- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1049

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pontopollit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pontopollit—Porosis

1049

Pontopolli’t, ett sprängämne, som består av
nitrog-lycerin och nitronaftalin.

Po’ntos {lat. Po’ntus)y gr. myt., världshavet.

Po’ntus, mansnamn = Pontius (se d. o.).

Pony, pl. Ponies, eng. {1. på’nni, på’nnis),
ponny, namn på ett slags små hästar från
skotska höglanden och Shetlandsöarna,
motsvarande våra ölänningar.

Pools, eng. (Z. pols), i Förenta staterna
benämning på mer 1. mindre varaktiga
sammanslutningar inom börslivet,
samfärds-väsendet 1. industrien med ändamål att
helt behärska viss gren av marknaden. —
Göra en pool, uppköpa allt som finnes av
en viss vara i marknaden (i
spekulationssyfte).

Poonträ (1. pon-), dets. som Takamahakträ
(se d. o.).

Pop, ry. (1. påp; av gr. pappas, fader),
grekisk-katolsk präst i Ryssland.

Popcorn, eng. (1. på’pkårn), rostad majs.

Popeli’n {fr. popeline), ett slags halvsiden;
en ylleimitation av detta.

Poplar, eng. {1. på’plör), Londons fattigaste
stadsdel (i East End).

Po’ples, lat., anat., knäveck.

Popoffka, ry. {1. papå’fFka), sjöv., ett
bepansrat, flytande batteri.

Popola’no, ital. (av lat. po’pulus, folk),
folkvän, anhängare av folkpartiet. —
Popo-la’ni, pL, medborgare; lägre folk. —
Po’-polo, folket. — Popolo d’Italia, tidning i
Milano, grundad 1914 av Mussolini,
fascismens huvudorgan.

Popovstjina, ry. {1. papå’ffstjina), "de
gammaltroendes’’ kyrkosamfund i Ryssland.
—■ Popo’vtser, "gammaltroende", rysk
sekt, som under 1600-t. bröt sig ut ur
statskyrkan.

Popp {fr. poupe, av lat. pu’ppis, bakstam),
Pupp, sjöv., överbyggnad akter ut på ett
fartyg.

Poppel, bot., se Populus.

Poppelros, bot., se Lavatera.

Poppy, eng. {1. på’ppi), vallmo. — Poppyoil
{1. -o’jl), vallmoolja. — Poppy seed {1.
- sid), vallmofrö.

Popula’res, Popularise’ra, Popularite’t,
Populärs m. fl., se under Populus.

Popu’leum, Populi’na, Popu’liieum, bot.,
poppel-.

Populfn, kem., ett ämne, som finnes i bladen
och barken av flera poppelarter.

Po’puIus, lat., folket. — Populus Roma’nus,
romerska folket. — Popula^res, pL,
folkpartiet i Rom i motsats mot optimaterna
(se Boni viri). — Popula’rfiIosofien, en
filosofisk riktning i Tyskland, besläktad
med Rousseaus filosofi. — Popularise’ra
{fr. populariser), göra begriplig för folket,
framställa i lättfattlig form. —
Populari-te’t, folkynnest, folkgunst. — Popula’s {fr.
populace, ital. popolazzo), pöbel, pack. —
Populatio’n, befolkning; biol.,
biandbestånd. — Populationisti’k, befolknings-

statistik. — Popule’ra, befolka. —
Populo-site’t, talrik befolkning. — PopuIä’r {fr.
populaire), allmänt omtyckt, som. står väl
hos folket; lämpad efter allmänhetens
begrepp, lättfattlig. — Populö’s, folkrik.

Po’pulus, bot., poppel, svenskt trädsläkte
tillhörande underfam. Salica’ceæ av
Hänge-växterna. Odlade som parkträd äro:
P. a’lba, silverpoppel, blad under vitludna;
P. balsami’fera, balsampoppel, knoppar
och blad som yngre starkt luktande; P.
ca’ndicans, Ontariopoppel, en
balsampoppel; P. ita’lica, pyramidpoppel; P.
lauri-fo’lia, lagerpoppel, en balsampoppel; P.
ni’gra, svartpoppel. — P. tre’muia, asp.

Populä’r, Populö’s, se under Populus.

Porche, fr. {1. pårsj; av lat. po’rticus,
portik), pelarhall, förhall till kyrkor o. a.
större byggnader.

Po’rcus babiru’ssa, zooL, hjortsvinet.

Po’rer (av gr. po’ros, genomgång), fys.,
öppningar 1. mellanrum mellan en kropps
smådelar; anat., fina hål i organiska
vävnader, körtelmynningar. — Porosite’t,
egenskapen att vara försedd med porer. —
Porö’s, försedd med porer, full av små
håligheter, svamp aktig, svampig.

Porfy’r (av gr. porfy’reos, purpurfärgad),
geoL, en hård bergart med röd, grönaktig
1. brunaktig grundmassa, som innehåller
kristaller 1. kristalliniska delar av
fält-spat, kvarts, glimmer o. s. v. —
Porfy-rfsma, med., scharlakansfeber. —
Por-fyrrt, en art porfyr av dioritisk 1.
dia-basisk sammansättning. — Porfyroi’d,
geoL, benämning på hälleflinta m. fl.
liknande bergarter, vilka äro bemängda med
kvarts och fältspat. — Porphyroge’mtus,
lat., Porfyroge’nnetos, gr., den i purpur
födde, i det forna grekiska kejsardömet
titel för kejserliga prinsar, som blivit
födda under faderns regeringstid.

Pori’sma, gr., följdsats, korollarium (se
d. o.).

Porkupineträ {1. på’rkjopa’jn-),
piggsvins-trä, ett hårt virke av äldre
kokospalmstammar, till promenadkäppar m. m.

Pornografi’ (av gr. po’rne, sköka, och gra’~
fein, skriva), otuktig, slipprig litteratur.
Pornogra’fisk, otuktig, liderlig, slipprig.
— Pornokrati’, skökoregemente, tiden för
påvedömets djupaste förfall (10:e årh), då
sedeslösa adliga kvinnor beklädde sina
älskare med påvevärdigheten.

Porodi’na mineral, miner., äro amorfa
mineral, som framgått ur ett \irspr. geléartat
tillstånd.

Poro’g, ry., eg. tröskel, vattenfall (i Dnjepr).

Porogami’ 1. Akrogami’, hot., befruktning,
varvid pollenslangen växer direkt in till
fröämnet genom mikropylen.

Pororo’ca = Bore, meteor, (se d. o.).

Poro’sis, gr. (av po’ros, tuff sten, slagg),
för-hårdning; raed., oriktig sammanväxning
av avbrutna benknotor; porös utväxt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free