- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1052

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Possessiv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1052

Possessiv—Postilla

Possessiv {lat, possessi’vus, av posside’re,
äga, besitta), språkv., som angår 1.
utmärker ett ägande. — Possessiv genitiv,
genitiv, som betecknar, vems något är 1.
till vem något hör. — PossessiVum 1.
Possessivt pronomen, pronomen, som
utmärker ett ägande.

Posse’ssor, lat., ägare, innehavare. —•
Pos-sessoVisk process, fur., process om själva
besittningen (ej besittningsrätten) till en
sak.

Possi’bel (lat. possi’hilis), möjlig. —
Possi-bilite’t, möjlighet. —• Possibili’ster,
benämning på en grupp franska socialister, som
under 1880-t. sökte utan revolutionära
medel nå "det möjliga" i avvaktan på den
socialistiska idealstatens förverkligande.
Efter sin ledare även kallade Broussister.

Posside’ra (lat. posside’re), äga, vara i
besittning av, innehava.

Post, lat., efter, efteråt.

Post (fr. le pöste, av lat. po’situs, ställd),
ställe, där man har att fullgöra sin plikt;
beställning, syssla; försänt varuparti;
varje i räkning upptagen vara, arbete 1. d.
samt penningbelopp därför; budskap;
mellanbalk i ett fönster; en dörrs
sidoinfattning; (ty. Posten, ital. posto),
krigsk., skiltvakt; plats, där en skiltvakt
är utställd; (ty. Post, fr. la pöste, ital.
posta), allmän anstalt för fortskalTande
av brev, paket och personer från ett ställe
till ett annat mot fastställd avgift; en
dylik anstalts lokaler; de genom posten
befordrade försändelserna. — Posta’l 1.
Posta’lisk, som angår postväsendet. —
Poste’ra, utställa på en post, anvisa en
plats. — Poste’ring, vakthavande trupp.

Post., herald., se Flaue dextre.

Postage, eng. (1. på’stidj), brevporto. —
Postagestamp, frmärke.

Postame’nt (av lat. po’nere, ställa), fotställ
för en staty, en vas 1. d.

Postanvisning, handelst., ett slags
postförsändelse, varvid penningar inbetalas å en
postanstalt och genom postverkets försorg
utbetalas till adressaten å en annan plats.

Post Chri’stum na’tum, lat., efter Kristi
födelse.

Post cænam sta’bis, seu pa’ssus mi’lle
mea’-bis, lat. (1. - se^nam -), efter måltiden skall
du stå L ock tusen steg gå.

Postdate^ra (fr. postdater, av lat. post, efter,
efteråt, och da’tum (se d. o.), åsätta ett
senare datum än det rätta. — Post datum,
senare datum än det rätta, åsätt en
handling.

Postdenta^ler (av lat. post, efter, efteråt,
bak, och dens, tand), fonet., språkljud, vid
vilkas bildande tungspetsen tryckes mot
de övre framtändernas baksida.

Postdiluvia’nsk (av lat. post, efter, efteråt,
och dilu’vium, översvämning), som
uppstått efter syndafloden. Jfr
Antedilu-viansk.

Poste’ra, Poste’ring, se under Post.

Pöste’] 1. Baste’] (ty. Bastei), krigsk., rundel,
ett i fästningsvall ingående runt
försvarstorn med plats för artilleripjäser, ex.
Kalmar, Vadstena.

Pöste restante, fr. (1. påsst resta’ngt), till
kvarliggande på posten, till avhämtning
(angiver å postförsändelser, att dessa
skola å posten avhämtas av adressaten).

Po’steri, lat., pl., de efterkommande. —
Posterite’t, efterkommande, eftervärld. —
Posterio’ra, pl., det senare, det eftersta;
bakdel, stjärt. — Posteriori’sm, fil., det
filosofiska system, som söker nå till
kunskap på erfarenhetens väg. —
Posteriori-te’t, senare tillvaro.

Postexiste’ns (av lat. post, efter, efteråt, och
existere, uppstå), livet efter detta,
tillvaron efter döden.

Post fe’stum, se under Festiim. — Post
festum veni’re mi’serum est, lat. ordspr.,
den sist kommande få alltid dålig plats.

Postfi’x, språkv., affix (se d. o.), som står i
slutet av ett ord. Jfr Prefix.

Postflora’1, hot., kallas en företeelse, som
uppträder efter blomningen. ) ( P r e
-f 1 o r a’ 1.

Postfloratio’n, hot., överblomning,
blomdelarnas förhållande efter blomningen till
skydd för fruktämnet.

Postförskott, handelst., ett slags
postförsändelse, vid vars mottagande adressaten har
att erlägga ett visst belopp, som därefter
å inlämningspostanstalten utbetalas till
avsändaren.

Postglacia’1, geol., bildad efter glacial- 1.
istiden. — Postglaciai-iera, i den
postgla-ciala tidens hav bildad lera.

Postglacia’la havet, geol., sammanfattande
benämning på Litorinahavet (se d. o.) och
Tapeshavet (se d. o.).

Posthi’t (av gr. po’sthe, förhud), med.,
förhudsinflammation.

Post hoc, e’rgo pro’pter hoc, lat., log., efter
detta, alltså till följd av detta (en mot
tackelagarna stridande slutledning).

Post ho’minum memo’riam, se under
Me-moria.

Posthu’m, Po’sthumus, se Postum.

Posthypno’tisk, benämnes en suggestion, som
först blir verksam efter en viss mellantid.

Postiche, fr. (1. påsti’sj), understucken, falsk,
oäkta, lös (om hår, tänder etc.).

Posti’cum, lat., hyggn., den del av ett antikt
tempel, som låg bakom cellan (se d. o.).

Postilj’on (fr. postillon), postkusk, gammal
titel för vissa postbetjänte.

Posti’lla, lat. (av post i’lla, efter dessa
[nämligen ve’rha te’xtus, textens ord]), under
medeltiden utläggning av den heliga
skrift; nu predikosamling, avsedd för
husandakt. — Postilla’nt, författare av en
postilla. — Postille’ra, förklara den heliga
skrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free