prästerlig värdighet; en översteprästs värdighet;
påvevärdighet; en påves regeringstid. —
In pontifica’libus, i full prästerlig skrud;
i högtids- 1. ämbetsdräkt.

Po’ntius, mansnamn (av gr. po’ntos, hav),
havsman, sjöman. Se vid. Pilatus.
Motsvarar kvinnonamnet Po’ntia, vilket var ett
tillnamn till Afrodite såsom den ur havet
uppstigna.

Po’nto (fr. ponte), spelt., i lomberspel:
hjärter- 1. ruteräss såsom fjärde trumfen, då
man spelar i dessa färger.

Ponton (1. pånntå’n), krig sk., pråm av trä
1. stålplåt, som brukas vid anläggning av
krigsbryggor. — Pontonage (1. -a’sj),
bropengar, färj pengar. — Pontondocka,
flyt-docka. — PontoniäV 1. Pontonjär,
broslag-ningssoldat, brobyggare.

Ponto’ng, se Ponton.

Pontonjä’r, se Ponton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free